Psykisk ohälsa är ett växande problem inom arbetslivet. Uppkomst av utbrändhet sker oftare på grund av för stor arbetsbelastning samt brist på kontroll än på grund av individuella faktorer, säger Magnus Lindén, lektor och forskare vid institutionen för psykologi, Lunds universitet.
Den psykiska ohälsan ökar i arbetslivet. Försäkringskassan uppger att 71 000 personer var sjukskrivna för psykiska diagnoser vid årsskiftet, och då främst stressreaktioner. Det var 40 procent av alla sjukfall.
Ofta är man helt ställd på arbetsplatsen inför hur psykiska problem ska hanteras. Arbetsmiljöverkets inspektioner mot stress i höstas visade på avsaknad av förebyggande insatser mot ohälsan på majoriteten av arbetsplatserna.
Många sjukskrivs inte
Samtidigt blir de flesta med psykiatrisk vardagsdiagnos, som depression, utmattningssyndrom, tvångstankar och stressymptom, inte sjukskrivna utan går till arbetet.
– Därför är det så viktigt att ha strukturer på arbetsplatsen som gör att medarbetarna mår bra, säger Magnus Lindén. Goda relationer med kollegor och chefer, och en öppenhet så att man vågar ta upp sin psykiska ohälsa, behövs.
Stor okunskap bland chefer
De flesta chefer saknar tyvärr kännedom om psykosocial ohälsa, och de ser inte frågan som viktig. En stor miss, menar Magnus Lindén, som kan bli dyr för företagen.
– Det handlar om kulturen på arbetet, säger han. Den får inte vara skuldbeläggande, utan det krävs ett ledarskap som tar upp missförhållanden i samverkan med den anställde. Frågan måste ständigt vara på agendan och ses som lika naturlig som produktion och ekonomi.
I företag där den psykiska ohälsan är stor finns ofta en så kallad skuldkultur, där den som inte orkar med jobbet betraktas som en svag person. I det läget finns det heller ingen kraft att bearbeta skulden. Då blir den psykiskt sjuke lätt en belastning för företaget, vilket leder till stigmatisering.
Risker för företagets rykte
Hög arbetsbelastning, brist på kontroll och avsaknad av erkänsla riskerar långvarig och skadlig stress. Stressen kan leda till att personen har mindre social kontakt, lever ett mer ohälsosamt liv, minskar på nyttig träning och får störd sömn. Allt eskalerar till ökad sjukdom, ofta utbrändhet, som kan medföra långvarig sjukskrivning.
Första tecknet på utbrändhet är att man är känslomässigt utmattad, nästa att man blir cynisk mot den egna organisationen och riktar nedvärderande åsikter mot kunder och arbetskamrater. Sista dimensionen är att personen presterar sämre på arbetsplatsen.
– Risken är att den anställde skadar företagets rykte och produktion med sina cyniska reaktioner, säger Magnus Lindén.
Därför är det så viktigt att ledningen skapar en dialog och är positiv till felrapporteringar och ett vettigt förändringsarbete. Allt även för att den med psykisk ohälsa ska kunna friskna till.
Vinster med förebyggande arbete
Det förebyggande arbetet och det öppna klimatet har många värden för företaget, liksom att ha en god kontakt med företagshälsovården för att ta hand om den sjuke anställde, i direkt psykologstöd och med arbetsinriktad rehabilitering. Även utbildning i stresshantering för alla anställda och möjligheter till avkoppling även på arbetstid vid behov är vettiga insatser.
– Däremot ska man inte köra med kvickfix, som några enskilda timmars träning i avslappning eller mindfulness. Det leder ingen vart. Allt måste ske med eftertanke och ingå i företagets verktygslåda för insatser mot psykisk ohälsa.
Inte heller ska man lägga allt ansvar på chefen, särskilt eftersom många chefer saknar kunskaper och kompetens att hantera psykiska symptom bland de anställda. Dessutom är även cheferna utsatta för stress och psykisk påverkan. Däremot bör man ge cheferna kunskap och handlingsplaner för sitt engagemang i medarbetarna.
– Vinsterna är många med en arbetsplats som är öppen för dialog, feedback, engagemang och samverkan, säger Magnus Lindén. Det ger ett gott arbetsklimat och delaktiga, utvecklande och glada anställda. Detta leder till ekonomiska vinster för företaget genom bättre prestation, enskilt och i grupp.
Torbjörn Uhlin
Artikeln har tidigare publicerats i tidningen Arbetet, den 8 juni.
Forskarens tips för att hålla stressen borta
Personligt
• Motverka stress med hjälp av ordentlig sömn, träning och rätt mat.
• Lägg inte på fler saker att göra utan att ta bort någonting först.
• Prioritera sociala relationer, familjen och vänner.
• Ge dig själv beröm, tillåt dig att misslyckas och våga säga nej.
På arbetet
• Sätt gränser och acceptera att det du presterar är tillräckligt bra.
• Lär dig att prioritera och välja bort arbetsuppgifter så att du inte får dåligt samvete av den ogjorda högen.
• Ta kontroll över tiden. Planera din arbetsdag på ett strukturerat sätt.
• Sök stöd hos dina arbetskamrater.
Den utbrännande organisationens brister
• För stor arbetsbelastning.
• Bristande kontroll över arbetet för medarbetaren.
• Brist på erkänsla.
• Bristande arbetsgemenskap.
• Värderingskonflikter.
Öppet om psykisk ohälsa på E.ON
Plåster krävs för såren men även för psykiska smärtor. Oftast saknar man verktyg för psykiska ohälsan bland de anställda. Men energiföretaget E.ON har satsat kraft på att finna vägar för att förebygga ohälsan, vilket har lett till en unik öppenhet i psykiska frågor.
– Det ska vara lika självklart att prata om den psykiska som den fysiska ohälsan, säger Irma Felic, hälsokoordinator. Och så har det blivit hos oss.
Det finns ett samband mellan arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning, det framkommer i en färsk kunskapsöversikt som tagits fram på regeringens uppdrag. Den visar att psykisk ohälsa är vanlig i vårt land, men även i övriga världen. Den ökar i arbetslivet, främst i form av akuta stressreaktioner.
Koll på psykisk ohälsa via Hjärnkoll
Läget var så även på E.ON för några år sedan. Ett radioprogram som tog upp frågan fick koncernens arbetsmiljöchef Jonas Andersson att fundera över sin okunnighet. Samtidigt hörde Hjärnkoll av sig, en nationell kampanj av Myndigheten för Delaktighet och organisationsnätverket NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Ohälsa.
– Trots allt var vi redan arbetsmiljöcertifierade och där ställs ju krav på både psykiska och fysiska riskbedömningar, säger han. Men nu först fick jag koll på psykiska hälsan genom Hjärnkoll.
Förbandslåda för psykosociala frågor
En förbandslåda presenterades som förutom plåster och andra fysiska inslag, även innehöll psykosociala frågor såsom en test med frågor om hur livet fungerar på och utanför jobbet, hur man sover, med mycket mera
– Det är en världsunik låda som visar att kropp och själv är lika viktiga, säger Irma Felic. Att plåstra om ett skadat finger och att stärka själen för att hantera en stressreaktion har samma viktiga värde.
Chefer känner sig utsatta
Vi sitter i en nio våningar hög byggnad mitt i Malmö som bland annat inrymmer funktioner som ledningen och centrala administrationen. När E.ON strukturerade om administrationen för ett år sedan fick 146 personer lämna in. I god tid startade då företaget ett omställningspaket där de uppsagda fick hjälp att skriva CV, söka jobb och utveckla sig med feedback samt stöd till att starta företag.
– En enkät inför förändringen visade att cheferna kände sig mest utsatta, säger Jonas Andersson. Det behövdes även en central stödfunktion och riktade insatser för dem.
Effekten av paketet blev att 80 procent av dem som blivit uppsagda hade arbete när de lämnade E.ON. Mot all förväntan ökade inte heller sjukskrivningarna under processen, vilket ses som en effekt av både paketet och öppenheten mot ohälsan på företaget.
