Förkortning av arbetstiden med bibehållen lön är positivt för de
anställda, men några objektiva mått för bättre hälsa har forskarna inte kunnat
spåra. Det visar den enda stora
studie som gjorts i Sverige om arbetstidsförkortning.
Göran Kecklund är expert på arbetstider och docent vid
Stressforskningsinstitutet i Stockholm. Hans eget arbetsrum är tyst och lugnt i
ett hus i skogen nära Brunnsviken. Vi ska prata om arbetstidsförkortning, som
åter har blivit en fråga på den politiska agendan.
En arbetstidsförkortning kan vara bra för hälsan om arbetsbelastningen är
hög. Men en arbetstidsförkortning utan bibehållen lön skulle förmodligen leda
till att folk tog ett jobb till. Det skulle inte leda till några positiva
hälsoeffekter, tror Göran Kecklund.
Om man däremot fick en arbetstidsförkortning och behålla sin lön skulle
effekterna bli positiva. Man skulle må bättre, känna sig mindre stressad, sova
bättre och tycka att livssituationen var bättre.
Intresse för kortare arbetstid
Forskningen Göran Kecklund refererar till är en studie som gjordes av
Arbetslivsinstitutet 2007. Det var på beställning av näringsdepartementet i den
dåvarande socialdemokratiska regeringen efter påtryckningar från miljöpartiet
och vänsterpartiet. De ville ha fram argument för arbetstidsförkortningar. Kommuner
och arbetsplatser som ingick i undersökningen fick extra pengar för att anställda
ny personal som ersatte den som kortade sin arbetstid till sex timmar.
– När studien var klar var ingen intresserad av att fortsätta att satsa
pengar på arbetstidsförkortning, tror Göran Kecklund.
Eftersom Arbetslivsinstitutet lades ner samtidigt vet han inte säkert.
Men då fanns det ingen projektägare längre och projektet kunde inte följas upp
för att undersöka långsiktiga effekter.
Resultatet visade alltså att de självupplevda effekterna var positiva. Däremot
såg forskarna inga objektiva mått på hälsoeffekter.
– Då menar jag mått som minskad sjukfrånvaro eller förbättringar i
biologiska hälsomarkörer, som stresshormoner, hos dem som deltog. Deras hälsa var
opåverkade, vad det syntes, säger Göran Kecklund.
Lång tid för förändring
I studien ingick 800 personer från alla delar av arbetslivet. Deltagarna hade
inte generellt hög sjukfrånvaro. Hälften fick en arbetstidsförkortning, hälften
inte. Efter ett år undersökte man deltagarnas hälsa, både den objektiva hälsan
och den självupplevda, och återigen efter ytterligare ett år.
– Det hade varit intressant att undersöka vad som hade hänt efter tre år.
Men egentligen hinner inget förändras under så kort tid. Det krävs fem eller
tio år för att få igenom en förändring. Och vi har inte kunnat göra någon
uppföljning tyvärr.
Studien kunde alltså inte förlängas utan lades till handlingarna, och
frågan dog i politiken.
Göran Kecklund berättar att många hellre ville arbeta fyra dagar i veckan
med längre arbetsdagar och ha tre dagar ledigt än en generell förkortning av
arbetstiden. Det är därför frågan står och stampar och aldrig kommer framåt,
tror han.
Löneutrymme till förkortning
Men nu har den åter dykt upp på dagordningen. Många fackliga
organisationer vill ha arbetstidsförkortning, exempelvis Kommunal. Men hur ska
den i så fall finansieras?
– Man behöver också analysera vad en arbetstidsförkortning skulle
innebära för produktiviteten. Utvilad personal är kanske i bättre skick för
att jobba än om samma personal fortsatte arbeta två timmar till? Men vi vet
inte.
Inom kommunerna har en del försök genomförts men de allra flesta har gått
tillbaka till den gamla arbetstiden igen. Inom skiftarbete fanns
”tre+tre”-system, som innebar att man jobbade tre hela dagar och var ledig tre,
en uppskattad arbetstidsförkortning. Tre+tre-systemet är borta i de flesta
kommuner. Man ansåg att det blev för dyrt. På en del ställen finns det kvar som
till exempel ett 2+4-system.
Frågan om arbetstidsförkortning ägs av arbetsmarknadens parter, enligt
Hillevi Engström, arbetsmarknadsminister. Den ska alltså ske i förhandlingar
där löneutrymme växlas mot kortare arbetstid.
– Det ska förmodligen mycket till för att man ska ha råd, tror Göran
Kecklund.
Samtidigt finns det mycket litet forskning som visar att
arbetstidsförkortningar verkligen leder till positiva effekter. Det finns inga
andra studier, varken i Sverige eller internationellt, enligt Göran Kecklund.