Axlar

Gränsvärden för belastningar möjliga och nödvändiga visar forskningen

2012-10-26

Det finns arbetsbelastningar som leder rakt in i sjukskrivningar. Det visar forskningen. Resultaten visar att det finns en tydlig gräns för hur mycket en människa tål. Speciellt kvinnor är utsatta. Forskarna efterlyser nu hygieniska gränsvärden för sådana arbetsmoment. Men Arbetsmiljöverket vill avvakta.

– Genom åren har vi sett att kvinnor har mer repetitiva arbetsuppgifter än män i alla yrkesgrupper, trots att de kan ha samma yrke och samma arbetsgivare, berättar Catarina Nordander, överläkare vid Arbets- och miljömedicin i Lund.

Sjukdomar i rörelseorganen är en vanlig sjukskrivningsorsak, som medför både kostnader för samhället och mycket personligt lidande. Även arbetsgivarens kostnader är höga. Inget vet idag hur vanligt det är att arbetet orsakar sjukdomar.

I statistiken från AFA Försäkring var godkända arbetssjukdomar förknippade med belastningar inte många under år 2011. För kvinnor var det totalt 106 stycken och för män 172 stycken av 820 godkända arbetssjukdomar. I de siffrorna ingår då diagnoserna sjukdomar i muskler och bindväv och karpaltunnelsyndrom.

 

Tydliga samband

Arbets- och miljömedicin i Lund har i 20 år undersökt sambandet mellan belastningar och sjuklighet. Det tydligaste sambandet mellan arbete och besvärsfrekvens är rörelsehastigheten i handleden, alltså hur ofta man vippar på handleden. Här går det att tydligt visa på var gränsen går för att rörelsehastighet ska leda till besvär både i axlar, armbåge och hand och till inflammation i senfästen i axlarna och till karpaltunnelsyndrom i handlederna. InomCatarina NordanderCatarina Nordanderindustriellt arbete och i livsmedelsindustrin finns sådana risker.

– Här borde man i första hand sätta ett hygieniskt gränsvärde. Sambandet är uppenbart och en minskning av hastigheten har stor betydelse. Hastigheten är enkel att mäta och arbetet går på så sätt att riskvärdera, säger Catarina Nordander.

”Vid vilken nivå ett gränsvärde skulle kunna sättas är ett politiskt, inte ett vetenskapligt beslut. Förslagsvis startar man som man gjort på andra områden med ett gränsvärde som eliminerar de värsta arbetsuppgifterna, inte med ett som eliminerar all risk”, skriver Catarina Nordander i klinikens tidning Bulletinen.

 

Belastningsstege

På Arbets- och miljömedicin i Lund har man gjort en stege över olika slags belastningar i olika yrken. I stegen kan man se hur olika yrken rangordnas i fråga om belastningar. Belastningarna och yrkena är kombinerade med besvärsfrekvensen och diagnoser. Exponeringen kombineras alltså med hur besvären ser ut. Således kan man se hur besvären och diagnoserna ser ut för kvinnor som utsätts för hög hastighet i handleden, till exempel när de rensar fisk, och som har höga krav och låg kontroll i arbetet. Det är avslöjande siffror.

– Man kan se att ökade belastningar också ökar sjukligheten i nacke, axlar, armbåge och hand, säger Catarina Nordander.

Bakom dessa diagram och siffror ligger ett långt och träget arbete och med speciella metoder. Siffrorna är hårda fakta och en guldgruva för företagshälsovården och alla som intresserar sig för arbetsmiljön.

 

Höga krav, låg kontroll och besvär

När det gäller till exempel nacken handlar det om hur man håller huvudet och rör huvudet, men också nacken i förhållande till hur man håller sin arm. Studierna är tvärsnittstudier där man mäter exponeringen och ställer en rad frågor.

– Det finns några samband som är mest tydliga som handlar om axel, arm och hand. När det gäller nacken spelar också psykosociala förhållanden en roll. Vi ser tydliga samband mellan höga krav, låg kontroll och besvär.

Ont i händerna.Ont i händerna.I en stressad situation kan smärtan öka i hand eller armbåge och axlar, och detta kan i sin tur led till rädsla för ytterligare smärta.

– Mätningarna visar hur arbetet ser ut, och i frågeformuläret berättar man hur man mår, förklarar Catarina Nordander.

Det finns 24 kvinnliga och 9 manliga yrkesgrupper i materialet, totalt 33 grupper, eftersom män och kvinnor arbetar i olika yrken.

 

Oantastliga siffror

– Genom åren har vi sett att kvinnor har mer repetitiva arbetsuppgifter än män i alla yrkesgrupper, trots att de kan ha samma yrke och samma arbetsgivare. Kvinnor har varit mer tålmodiga och stannar kvar i sina jobb tills de inte orkar mer. Män är bättre på att säga ifrån, tror Catarina Nordander.

Dessutom visar forskningen att det finns en högre sjuklighet bland kvinnor än bland män vid samma belastningsnivå. Kvinnor råkar alltså dubbelt illa ut.