– Det goda är att man möter personen som individ, med sina behov, styrkor och svagheter, säger Yvonne Mattsson, Unionens skyddsombud för E.ON Sverige. Medarbetarna vågar vara alltmer raka och ärliga.
Filmklipp om arbetsmiljön
Först i ledet har den yngre generationen varit. Många av dem visar en mer öppen inställning och tar det mer för självklart att man även har psykiska svagheter.
– Det är viktigt att normalisera frågorna, att ta bort tabun. Lösningen är att alla medarbetare är engagerade, säger Irma Felic.
Det har lett till att många på E.ON numera känner sig tryggare i frågor om sina och kollegornas psykiska problem. Ett steg för att nå dit är även ”Din historia”, med filmklipp om arbetsmiljön, fysiskt och psykiskt, berättade som personliga stories. Där talar medarbetare ut om sin väg till utbrändhet, spelmissbruk och annat, och återvändandet.
I ett filmklipp tar en anställd upp sina problem med att sätta gränser för sitt arbete trots att han blev alltmer slutkörd, tills han gick i väggen. En tids vila som sjukskriven ledde till rehabilitering för återkomsten, bit för bit. Och han uttryckte sin stora tacksamhet mot arbetskamraterna och arbetsplatsen för det stöd och den acceptans i rehabläget som han kände.
Fler vågar öppna sig
– Vi har fått positiva gensvar på dessa filmer och fler vågar öppna sig, vilket föder goda samtal, säger Jonas Andersson. En utvärdering av de psykosociala insatserna med verktygen visar vilket väldigt bra bemötande vårt arbete har fått bland personalen.
– De flesta pratar mer om de psykosociala frågorna numera, säger Yvonne Mattsson. Skyddsronderna synar både psykiska och fysiska frågor. Under en timme efter ronden håller vi öppet för eftersnack, då vi skyddsombud ställer upp så väl på möten i grupp som personliga samtal.
Vid långtidssjukskrivningar träffar försäkringskassan cheferna, läkare och den sjuke personen. Återkomsten efter sjukdom planeras noga så att medarbetaren får bästa möjliga start och förutsättning för mjukt återvändande.
Ökad nyfikenhet på kulturellla skillnader
Det finns en ökad nyfikenhet på varandra på jobbet, även kring de kulturella skillnaderna. Där uppmuntrar man alla att berättar utifrån sitt perspektiv med synsättet att all mångfald ger ju bredare syn på saker och ting, och en ökad kunskap
– Vi brukar säga: Dela med dig av stolthet, och bjud in kamraterna att också dela med sig, säger Irma Felic. Inställningen är inte att vi är bäst utan att vi vill mest. Vi stödjer en inkluderande arbetsplats där alla bär på samma kompass.
En viktig sak är även högsta ledningens starka stöd och deras medverkan i förändringsarbetet.
– Det handlar inte om att tjäna pengar på detta för verksamheten, säger Jonas Andersson, utan att vi bryr oss om varandra på företaget.
Torbjörn Uhlin
Artikeln har tidigare publicerats i tidningen Arbetet, den 8 juni.
Hälsofrämjande åtgärder enligt Jonas Andersson
• Arbeta aktivt med friskfaktorer
• Öppenhet
• Delaktighet
• Medarbetarskap
• Trivsel på arbetet
• Kompetens och utveckling
• Ge förutsättningar för att kunna upptäcka tidiga tecken
• Tydlig rehabiliteringsprocess och individuella rehabiliteringsinsatser
Fakta om E.ON
Företaget är en av Nordens största leverantörer av energi till industri och hushåll i Norden, med verksamhet även i Europa. E.ON producerar och levererar el, gas och värme till en miljon kunder i Norden.
Antal anställda i Sverige och Danmark: 3 419 personer
Könsfördelning: 32 % kvinnor och 68 % män
Andel kvinnliga chefer: 35,2%, målet är 36 %
Andel utlandsfödda medarbetare: 9,2 %, målet är 10 %
Sjukfrånvaro: 2,48 %
Olyckor med personskador: 4,9 %, målet är 2,7 %