Flygplanslastare får bättre arbetsmiljö i nytt projekt

Flygplanslastare arbetar med tunga lyft i trånga utrymmen och i bullriga miljöer.  Rygg, axlar och knän utsätts för hög belastning.  Själva arbetsplatsen - flygplanet - finns det liten möjlighet att påverka.  Ett nytt Afa-projekt "Skadefria flygplanslastare" ska inventera arbetsmiljön och föreslå förbättringar. Arbetsmiljöforskning.se följer hela projektet.

Initiativet till projektet kom från facket, avdelning 46 Civila flygpersonalens fackförening inom Transport. Genom Tya, Transportbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd, har en ansökan lämnats in till Afa.

Arbetsmiljön för flygplanslastare är dokumenterat dålig. Förutom lyft och buller tillkommer tidspress. Avgångstiderna ska hållas och det gäller speciellt lastarna. De är sist i kedjan när förseningar ska kortas ner. Ute på plattan kan vinden vara isande och kall.

Återhämtning mellan tunga arbetspass beror på hur tätt passen ligger och om själva lastnings- och lossningsarbetet kan avbrytas för andra uppgifter. På en stor flygplats som Arlanda är godshanterarna "specialister", medan lastarna på små flygplatser kan arbeta med avisning och säkerhetskontroll.

Problemen är kända i branschen, men har inte studerats i någon högre grad. Till exempel hur arbetsorganisationen påverkar arbetsbelastningen och hur den psykosociala miljön ser ut.

Många tekniska hjälpmedel har utvecklats, som rullband i sorteringen och på rampen, men de måste anpassas till olika användare och olika flygplanstyper. Viktmärkning av bagaget och ändrade stuvningsmetoder har också testats i laboratoriestudier.

Allt detta ska nu det nya projektet ta itu med. Arbetet är uppdelat i fyra grupper, fysisk belastning och arbetsskador, arbetsorganisation och psykosociala faktorer, hjälpmedel och arbetsmetoder, och utbildning och utveckling. I de fyra arbetsgrupperna ingår representanter från arbetsgivar- och arbetstagarsidan, liksom forskare från Centrum för belastningsskadeforskning. Sex flygplatser ska ingå.

Allt ska utmynna i förslag till förändringar i arbetsmiljö och arbetsmetodik så att lastare och cargopersonal ska kunna arbeta fram till pensionsåldern, utan att ta skada av arbetet. Samtidigt får Försäkringskassan ett bättre underlag för sina beslut när det gäller arbetsskadeärenden. 

Ledare för projektet är Reidar Pettersson. Han har arbetat inom flyget sedan 1960. Då började han som flygmontör vid F4 i Östersund och en ungdomsdröm gick i uppfyllelse.

Flyget har fortsatt att fascinera sedan dess. Det sista jobbet var som chef för den inbyggda företagshälsovården på SAS. Då hade han tidigare bland annat arbetat som regionalt skyddsombud inom Transport med ansvar för flygsidan i hela Sverige och utbildat många skyddsombud, ledare och fackliga företrädare i arbetsmiljöfrågor.

Arbetsmiljöforskning.se kommer att följa hela projektet från start till slutrapport. Vi berättar om hur lastarna själva ser på sin arbetsmiljö, hur forskningen går till och hur resultaten kan användas för att förbättra arbetsmiljön.