Det är bättre för hälsan att vara chef, särskilt för manliga chefer. Fotot: BSK

Chefer jobbar hårdare men är friskare och gladare

Det är bättre både för hälsan och för humöret att vara chef än att vara en vanlig löntagare. Det gäller både män och kvinnor. Allra bäst är det för de manliga cheferna.

 En stor enkätstudie från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet visar att chefer, såväl män som kvinnor, har högre krav på sig i arbetet och större konflikt mellan arbete och privatliv än övriga löntagare. Men sammantaget är det ändå mer positivt att vara chef än anställd. En stor enkät visar att chefer har mer inflytande på jobbet, är mer nöjda med sitt arbete och är avsevärt mindre sjukskrivna än andra.

 

Det finns tydliga könsskillnader. Manliga chefer har fler konflikter med överordnade på jobbet än sina kvinnliga kollegor. De kvinnliga cheferna mår sämre, har mindre inflytande på jobbet och hårdare krav på sig än sina manliga kollegor, och det är oftare som kvinnornas jobb spiller över på fritiden, särskilt för dem som har barn hemma.

 

Kvinnorna arbetar färre timmar på jobbet än männen, men betydligt mer hemma. Männen får, trots att de gör betydligt mindre hemma, dåligt samvete för att de inte jobbar ännu mer på jobbet. Det är samma mönster som mellan kvinnor och män i allmänhet.

 – Det säger något om vad man identifierar sig med och känner ansvar för, säger Anna Nyberg, psykolog och forskare vid Stressforskningsinstitutet.

Hemarbetet ojämnt fördelat

Hon tror att fördelningen av ansvar hemma är helt avgörande för att kvinnor både ska må bättre och kunna nå högre nivåer i arbetslivet.

– Konflikten mellan arbetsliv och privatliv tar mycket energi från kvinnor. De skulle nog tjäna på att förhandla med sina partners och försöka släppa lite hemma. Män som tar större ansvar hemma mår också bättre. Alla skulle tjäna på om män tog mer föräldraledigt och ett större ansvar hemma rent generellt.

 

Anna Nyberg tycker att det är viktigt att lyfta fram att kvinnor får samma fördelar som män när de blir chefer.

 – Både kvinnliga och manliga chefer får mer inflytande och är mer nöjda med livet än andra anställda. Kvinnor ska inte vara rädda för att ta en chefsposition. De får samma fördelar som män. De får mer inflytande och är mer nöjda med livet, säger hon.

 

Anna Nyberg har medverkat i en studie vid Stressforsknings-institutet (se fotnot om Slosh-studien) av hur arbetet inverkar på privatlivet. Forskarna har frågat över 19 000 personer om psykosociala faktorer och hälsa bland kvinnor och män, chefer och övriga anställda i privat och offentlig sektor.

 – Vår undersökning ger en beskrivning av tillståndet i arbetslivet i hela Sverige idag, säger hon.

Könsuppdelat arbetsliv

Mycket av skillnaderna forskarna funnit mellan män och kvinnor i studien har att göra med att de jobbar med helt olika saker. Den svenska arbetsmarknaden är tydligt uppdelad. Män jobbar oftare i privat sektor och kvinnor i offentlig sektor. Andra studier har också visat att män finns högre upp i hierarkin och att kvinnor finns längre ner och jobbar med andra saker. Forskarna kan inte utifrån enkäten uttala sig om huruvida män och kvinnor har olika förutsättningar i samma typ av arbete.

 

I tidigare studier har man sett att män mår bättre ju högre upp i hierarkin de kommer. Detta har inte varit lika tydligt för kvinnor.

 – Vi trodde att manliga chefer skulle ha bättre hälsa. Så var det inte i vår studie. Det gällde bara att män som inte blir chefer är mer deprimerade än manliga chefer. I andra frågor om hälsa var det dock ingen skillnad.

Högre krav på kvinnliga chefer

 Enkäten visar att kvinnliga chefer i offentlig sektor har sämre arbetsmiljö, de upplever att det ställs högre krav på dem, och att det är mindre öppenhet i besluten än de i den privata sektorn. Det gäller delvis också de manliga cheferna i offentlig sektor, men de upplever också att de har bättre ledarskap och stöd på sina arbetsplatser än männen i privat sektor.

 

Anna Holmgren

 

Fotnot:

Slosh-studien (Swedish longitudinal occupational survey of health) handlar om psykosocial miljö och hälsa. Studien har 18 915 deltagare från hela den arbetande befolkningen.