Medicinare och tekniker forskar ihop om stress och damm

 – Vi fokuserar folksjukdomar som är påverkade av såväl arbetsmiljö som allmän miljö. Det handlar om luftvägs- och hjärt-kärl- och njursjukdomar, stressrelaterad ohälsa, besvär i rörelseorganen, cancer, diabetes och svårigheter att få barn, sade Maria Albin.

 –Vi startade 2007 och har haft en snabb och bra start, En första utvärdering efter två år visade att ett 100-tal personer hittills har deltagit i forskningen, som har resulterat i över 200 publikationer.

 – Vi har flera projektgrupper inom de olika folksjukdomarna, och inom riskbedömning och riskhantering. Vi har en forskarskola och seminarieserie och vi har byggt upp nätverk med forskare på andra håll inom företagshälsovårdmetodik, aerosoler och risk- och säkerhetshantering.

 Inom utbildningen utvecklar Metalund en mastersutbildning på temat ”Arbetsmiljö och hälsa”, som riktar sig bland annat till företagssköterskor och företagsgymnaster. Metalund samarbetar om skräddarsydda kurser med den Arbetsmiljöhögskola som är en del av Lunds universitet.

 – Vi är en pusselbit i den arbetsmiljöforskning som Sverige behöver, sade Maria Albin. Men de senaste årens neddragningar av de totala resurserna till arbetsmiljöforskning gör att Sverige som helhet snart saknar viktiga bitar i ”kunskapspusslet”, som  exempelvis när det gäller synergonomi, extrema temperaturer och hörselskador.

 Ett exempel på ett nytt viktigt kunskapsområde som forskarna i Metalund tror kommer att få stor praktisk betydelse för arbetsmiljöarbetet gäller samspelet mellan arv och miljö. Maria Albin konstaterade att det finns stora genetiska skillnader mellan individers känslighet, vilket bland visar sig i hur individer omsätter metaller i sina kroppar: arbetskamrater som får samma yttre dos av exempelvis isocyanater uppvisar olika stor inre dos. Fast de är utsatta för samma fara, är det högre risk för en del och lägre för andra.

 – Den här kunskapen får stor betydelse för när man ska bedöma risker och fastställa gränsvärden, sade hon.

Enkelt verktyg för tidig utmattningsvarning

Inom området stress och hälsoproblem som hänger samman med detta använder forskarna datorbaserade metoder för att få reda på mer om sambanden. De bygger upp konstgjorda världar, virtual reality, där de testar vad som stressar och hur människor kan hantera detta.

 Marina Albin tog som exempel hur försökspersoner blir utsatta för en anställningsintervju av en panel med människor som är mycket kyliga och avvisande. Människorna finns bara i datorn, på låtsas om man så vill, men kan faktiskt ändå stressa dem som blir utsatta för deras kyla!

 – Vi har också tagit fram en checklista, som vi kallar Lucie, för att upptäcka tidiga tecken på utmattningsreaktion. Med ganska enkla medel kan man vända utvecklingen, bara man upptäcker problemen i tid, berättade hon.

 – Checklistan är ett formulär för företagshälsovård och primärvård som är enkelt, kort och lättolkat. Det består av frågor som bygger på djupintervjuer som vi har gjort med patienter. Vi har också testat frågorna i grupper med människor som har haft långvarig arbetsstress, och med sådana som inte haft det.

– Det finns redan andra formulär men problemet med dem är att de är inriktade på ganska tunga tillstånd. I dem dominerar symptom och besvär och man kan behöva experter för att tolka resultaten, sade Maria Albin.

 – Lucie speglar också beteenden och sociala mönster som är vanliga vid utmattning. Och det är lätt att beräkna ett resultat, i form av två olika mått. Det ena är en ”stressvarning”, vilket innebär att personen befinner sig i riskzonen men inte nödvändigtvis kommer att drabbas av utmattning. Det andra är ”utmattningsvarning” och det är ett tyngre varningstecken.

 Det kompletta verktyget, med handbok och program för att göra beräkningar, provar de nu i flera företagshälsovårdsorganisationer.

Hög fart fara i repetitivt arbete

Ett annat område som de forskar om i Metalund är sambandet mellan arbete och besvär i rörelseorganen. De räknar med att den kunskapen får stor betydelse för alla som ska bedöma och hantera risker.

– Vi mäter belastning under en hel dag i ordinarie arbete, med egna metoder som har fått en internationell spridning och som vi testar inom företagshälsovård, sade hon.

 Forskarna tittar på fyra viktiga riskfaktorer: hög kraft i rörelsen, brist på återhämtning, ogynnsamma arbetsställningar, och sist men inte minst karaktären i en repetitiv rörelse: hur hög hastighet man har i rörelsen och hur ofta man har återkommande likadana rörelser.

 Marie Albin berättade som exempel på hur de har jämfört rörelsehastigheten i handleden mellan en rad olika yrkesgrupper, baserat på de intervjuades egna bedömningar. Minst hastighet hade grupper som flygledare, nummerupplysare och grafiker. Högst fart hade bland annat arbetare som bereder kyckling och fisk, och sorterar minkskinn.

 Sen jämförde forskarna med förekomsten av besvär i de undersökta grupperna. Det visade sig att störst problem har kycklingberedarna där 70 procent har besvär, kvinnor något mer än män. Det är uppenbarligen så att ju fortare man rör handleden, desto mer besvär får man: tio procent snabbare ger sex procent mer besvär. Och omvänt kan man minska besvären om man sänker hastigheten.

 – Den här typen av studier kan bli ett underlag när man utformar lagar och regler, sade Marie Albin. Kan man acceptera att en tredjedel av de anställda får ont någon i veckan när ett arbete är utformat så att de rör handleden i en viss hastighet, i återkommande arbetsmoment?

Experiment med damm och rök

Mats BohgardMats Bohgard berättade om hur forskarna arbetar med experiment för att få veta mer om hur arbetsmiljö och den yttre miljön påverkar luftvägarna och hjärt-kärlsystemet.

 – De här frågorna har vi erfarenhet av i Lund sedan länge och intresset har ökat senaste åren, särskilt nanopartiklar, mycket små partiklar, är något som vi oroar oss för, sade han.

 Det finns farhågor för att nanopartiklarna kan påskynda åldrandet i hjärta och kärl.

 Traditionellt är partiklar i luften en av de största riskerna för ohälsa i arbetet. I många hundra år har människor känt till faror med asbest och stendamm. Det nya idag är att människor befinner sig i en mer komplex miljö, med många olika problemkällor som samverkar. Arbete kan äga rum i olika typer av miljöer: i industrimiljö där man hittar de högsta koncentrationerna, i inomhusmiljö i bostäder där människor tillbringar mest tid och många också arbetar- och utomhus, och i den yttre miljön som står för en grundläggande partikelhalt. I den yttre miljön ger förbränning det största bidraget till små partiklar i luften. Och föroreningar rör sig över nationsgränserna.

 Forskare i Metalund utvecklar mätteknik för att mäta partiklar i alla dessa olika miljöer, från dammiga och stökiga arbetsplatser där man svetsar, till bostäder där partiklarna kan komma från hundar, stekning, rökning, stearinljus och kvalster.

 Experiment i kontrollerade miljöer är en viktig del i forskningen:

 – Mycket av det vi gör handlar om att utsätta friska människor för olika partiklar i en helt tät stålkammare, ibland i kombination med buller. Vi kollar vilket utslag det ger, genom urinprov, blodprov och på andra sätt, sade Mats Bohgard.

 – Framförallt när det gäller luftvägar och hjärt-kärlsystemet vet vi att det finns ökade risker för en del som utsätts för partiklar i sitt arbete. Men det är stora variationer mellan olika försökspersoner, när man tittat på sådant som variationer i tidsavståndet mellan pulsslag när de utsätts för olika slags partiklar.

 Mats Bohgard intresserar sig mycket för hur ingenjörer kan påverka arbetsmiljö på olika sätt, beroende på vilka kunskaper och redskap de har. Det är viktigt att föra över kunskaper från forskningen inom arbetsmedicin och miljömedicin, för att ingenjörerna ska kunna bidra med att förebygga risker när de utformar arbetsplatser och arbetets uppläggning. Som ett led i denna kunskapsöverföring har forskare från Metalund medverkat som författare till boken ”Arbete och teknik på människans villkor”.

 Det bästa, menar han, är när man kan genomföra projekt inom arbetsmiljön där man flätar samman kunskaper om teknik och medicin.