Det gäller att förebygga arbetsskador

Idén till projektet ”Allt om städ” fick Ann-Beth Antonsson när hon var på en begravning och några släktingar skulle servera kaffet.

- En av oss kunde inte servera, hon hade ont i en axel efter att ha jobbat många år som städerska. Det var då jag började fundera över den här typen av arbeten, säger Ann-Beth.

Ann-Beth började på Svenska Miljöinstitutet, IVL, när hon bara var tjugotvå år gammal, och nyutexaminerad civilingenjör i kemi från Chalmers. Numera är hon gruppchef på IVL och adjungerad professor på KTH. På IVL arbetar hon med utveckling av metoder för att minska arbetsskador och med arbetsmiljö i småföretag. När An-Beth Antonsson fick idén som att studera städarbetets ergonomi, to hon kontakt med sin kollega, ergonomen Lisa Schmidt.

- Hur man har det på jobbet alltid intresserat mig, säger Lisa Schmidt. Hon är personalvetare med magisterutbildning i ergonomi och arbetslivsinriktad rehabilitering. Intresset för ergonomi började när Lisa jobbade som läkarsekreterare.
- Jag var längst bland personalen, visserligen var min stol höj- och sänkbar, men skrivmaskinen var ändå för lågt placerad för mig på skrivbordet.

För att få bättre arbetsställning tog hon en kudde och balanserade skrivmaskinen på den.
- Skrivbord som var höj och sänkbara fanns inte på kartan på den tiden, det var en för dyr investering, så jag fick jätteproblem med nacken. Då började min ilska över hur det kan få vara på jobbet, säger Lisa.
Hon hade jobbat extra som städerska på ett vårdhem när hon gick på gymnasiet. Det kom väl till pass i detta nya forskningsprojekt om städningens arbetsmiljö.
- Jag vet vad det innebär att vara städerska, även om jag inte var belastad åtta timmar om dagen, säger hon.
    Tillsammans funderade Ann-Beth och Lisa över vad det är som påverkar arbetssituationen för städare.
- Det är inte bara jobbet, det är också allt runt omkring, bland annat vilket anseende jobbet har. Som städerska blev jag ibland illa behandlad av läkare, som stängde dörren framför näsan mig så jag inte kunde städa och tömma papperskorgen, säger Lisa Schmidt.

Forskarna gjorde en mindmap med olika aspekter av vad som påverkar städarnas arbete.
- Vi kunde inte bara rikta oss mot städarna eller städföretagen. Hur städarbetet gestaltar sig har med många fler olika aktörer att göra, till exempel arkitekter, inredare, upphandlare och kunder.
- De aktörerna vi kom fram till då, de har varit med i hela projektet. Och vi måste nå ut med resultatet till alla, så att de var och en kan medverka med sin del för en bättre arbetsmiljö, säger Lisa Schmidt.
    Utifrån sin tankekarta skrev IVL-forskarna en ansökan om forskningsstöd från AFA, som byggde på ett samarbete mellan Ann-Beth och Lisa på IVL, forskarna Göran Hägg på Arbetslivsinstitutet, Rupert Kumar, Jan Lundberg och Therese Öhrling på Luleå tekniska högskola.

Mäta och beskriva problemet
Pengar beviljades av AFA Försäkring och projektet drog igång. Det första delprojektet handlade om att beskriva och mäta problemet.
- Vi ville ta reda på om det fanns mer belastningsskador i någon viss typ av städning och om det fanns koncentration till vissa arbetsplatser, säger Lisa.
Högskolan i Luleå tog fram fakta om vilka kroppsdelar, som oftast var anmälda som arbetsskadade och IVL kollade upp statistiken för arbetsplatser och branscher.
- Det visade sig att problemen med arbetsbelastningar var ungefär desamma i alla sorters städning, säger Lisa.

Forskarna ville inte bara ha siffror och statistik, de ville också få berättelser från städarna själva för att få fram vilka arbetsmoment, som är mest belastande för städare. Men när forskarna gick till AFA Försäkring som administrerar arbetsskadeförsäkringen för att hitta arbetsskadade att intervjua, visade det sig att det inte fanns så många med godkända belastningsarbetsskador. Kriterierna för att få en arbetsskada godkänd fastställs av Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. Grunden för beslutet om arbetsskada ska enligt SBU vara vara evidensbaserad. Det betyder att den ska vara grundad på resultat från naturvetenskapligt designad forskning.

- De var bara några få som var godkända. Det är larvigt lite jämfört med hur många skador som faktiskt inträffar, säger Lisa Schmidt.

I brist på godkända arbetsskador valde forskarna att intervjua personer, som anmält arbetsskador, men som inte fått dem godkända. Sjutton städare, två män och femton kvinnor berättar om sin syn på vilka arbetsmoment som bidragit till deras arbetsskada.

Aili, Beata, Ahmed Cynthia och Dilba berättade om hur det är att städa trappor. Eva och Frida berättade om sitt arbete med att städa på hotell, Bertil, Gunilla och Hilda berättade om att städa på entreprenad, Johan och Karin berättade om sitt arbete med att städa på sjukhus, Ida, Lena, Moa, Naima och Olga berättade om sjukhusstädning.

Det visade sig att arbetsskadan byggs upp under lång tid, men förvärrades vid tillfälliga överbelastningar, till exempel när en kollega är sjuk och man städar dubbla pass.

- Det hade vi aldrig fått fram om vi inte intervjuat städare, utan bara observerat städarbetet, säger Ann-Beth Antonsson.

Moderna moppar

Christina Holmenfalk, är ordförande i Sveriges rengöringstekniska förening. Hon har medverkat i projektet Allt om städ med att ge råd och synpunkter på städarnas arbetsmetoder utifrån vad som är god praxis i branschen.

Hon förespråkar lätta och moderna moppar i stället för att hantera vattenhinkar och blöta svabbar. Det behövs också utbildning i hur mopparna ska hanteras. Golven ska behandlas så att moppningen blir lätt, och fönster och glas ska rengöras med redskap med skaft i stället för manuellt med en duk.

Arbetet ska organiseras så att man växlar mellan lätta och tunga arbeten. Och arbetsledningen behöver klargöra vad som behöver göras så att man inte städar noggrannare och mer än vad kunden betalar för.

Ergonomen Göran Hägg vid Belastningsskadecentrum medverakde också i projektet Allt om städ. Enligt honom kan städning med moderna metoder minska skadorna, men det räcker inte. Det krävs också en riktig organisation av arbetet.

Det ska inte vara tillfälliga och höga belastningar. Värk och smärta måste tas på allvar och motarbetas innan värken blir kronisk. Höga ambitioner och noggrannhet är ofta positivt. Men det är inte riskfrita egenskaper i det tunga städarbetet.
    Träning och fysisk aktivitet är bra, men bara upp till en gräns. I monotona arbeten där enskilda muskelfibrer är aktiva hel tiden ökar risken för skador.
- Det gäller att se när folk börja få ont, säger Ann-Beth Antonson. Det har vi försökt vara tydliga på i Allt om städ.

I äldre forskningsprojekt om städarbete handlade det ganska mycket om att klara det tunga städjobbet genom aktiv friskvård.
- Det är bra att träna och äta rätt, men friskvård räcker inte. Man kan inte kompensera våtsvabbning hela dagen med att träna och äta rätt, säger Ann-Beth Antonson. Lisa Schmidt instämmer.
- Det är vila som krävs för att muskeln ska kunna återhämta sig, säger hon.
Det är inte rätt metod för den som har ont går och träna efter jobbet och fortsätta att aktivera muskler, som egentligen behöver vila.
- Det är viktigt med träning för att förebygga arbetsskador, men inte alltid rätt väg om skadan redan är ett faktum, säger Lisa Schmidt.

Hemsida: Allt om städ

På hemsidan www.alltomstad.se finns goda råd hur det går till att städa på ett ergonomiskt riktigt sätt. Där finns till exempel videoklipp med bra arbetsteknik. De är användbara till exempel vid introduktion och vidareutbildning av städare. På hemsidan finns också en lista över rekommenderade städmetoder. Ladda hem listan i word.
Läs mer om de sjutton städerskorna som berättar om sina arbeten i rapporten
”Belastningsskador vid städning, 17 städares berättelser som sina anmälda arbetsskador”.

Klicka här om du vill läsa IVL-rapporten: Belastningar i städyrket - vilka är de och hur kan belastningen minskas?
Denna rapport ger statistik och en översikt över belastningarna vid professionell städning. Här finns också förslag till åtgärder som minskar belastningarna.