Arbete i farlig fart

Peter Rosander

–Under ett av våra besök kom en bil körande in på vägarbetsområdet och var så nära en mötande lastbil, som hörde till vägarbetet, att backspeglarna slog i varandra. Lastbilen körde efter och stoppade felköraren. Men han bad inte om ursäkt, utan sa bara: ”du var i vägen”…

 Peter Rosander, Luleå tekniska universitet, berättar  från sitt forskningsjobb ute på vägarna i Norrbotten. Målet är reda på hhhhur man bör utforma och skylta vägarbetsplatser, för att skapa största möjliga trafiksäkerhet och en trygg arbetsmiljö.

Det kan vara riskabelt att arbeta på väg även när bilister förstår anvisningarna och kör på rätt sida, för alltför många kör alltför fort. Peter Rossander vet, för han har tillbringat många dagar med fortkörande bilister i fokus för sin laserkamera.

Han har också sett vad som kan hända när det går för fort för förbipasserande:

 – Framför våra ögon gled en lastbil ut i kanten och ner i diket och det gick så illa att lasset välte. Hade föraren anpassat farten och krypkört hade det aldrig hänt.

Kamera och slangar

 Peter Rosander arbetar sedan hösten 2009 i projektet tillsammans med Charlotta Johansson, på avdelningen för arkitektur och infrastruktur, vid Institutionen för samhällsbyggnad, Luleå tekniska universitet. De började med en studie för att testa mätmetoder och har gjort en litteraturgenomgång för att se vad andra forskare gjort tidigare. Det visade sig att det fanns förvånansvärt lite om arbete på väg. I arbetet ute på vägarna sommaren 2010 har de också haft hjälp av Sebastian Arnehed, som studerar vid universitetet.

 Forskarna har följt arbetet vid fyra arbetsplatser under i snitt fyra arbetsdagar vardera, under juni och juli. Vägarbetet har i huvudsak bestått av asfaltering. På arbetsplatserna har det funnits mellan fem och tio vägarbetare i och kring de olika vägmaskinerna, med några stora entreprenadföretag som arbetsgivare.

 – Vi har mätt flödet av trafik genom mätslangar som vi har spänt över vägen. Den fart som trafikanterna haft före, vid och efter vägarbetet har vi mätt med laserkamera, berättar Peter Rosander.

 Trafikanterna har förstås inte varit förvarnade eftersom forskarna vill veta hur det normalt ser ut med farten vid olika typer av skyltning, farthinder och avsmalningar av vägen, för att kunna jämföra. Sätter man upp skyltar om fartkamera väljer ju många att sakta ner mer än de annars skulle ha gjort.

 Forskarna kunde med blotta ögat se att hastigheterna varierade högst avsevärt. Och med viss förvåning såg de också att inte så få trafikanter misstolkade anvisningarna om var de skulle åka. När vägarbetarna asfalterar ena väghalvan, delar de upp den andra halvan för trafik åt bägge håll och det förekom att bilister åkte in på vägbanan för mötande trafik. Och flera gjorde som den backspegelskrockande bilisten och körde in på vägarbetsområdet.

 – Ibland kunde vi se hur de saktade in när de närmade sig asfaltmaskinen. Då först insåg de att de hade kört fel.

”Nästan-olyckor” på film

 Forskarna har filmat åtskilliga timmars trafik, som de ska gå igenom. De använder då en svensk mätmetod, utvecklad vid Lunds universitet, för att observera och klassa ”nästan-olyckorna”. Metoden använde de också några gånger på plats.

 – När vi har gått igenom filmerna och de siffror vi fått fram i mätningarna ska vi sätta oss ner och bena ut och sortera upp materialet i tabeller och se vilka slutsatser vi kan dra, säger Peter Rosander. Kanske ser vi att vi behöver komplettera med några intervjuer, vi har bland annat talat om att intervjua bilskolelärare och polisen.

 Ett resultat som han redan känner sig rätt säker på handlar om vilken typ av skylt som får flest bilister att sänka farten: den vanliga runda gulröda skylten med svarta siffror på. Det finns andra skyltar som används just vid vägarbete, fyrkantiga och svartvita och blåvita, som anger rekommenderade farter och som uppenbarligen inte har samma effekt för farten. Men när det gäller slutsatserna om olika typer av farthinder och avsmalningar återstår en hel del analysarbete att göra. (Det finns också elektroniska skyltar som kan ange varierande hastigheter, men dessa har man inte använt vid de studerade vägarbetena i Norrbotten.)

 Peter Rosander och Charlotta Johansson har tidigare genomfört en rad studier som handlar om trafiksäkerheten i stadstrafik för oskyddade trafikanter, fotgängare och cyklister. Även det här projektet handlar ju om om trafiksäkerhet, för det är mycket ofta trafikanterna själva som drabbas värst av olyckor vid vägarbetsplatser. Men samtidigt är dessa olyckor den allvarligaste arbetsmiljöfrågan för vägarbetarna.

 Peter Rosander berättar att det inte var helt lätt att hitta medel till projektet. Först när de formulerade det som ett arbetsmiljöprojekt och fick medel hos AFA Försäkring kunde de sätta igång.

 – Det är varit annorlunda – och roligt – att åka runt på arbetsplatser och träffa folk. Vi har inga några svårigheter med att få kontakt, tvärtom. De vi mötet på vägarbetsplatserna är tacksamma för att någon forskar om detta.

 Peter Rosander kan tänka sig att fortsätta på detta forskningsspår, där så mycket kunskap saknas. Men han ser sig fortfarande som en trafikforskare som har kommit in även på arbetsmiljöforskning. 

Vi återkommer i vinter med reportage om de färdiga resultaten, och om hur vägföretagen och Trafikverket tänker använda sig av dem.