De anställda har själva också ett ansvar här, anser hon. För arbetsgivaren gäller det att fånga den anställde innan sjukskrivningarna börjar och att anpassa utrustning och arbete efter människan och att inte sopa problemen under matten.

Catarina Nordander vet inte hur många arbetstagare som arbetar i riskzonen idag, det vet antagligen ingen. Troligen är det färre än för tjugo år sedan, tack vare mekanisering och att en del arbetsuppgifter flyttats till låglöneländer.

– Men att det är färre än tidigare är inget argument för att inte bry sig om detta. Ingen ska behöva utsättas för sådana risker, anser hon.

– Vi har siffror som ingen kan opponera sig emot, de är vetenskapligt helt korrekta. Det finns enkla mätmetoder att använda.

 

Svårt att mäta?

Det verkar inte finnas någon vilja i Sverige att sätta ett gränsvärde. Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om ergonomi nr 2012:2 träder i kraft den 1 december. Där finns skrivningar om att arbetet ska vara rörligt och omväxlande men det finns inga konkreta mått.

Ruth Carlsson på Arbetsmiljöverket har varit med om att omarbeta föreskriften om belastningsergonomi.

– Vi har valt att inte lägga in gränsvärden i föreskriften, men sådana kan mycket väl komma med i de temasidor på som vi arbetar med nu. Det har vi inte tagit ställning till ännu, säger hon.Instrument för mätning.Instrument för mätning.

Temasidor och råd är inte tvingande som en föreskrift, utan är avsedda som en vägledning.

Ruth Carlsson anser att rörelsehastighet och andra belastningar är svåra att mäta.

– Det finns inga instrument och det är inte ett efterfrågat verktyg, säger hon.

 

Mogna metoder finns

Men Gert-Åke Hansson, yrkeshygieniker och docent vid AMM i Lund berättar att det sedan 20 år finns en bra och noggrant utvärderad givare (goniometrar) som har fått stor spridning och används av de flesta i världen som arbetar med denna typ av mätningar.

– Det finns också många leverantörer av små, bärbara dataloggrar för insamling och lagring av heldagsmätningar. Några leverantörer har också program för att analysera och presentera resultat av mätningarna. Metoderna är nu mogna för att användas av praktiker, säger han.

Den tekniska utvecklingen gör att metoderna blir allt enklare att använda.

– Vi har själva använt metoderna och skaffat oss erfarenhet och ett stort referensmaterial. Dessutom har vi i många samarbeten lärt ut metoderna till personer utan specialkunskap som efter en kort introduktion sedan har använt dem för att göra mätningar.

Till exempel har företagshälsovården i Västra Götaland-regionen, i samarbete med AMM i Lund, utvärderat prismaglasögon och baserat på mätningar visat att framåtböjningen av huvudet minskade med 5 grader när man använde sådana glasögon. Vid de arbetsmedicinska klinikerna i Köpenhamn och Århus har man genomfört över 300 heldagsmätningar ute på olika arbetsplatser i Danmark, i samarbete med AMM i Lund.

För mer information hänvisar Gert-Åke Hansson till hemsidan fhvmetodik.se

 

Observera i stället

Arbetsmiljöverket använder idag en mätmetod av belastningar som heter HARM vid sina inspektioner. Det är en observationsmetod, det vill säga man mäter inte utan man tittar på hur olika arbetsuppgifter går till och hur de belastar olika delar av kroppen.

Observera.Observera.Det finns fördelar och nackdelar med båda sätten att samla in uppgifter om arbeten, enligt Catarina Nordander.

– Fördelar med att mäta är att man kan mäta hela dagen. Om det förekommer många olika arbetsuppgifter blir det svårt att observera och värdera alla. En annan fördel är att vi kan fånga rörelser och muskelaktivitet, vilket är svårt att värdera genom observation.

– Jag tror att tanken är att arbetsgivarna själva ska kunna utföra HARM – vilket så klart är en fördel med den metoden, säger hon.

Inom styckningsindustrin förekommer mycket ensidigt och tungt arbete, dessutom i en kylig miljö. AMM i Lund har tagit fram ett mätverktyg för belastningar som företagshälsovården använder, Ergonomisk kontroll för medicinskt belastande arbete, kallad MEBA. Det bygger på AMMs forskningsresultat. De anställda undersöks regelbundet om de ligger i riskzonen för att få besvär. Verktyget är populärt och används flitigt inom företagshälsovården. Se artikel om metoden här.

 

Vill du annonsera?

Kalendarium

2016-10-10

Medicinska kontroller i arbetslivet

AMM i Uppsala anordnar en kursvecka om medicinska kontroller i arbetslivet. Under veckan får deltagarna en genomgång av de medicinska kontroller som förekommer i det svenska arbetslivet. Kursen ges i samarbete med Arbetsmiljöverket och Transportstyrelsen.

Tid:  måndagen den 10 oktober till fredagen den 14 oktober

Plats: Konferenssal: Frödingsalen, Ulleråkersvägen 40, Uppsala

Pris: 5 000 kronor plus moms

Läs mer här.

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger