Skiftschema

Arbetstiden är en viktig del av arbetsmiljön

2017-05-22

Hur man förlägger arbetstiden har blivit en tydligare arbetsmiljöfråga. I pappers– och massaindustrin har Industriarbetsgivarna och facken länge arbetat partsgemensamt om skiftarbete och hälsa. Och de har gjort det i ett nära samarbete med forskare.

 Forskning visar på många risker med skiftarbete, allt från hjärt–kärlsjukdomar till diabetes. Nattarbete är oundvikligt i vård och omsorg, transporter och processindustri, men går att utforma på olika sätt. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) slår fast: ”Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna”.

På arbetsgivarsidan var många emot att ta med arbetstidens förläggning i OSA, och detta är fortfarande kontroversiellt på sina hålla. Men inte överallt:

– I vår industri pågår verksamheten dygnet runt och därför är hälsa och säkerhet vid skiftarbete en fråga av största betydelse för oss, förklarar Mårten EricssonMårten Ericsson Mårten Ericsson, rådgivare på Industriarbetsgivarna och ordförande för Sirius, pappers- och massaindustrins gemensamma organ, som länge arbetat med dessa frågor.

I avtalet 2012 enades parterna om ett flerårigt gemensamt arbete med dessa frågor, med en arbetsgrupp inom Sirius.

 

Långledigt nu mot hälsorisker på sikt

 Skiftarbetet är sedan länge den främsta arbetsmiljöfrågan i Pappers program, berättar förbundsombudsman Lasse Wåhlstedt som deltagit i arbetet.

– När vi själva har diskuterat frågan har många tyckt att skiftarbetare behövde tidigare pension, medan andra sa: ”Vi ska inte ha jobb som fungerar så att man av hälsoskäl inte kan välja när man slutar”, säger han.

Det var den senare inställningen som låg till grund för arbetsgruppen i Sirius.

Yngre vill ofta ha långa ledigheter, även när det blir hälsovådliga skiftscheman. Kortsiktiga fördelarna är påtagligare än långsiktiga hälsorisker. ”Det drabbar inte mig”, är en naturlig reaktion, enligt Lasse Wåhlstedt, som konstaterar att de långsiktiga effekterna är en fråga som man ständigt måste tjata om.

 

Den stora frågan stavas sömnbrist

 Parterna har genom Sirius tagit hjälp av stressforskare, i flera skeden. Redan 1998 skrev de fem forskarna Göran Kecklund, Arne Lowden, Torbjörn Åkerstedt, Anders Knutsson och Berndt Karlsson en skrift på ett tjugotal sidor, Skiftnyckeln. Och de uppdaterade den 2013, som en del i Sirius satsning. SkiftnyckelnSkiftnyckeln

Forskarna framhåller alltid att den stora frågan när det gäller arbete nätter, kvällar och tidiga morgnar stavas sömnbrist. Det handlar både om antalet timmar och om sömnens kvalitet. Skiftnyckeln tar upp följande teman:

 

• Fakta om sömn och dygnsrytmen som vår inbyggda klocka.

• Hur kroppen påverkas när man arbetar skift

• Effekter av olika typer av skift.

• Ljus och skiftarbete

• Vad man kan göra själv som individ

• Vad parterna på arbetsplatsen kan göra för att utforma och införa bättre skiftscheman

 

Viktigt att tänka på

 Hälsovådliga skiftarbetstider kan vara väldigt långa pass (som 13, 16 timmar – eller upp till 25!), eller alltför många nattpass i rad. Eller så kan det vara pass som ligger ”rygg mot rygg”: ett kvällspass som slutar vid midnatt och som följs av ett morgonpass som börjar kl 6. Då man inte tillräcklig dygnsvila.

I Skiftnyckeln pekar forskarna följande som viktigt att tänka på när man diskuterar bättre skiftscheman:

• Undvik kort dygnsvila (mindre än 11 timmar) mellan skiften (annat än vid enstaka tillfällen).

• Undvik mycket tidigt morgonarbete med start före kl 06. Start kl 7 är att föredra.

• Undvika extremt långa arbetspass (längre än 12 timmar) – speciellt dubbla pass. Förutom att de är för långa är de sällan planerade i förväg, t ex när det gäller sömn.

• Sprid ut lediga dagar i skiftschemat och undvik långa (mer än 48 timmar) arbetsveckor. Samla inte alla lediga dagar till några få extrema långledigheter.

• Ge den enskilde inflytande över arbetstidsförläggningen. Men det är viktigt att sätta gränser så att den långsiktiga hälsan inte glöms bort. Ett sätt att påverka sina arbetstider är att göra det möjligt att byta pass med sina arbetskamrater.

• Se till schemat ger maximalt antal lediga helger, kvällar och långledigheter. Tänk på att inte låta möjligheten till långledigheter helt dominera värderingen av ett schemaförslag. Detta drabbar ofta hälsan genom att det ger för lite vila under själva arbetsperioden.

• Eftersträva alltid en kompromiss mellan fritids- och hälsomotiv.

 

Kartlägga och försöka se möjliga förbättringar

 Lasse Wåhlstedt berättar att arbetsgruppen förutom Skiftnyckeln uppdaterade en annan skrift, där man samlade alla arbetstidscheman. Bägge går att hämta från Sirius nätplats. Lasse WåhlstedtLasse Wåhlstedt

Där finns också hjälpmedel för att genomföra en workshop, för att kartlägga vad som kan bli bättre. det är ett diskussionsunderlag som också går att använda som en checklista, och fyra analysmoduler. Det finns också flera uppsättningar med enkätfrågor. Även detta material är delvis en frukt av samarbetet med forskarna.

Vår satsning inom Sirius är bra och angelägen. Men det går aldrig att luta sig tillbaka och känna att nu är vi klara, säger Mårten Ericsson, Industriarbetsgivarna. Det gäller att hålla grytan kokande!

Mats Utbult

 

 

 

FAKTA/Sirius

I Skogsindustrins råd för industriell utveckling i samverkan, Sirius (www.industrisirius.se) ingår Industriarbetsgivarna, Pappers, Unionen, Sveriges ingenjörer och Ledarna.

Sirius har en särskild arbetsgrupp för arbetsmiljön. Förutom ”Skiftarbete och hälsa” arbetar Sirius´ arbetsmiljögrupp bland annat med att minska olyckor, med kampanjen ”Smart & Säkert” går man utmed informationsblad och detaljerade checklistor för olika områden.

 

 

 

FAKTA/OSA och arbetstidens förläggning

 Många blev förvånade när frågan om arbetstidens förläggning för några år sedan kom upp som en av huvudfrågorna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, OSA. Visst förekom även tidigare att arbetsmiljön fanns i samman med arbetstidsfrågor, men oftare har man nog sett det som en intresse– och medbestämmandefråga. Grunden var arbetstidslagens krav och parterna kan i avtal ersätta kraven med egna arbetstidsregler.

Detta förändrad OSA, med uttryckliga krav på att hälsoeffekter måste finnas med vid beslut om arbetstidens förläggning. Ytterst kan skyddsombuden vända sig till Arbetsmiljöverket om de tycker att man inte beaktat hälsoaspekten när man bestämmer längd och mängd och kombinationer av arbetspass på kvällar, nätter och tidiga morgnar.

OSA–föreskrifterna, utfärdade september 2015, i kraft från april 2016, har i övrigt avsnitt om olika former av arbetsbelastning och kränkande särbehandling.

 

Lämna en kommentar!

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
This question is for testing whether you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.