- När man jobbar direkt med produktionen ställs det höga krav, säger Kerstin Tegbrant. Foto: Sandra Hall

God ergonomi ger fyra gånger bättre kvalitet

Kerstin Tegbrant jobbar som ergonom på Scania i Södertälje. Här satsar företaget numera stort på ergonomi. Vägen dit har varit vetenskapliga metoder för att bedöma risk för muskel- och ledbesvär och ett nära samarbete mellan ergonomer, medarbetare, ledning och produktionstekniker.

Kerstin Tegbrant visar runt på sin arbetsplats i Södertälje. Lokalen är ljus, ljudet dämpat, motorerna kommer glidande i ett flöde med arbetspositioner på några minuter. Montörerna står på parkettgolv, motorerna är höj-, sänk och vridbara. Här sker montering av motorer för bussar, båtar och industrin. Fabriken har 950 anställda, 650 av dem jobbar praktiskt i produktionen.

– Det här är det bästa jobb jag haft men också det svåraste, säger Kerstin Tegbrant, som är utbildad sjukgymnast och har jobbat som ergonom i femton år både på en extern företagshälsa och på Arbets- och miljömedicin i Stockholm.

Roligt att påverka

Jobbet på Scania är omväxlande och ger henne en chans att påverka. Samma dag kan hon träffa montörer, tekniker och prata med ledningen för motormonteringen.

– Det är roligt att kunna påverka i praktiken, men när man jobbar direkt med produktionen, då ställs det också höga krav, säger hon.

Kerstin Tegbrant och hennes kollegor följer upp det dagliga arbetet i monteringen. De är också med och bedömer ergonomin när Scania ska bygga om i produktionen.

– Den delen av mitt arbete är det roligaste. Alldeles nyss fick jag frågan vad det ska vara för arbetshöjd i en ny del av monteringen. Det måste vara höj- och sänkbart!

200 positioner

Det är en stor utmaning att påverka ergonomin i verkstaden. Det finns 200 olika positioner, och förändringar av arbetet sker kontinuerligt med ny utformning av arbetspositioner.

Företagets mål är att samtliga positioner ska vara ergonomiskt bedömda. Bedömningen ger ett resultat för varje position. Om en position bedöms som röd är risken större.

Hittills har man hunnit riskbedöma 90 procent av positionerna i fabriken. Resultatet av mätningarna tas upp varje vecka med fabriksledningen.

– Den vill ha tydliga resultat av våra ergonomiska bedömningar och den vill att teknikerna ska åtgärda dem, säger Kerstin Tegbrant.

Det är inte bara i motormontering som ergonomin står på dagordningen. För tio år sedan fanns en enda verksam ergonom på Scania i Södertälje, idag finns det åtta stycken. Kunskapen om ergonomi har också spritts till betydligt fler. Det goda samarbetet mellan ergonomkollegorna har bidragit mycket till den utvecklingen.

– Vi ergonomer lär ut metoderna till tekniker, som nu kan göra mätningarna och bedömningarna själva tillsammans med de operatörer som kan arbetsuppgiften väl.

Ger bättre kvalitet

Det finns två goda skäl till att ledningen på Scania är intresserad av ergonomi. Det första är att ergonomerna använder vetenskapligt utprövade metoder i sitt arbete. Det gör att resultaten blir konkreta och praktiskt tillämpbara.

Det andra och kanske viktigaste skälet för ledningen är att det finns ett klart och tydligt mätbart samband mellan ergonomi och kvalitet.

På 90-talet genomförde Jörgen Eklund, professor på KTH, forskning om ergonomin inom Saab och Volvo.

– Hans forskning visade att det var fyra gånger fler kvalitetsproblem vid arbetspositioner med hög risk jämfört med arbetspositioner med låg risk, mätt med ergonomiska riskbedömningsmetoder, säger Kerstin Tegbrant.

Mätbarhet är avgörande. Som ergonom i en industriell produktion duger det inte att komma med allmänna formuleringar om risker. Det krävs vetenskapligt utformade väl genomförda mätningar och det krävs siffror.

– Ingenjörerna kräver mätningar och efterfrågar siffror, säger hon. Grunden för ett gott samarbete med teknikerna är vi mäter allt som går att mäta, och att vi gör det tillsammans med dem som ska göra förbättringarna.

Resultaten läsbara

Verkstadscheferna kan inte mätmetoderna i detalj, men de kan läsa av resultaten.

– Om en förbättring av ergonomin kräver en investering på ett par hundra tusen, då måste man ha grundat med goda ergonomiska metoder. Därför behöver vi forskning som den från KTH och från andra forskare, säger hon.

På Scania använder man numera främst två riskbedömnings-metoder. Det ena är en ergonomisk metod för taktad linebunden montering. Det betyder arbete vid löpande bandet med en bestämd takt på till exempel två minuter per arbetsmoment. Metoden heter Scania Ergonomi Standard Montering. Den kommer från Saab, då kallad Bums och används över hela Scania.

Det är en ambitiös riskbedömningsmetod med tjugo punkter. Den bedömer arbetet, allt från statisk belastning på nacke och rygg, till arbetsställningar, skjuta, lyfta, vikt på artikeln, frekvens, hävarmar, tryck och drag.

Användbar metod

Den andra metoden, som Scania börjat använda till exempel i transporter och bearbetning, heter Ramp. Det är en ny riskbedömningsmetod för manuell hantering.

Ramp har utvecklats på institutionen för ergonomi på KTH av doktoranden Carl Lind, med stöd av handledaren Linda Rose och av professor Jörgen Eklund.

– På Scania har vi deltagit i projektets referensgrupp och fått lämna synpunkter om bland annat utformning och användbarhet.

Det finns en enklare variant, Ramp I, som kan användas till exempel av chefer och skyddsombud. Ramp II är en mer heltäckande metod för ergonomer och tekniker.

På Scania utbildas teknikerna inom logistik och bearbetning i Ramp. Metoden är intressant även utanför bilindustrin.

– Vi har funnit att metoden är användbar på många ställen till exempel inom lager, transporter, butiker och inom sjukvården, säger Kerstin Tegbrant, som hoppas att till exempel Prevent kan ordna en kurs om Ramp för bland andra ergonomer och tekniker.

 

Anna Holmgren

 

Läs mer:

– Ramp I och II är gratis och finns tillgängliga på KTHs hemsida.

– Ramp I kortversionen finns här.

– Ramp II för ergonomer och tekniker finns här.

 

Läs mer på vår hemsida arbetsmiljöforskning.se om hur det gick till när Ramp-projektet startade 2011 här.