Byggarbetare

Dags för gränsvärden också för ergonomiska belastningar

2016-03-16

Lika allvarligt som för höga kemikaliehalter i luften är det att belasta kroppen för mycket. Det leder till utdragna smärttillstånd i muskler och leder och till långa sjukskrivningar. Nu finns objektiv kunskap om hur risken ser ut för armen, nacken, skuldran och axlarna. Ett gränsvärde är möjligt, men att sätta det är ett politiskt beslut.

 

Frisören som arbetar med sina lyfta armar, styckaren med sin blixtsnabba kniv, industriarbetaren vid bandet, byggnadsarbetaren med hammaren. I över 20 års tid har Arbets- och miljömedicin i Lund arbetat med att mäta belastningar på olika delar av kroppen och i olika yrken. För att göra mätningarna har man utvecklat en rad objektiva metoder. Denna sammanlagda kunskap och erfarenhet har nu kokat ner till ett antal riktlinjer, eller om man vill gränsvärden, för vad kroppen tål, det vill säga sambandet mellan belastningar och sjukdom. Rönen kan ligga till grund för att utforma gränsvärden.

– Vi vet nu var gränsen går. Vi har kartlagt samband mellan belastningen och en rad sjukdomstillstånd, säger Catarina Nordander, överläkare.

Många, många sjukskrivningar handlar om att ha ont i muskler, senor och leder. Nackont, värk i axlarna och handlederna. I AMMs undersökningar ingår en rad yrken: industriarbetare, monteringsarbete, styckare, kontorsarbete, vårdyrken, tandläkare, frisörer, och så vidare.

– Vi ser tydligt att förekomsten av sjuklighet ökar med riskfaktorerna, som till exempel ensidiga belastningar, säger Catarina Nordander.

 

Genomsnitt under en arbetsdag

Kvinnor är ofta mer drabbade än män i de olika studierna som AMM har gjort. De har mindre kraft i sina muskler. Den psykosociala miljön har också betydelse, som upplevelse av krav, kontroll och stöd i arbetet. Men sambanden mellan hög fysisk belastning och smärttillstånd håller, även närman tar hänsyn till sådana faktorer. Catarina Nordander. Foto: Eva Ekelöf Catarina Nordander. Foto: Eva Ekelöf

– Vi känner oss säkra. En alternativ förklaring skulle vara att de som vi mäter ha mer sjukdom i händerna eller axlarna än andra, men det är osannolikt. Snarare är det sannolikt att många med besvär redan lämnat yrket. Det sanna sambandet är därför starkare än vad vi har funnit, säger hon.

Värdena är ett genomsnitt av belastningarna under en hel arbetsdag. Utifrån dessa samband och med god kunskap om vilka belastningar som finns i arbetslivet har AMM nu satt riktvärden, som, om de överskrids, leder till belastningsskada.

Det är nu alltså vetenskapligt möjligt att sätta gränsvärden för belastningar. Men är det praktiskt möjligt? Vad skulle det leda till?

– Kanske en del arbetsmoment måste förändras. Eller man måste vara fler som delar på arbetet. Men att sätta gränsvärden är ett politiskt beslut, som Arbetsmiljöverket måste ta, säger Catarina Nordander.

 

Intensiteten i arbetet

Företagshälsovården kan använda metoderna med stöd från AMM. (Se ruta där metoderna beskrivs).

Städyrket är ett yrka med höga belastningar. Foto: Mikael GustavssonStädyrket är ett yrke med höga belastningar. Foto: Mikael Gustavsson– Det är enkelt att göra mätningarna och de kan med fördel göras förebyggande, innan folk blir alltför sjuka. Om någon har besvär kan en mätning visa om gränserna överskrids och om det är dags att förändra arbetsmomentet, säger hon.

Ju högre hastigheten är i handleden, ju mer man rör handen, desto mer ökar förekomsten av både besvär och karpaltunnelsyndrom, både för män och kvinnor. Besvären handlar inte bara om hand och arm, utan också axel- och nackproblem.

– Det absolut viktigaste måttet i många yrken är intensiteten i handens arbete, som avspeglar sig i hela övre delen av kroppen, säger Catarina Nordander.

De mest utsatta yrkena är livsmedelsarbetare, industriarbetare, montering, löpande band, paketering, anläggningsarbetare, städning, storkök, frisör, byggarbete.

– Det är alla möjliga yrken där man står böjd eller arbetar uppåt eller nedåt. Risken kan vara låg eller hög, men ligger man över gränsen för risken att bli sjuk är det dags att göra något åt det. Metoden går att använda i alla yrken, säger hon.

 

Variation och återhämtning

Muskelaktiviteter i axlar och skuldror är förenade med ökad sjuklighet.

– När händerna arbetar snabbt ökar rörelserna i axlarna. En styckare till exempel tittar hela tiden neråt. Då är det inte så konstigt att de även får ont i skuldror och axlar.

Ingen vet hur många människor som arbetar på eller över riskgränserna. På senare år har mekaniseringen och outsourcing gjort att enkla jobb har försvunnit. Men LO hävdar ändå att utarmningen och intensiteten i arbetet har ökat, liksom taylorismen i industrin, baserat på Arbetsmiljöverkets arbetsmiljöundersökningar. Övervakningen ökar också med hjälp av nya digitala verktyg.

För att undvika belastningar kan man växla mellan olika arbetsuppgifter, om de andra arbetsuppgifterna är mindre belastande eller har andra belastningar. Men även vid till synes lätta belastningar kan musklerna vara spända hela tiden.

