– The Strengths Model är ett nytt sätt att se på rehabilitering. Vi frågar vad den sjukskrivna kan klara av att göra. Det är stor skillnad mot traditionella rehabsamtal. Där frågar man: var har du ont, vad är det du inte kan göra säger Janna Ahlström, HR-specialist på ISS, Sveriges och nordens största leverantör av outsourcing och Facility Management.
Janna Ahlström är personalvetare med erfarenhet från verkstadsindustri och livsmedelsindustri. Hennes jobb på ISS är att stötta cheferna för de omkring 1 200 ISS-anställda inom vårdsektorn i Sverige med frågor om arbetsrätt, arbetsmiljö, rehabilitering och rekrytering.
Det nya sättet att arbeta med rehabilitering började för hennes del för några år sedan med att hon träffade stödpersonerna Erik Mattson och Catharina Linderot i en arbetsgivarring. Då var Janna Ahlström arbetsgivarrepresentant i ett pilotprojekt finansierat av EU som prövade The Strengths Model.
I det nu aktuella projektet är det fyra anställda från ISS, som valt att delta. Janna Ahlström är med på det första samtalet, sedan sker mötena mellan enbart klienten och stödpersonen på neutral mark utanför företaget.
Stödpersonerna har tid
Janna Ahlström kan jämföra traditionell rehabilitering med den nya metoden. Stödpersonerna är en viktig fördel, anser hon.
– Catharina och Erik är oberoende av oss på företaget. Vi betalar dem ingenting, de styrs av andra intressen i sitt arbete, och de har ingen plikt att berätta något om sina klienter för oss på företaget.
Stödpersonerna har gott om tid för varje klient och de kan och vill intressera sig för den anställdes hela livssituation. Arbetsgivaren har rehabiliteringsansvaret för sina anställda när de blir sjuka, men har ofta begränsat med tid, intresse och möjligheter att sätta sig in i den anställds fritid och familjeliv.
Janna Ahlström berättar om ett exempel från ett det tidigare EU-projektet hur viktigt det är med ett helhetsperspektiv på den som ska rehabiliteras.
– En av deltagarna kunde inte laga mat. Det enda han klarade var spagetti med köttfärssås, så det åt han varenda dag. Han visste inte heller hur man hanterar pengar. Det är klart att sådant på sikt påverkar hälsan och även arbetet.
– Han fick bland annat hjälp av Catharina med en matlagningskurs och med att göra månadsbudget.
Nätverk för nya jobb
En annan fördel är stödpersonernas nätverk. Referenser och kontakter är särskilt viktigt när det gäller att hitta ett nytt jobb för den som ska rehabiliteras.
– Om Catharina ringer mig och säger att hon har en person som hon går i god för och som kan orka med våra jobb, då är det klart att jag hjälper till om vi har ett rekryteringsbehov.
En av deltagarna fick stöd att ta lastbilskort och lyckade få en tillsvidareanställning som lastbilschaufför trots en synnerligen problematisk bakgrund.
– Han är vår stolthet. Jag träffade honom nyligen på stan och han sade ”herregud, ni räddade livet på mig, det var fantastiskt att få er hjälp!”, säger Janna Ahlström.