 

Bekräfta arbetsskador

I en ny rapport redogör AMM i Lund för riktvärdena (se ruta för detaljer). De gäller för alla typer av arbeten och är en sammanvägning av erfarenheter och resultat efter 20 års forskning.

Andra ergonomiska riskbedömningsmetoder som Harm, Ramp, med flera, bygger inte på objektiva, tekniska mätningar utan på observationer. Catarina Nordander menar att det kan vara svårt att observera en hel dag och också svårt att bedöma hastigheten i rörelserna. 

AMM arbetar nu vidare med att förenkla mätmetoderna för företagshälsovården. Metoderna kan också användas för att bevisa arbetsskador, anser Catarina Nordander. Mätningen visar ju om de skadliga gränserna överskrids eller inte genomsnittligt under en arbetsdag.

– Visar våra mätningar att riktvärdena överskrids talar det starkt för samband mellan arbete och skada, säger hon.

 

Hälsoarmband registrerar

Det borde vara enkelt. Nu för tiden finns det ju hälsoarmband som visar hur bäraren tränar, mår och går med en rad variabler direkt i mobilen. Något sådant borde man kunna utveckla även när det gäller metoder för att mäta belastningar i arbetslivet. Det skulle ge data som enkelt kan lagras via Internet och tolkas av företagshälsovården i det förebyggande arbetet.

Även smarta textilier håller nu på att utvecklas med sikte på sjukvården. Sensorer kan enkelt vävas in i textilierna. Dessa kan till exempel mäta hjärtslag och andning, men också rörelser och belastningar. Kanske framtidens arbetskläder kan utrustas med sådana sensorer?

– Javisst kan utvecklingen gå fort. Men det måste finnas en efterfrågan. Nu försöker vi uppmana företagshälsovården att köpa in och använda de metoderna vi har idag. Men arbetsgivarna själva måste sätta tryck på företagshälsovården.

Hon påpekar att en arbetsgivare framför allt måste lyssna på medarbetarna och deras upplevelser av arbetet.

– Jag har träffat mycket folk i industrin och de vet ofta precis vilka arbetsuppgifter som är farligt belastande. Då gäller det att ta vara på den kunskapen. Det påverkar också medarbetarnas känsla av att ha inflytande över sin situation, säger Catarina Nordander.

 

Föreskrift utan gränsvärden

Arbetsmiljöverket kom med en föreskrift om belastningsergonomi år 2012 (AFS:2012:2) med krav att arbetsgivarna ska bedöma risken för belastningar. Det kan göras genom observationer av enskilda arbetsmoment, till exempel med metoden Harm om arbetet är handintensivt. Företagshälsovården kan vara till hjälp. Men i föreskriften finns inga gränsvärden för uppmätta exponeringar.

Ruth Carlsson, Arbetsmiljöverket, menar att verktyg för mätmetoderna, som tagits fram i Lund, inte var tillgängliga och det var orsak till att verket inte ställde några krav på gränsvärden enligt dem.

– Men vi håller kontakt med forskningen och den tekniska utvecklingen, säger hon.

 

FAKTA

Mätmetoderna

Det är ganska enkelt att mäta och mätningen stör inte arbetet.

Gonimeter - mäter vinklar och rörelser i handleden. Ett mätband sätts fast på handen och underarmen.

Inklinometer - mäter vinklar och rörelser för huvud, rygg och överarmar. Plattor fästs på huvud, rygg och arm. En sladd går till en dosa som testpersonen bär med sig.

EMG – mäter muskelaktivitet. Elektroder sätts fast på muskelgrupper. Sladdar går till en logg i ett bälte eller en väska.

 

Riktvärden för belastningsskador enligt AMM Lund

Repetitivt arbete

Genomsnittlig handledsrörelsehastighet mer än 20 grader per sekund.

Om arbetet dessutom är kraftkrävande eller utförs med vibrerande verktyg mer än 15 grader per sekund.

 

Muskelbelastning i underarm

Mer än 30 procent av maxkapaciteten under mer än 10 procent av arbetstiden.

Eller mer än 10 procent av maxkapaciteten under mer än 50 procent av arbetstiden.

Tid för muskulär återhämtning eller vila mer än 5 procent av arbetstiden.

 

Arbetsställning i nacke och huvud

Bakåtlutning av huvudet mer än 10 grader under mer än 10 procent av arbetstiden.

Framåtlutning av huvudet mer än 25 grader under mer än 50 procent av arbetstiden.

Eller mer än 50 grader under mer än 10 procent av arbetstiden.

 

Arbetsbelastning i axlar.

Lyft arm mer än 60 grader under mer än 10 procent av tiden.

Om underarmen inte är avlastad, mer än 30 grader under mer än 50 procent av arbetstiden.

Genomsnittlig rörelsehastighet i axeln mer än 60 grader per sekund.

Tid för vila och återhämtning i kappmuskeln mer än 5 procent av arbetstiden.

 

Länk till Rapporten 4/2016 Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen här.

 

 Länk till Arbetsmiljöverkets Kunskapssammanställning om Fysisk variation och belastningsbesvär i arbetet här.

 

Vill du annonsera?

Kalendarium

2017-11-24

Är din arbetsplats en god organisation?

Som man frågar får man svar.

 

Ett seminarium som lär dig hur du gör enkätundersökningar som ger den kunskap du behöver för att få både hög produktivitet och goda arbetsförhållanden. Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting.

 

 

Startdatum: 2017-11-24 13:30

Slutdatum: 2017-11-24 16:00

Plats: CAMM, Solnavägen 4, Stockholm, plan 10, Lokal Tor

 

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger