Forskningen visar att hjälpmedel är avgörande för flygplanslastares arbetsmiljö

Projektet om flygplanslastarna arbetsmiljö går in i sin slutfas. Preliminära resultat visar hur viktiga hjälpmedlen är, både inne i och utanför flygplanet, för att underlätta arbetet. Men det finns flygplan där inga hjälpmedel går att använda.

– Nu får vi internationellt genomslag. Äntligen ett projekt som leder någonvart. Branschen måste styras upp, säger Dan Holmberg, regionalt skyddsombud för Transport.

En stor enkät är nu insamlad, liksom uppgifter från de olika bolagen om deras sjukfrånvaro, organisation och annat. Nu återstår en rad intervjuer med lastare och ledare på ramp och sortering innan all data är inne och analysarbetet kan börja. I slutet av juni 2012 ska projektet vara klart och rapporten bli publicerad med en rad förslag på förbättringsåtgärder.

Men redan nu finns det preliminära resultat. Eva Bergsten, forskare från Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle, berättade om enkäten vid ett möte på Arlanda.

Många får ont

73 procent av alla lastare har svarat på enkäten som innehåller uppgifter från sex flygplatser och 14 handlingbolag. 3 procent av de svarande är kvinnor. Genomsnittsåldern är 36 år, nästan hälften har jobbat upp till tio år, och lika många mer än tio år.

Enkäten handlar om hur man upplever hälsa, belastningar, besvärsfrekvens, men också den psykosociala arbetsmiljön.

– Det jobbigaste arbetsmomentet i sorteringen var att lasta och lossa containrar inomhus. Då blev skuldror, axlar, rygg, handleder och händer mest utsatta. Särskilt om containern har tak, berättade Eva Bergsten.

Då upplevde 70 procent att de fick besvär i nedre delen av ryggen. Men också att skjuta och dra bagagevagnar utomhus på rampen och att lasta och lossa mellan vagnen och lastrummet i flygplanet var belastande. Värst på rampen var att lasta och lossa flygplanets lastutrymme. Särskilt om det inte fanns en ”sliding carpet”. Det är ett rörligt golv inne i flygplanet som för väskorna in i eller ut ur lastrummet. Besvären är i samma kroppsdelar, axlar, handleder och rygg. En sliding carpet minskade de upplevda belastningarna.

”Ramp snake”, eller ”power stowe”, är ett hjälpmedel som för väskorna hela vägen in i flygplanet och som kan höjas och sänkas när väskan ska stuvas i lastutrymmet. Detta hjälpmedel minskade upplevelsen av besvär ännu mer än om det fanns en sliding carpet.

Under de senaste 12 månaderna hade 70 procent av lastarna haft besvär i nedre delen av ryggen, 60 procent i skuldror och axlar. Knappt hälften i nacken.

Om man jämför med alla yrken så ligger besvärsfrekvensen betydligt högre bland lastarna.

Hjälpmedlen har stor betydelse

Enkäten om den psykosociala arbetsmiljön visade att lastarnas värden var låga när det gällde upplevelsen av möjlighet till inflytande. Ledarskapet, feed back från chefer och information upplevde lastarna också som bristfälligt.

– Alla värden var sämre än för jämförbara branscher i övrigt, som bygg- och industribranschen i Danmark, där det finns jämförelsematerial. Här finns förbättringspotential, ansåg Eva Bergsten.

Däremot upplevde man en samhörighet med kollegorna, och utvecklingsmöjligheterna var inte heller så dåliga. Arbetet upplevdes som meningsfullt och det fanns socialt stöd att få.

Eva Bergsten framhöll att det egentligen inte förvånar någon att lastarna har besvär i rygg och axlar, men påpekade att det nu finns fakta och siffror på hur verkligheten ser ut och att man kan börja fundera på vad man kan göra åt den.

– Det mest överraskande var att ramp snake och power stowe har så stor betydelse för besvären. Och att skjuta och dra lastade bagagevagnar utomhus på vintern upplevs lika tufft som att lasta och lossa i lastutrymmet utan hjälpmedel, sade hon.

Eva Bergsten har varit runt på alla sex flygplatserna och påpekade att arbetsvillkoren ser olika ut beroende om flygplatsens storlek.

– På de mindre flygplatserna har lastarna också andra arbetsuppgifter än ramp- och sorteringsarbete. De kan arbeta som brandman, elektriker eller bilmekaniker. Medan till exempel lastarna på Arlanda bara jobbar med lastning. Det har förmodligen också betydelse.

Tidsbrist kan man ha trots att flygplatsen är liten. I Arvidsjaur kan det vara mest stressande att hinna få bort snön i tid.

Stöd vid arbetsskadeärenden

Dan Holmberg, regionalt skyddsombud, Transport, säger att enkäterna visar hur betydelsefulla hjälpmedlen är för lastarna. Den nya maskinen power stowe gör samma jobb som en ramp snake, men fungerar bättre och strejkar inte lika ofta.

– Menzies, ett handlingsbolag, äger två power stowe och är oerhört nöjda med dem. De tar bagaget ända in i lastrummet utan att någon behöver röra vid det. Lastarna behöver inte kasta väskorna, säger Dan Holmberg.

De lyfthjälpmedel som finns används inte alltid. De skulle kunna bytas ut till sådana som är mer användarvänliga, men det kostar pengar.

– Företagen måste bli bättre på att ställa krav på arbetstagarna att använda de hjälpmedel som finns, för de är viktiga. Det kommer fram i undersökningen.

Dan Holmberg berättar att Arbets- och miljömedicin i Uppsala redan hänvisat till projektets delrapport i ett arbetsskadeärende med Försäkringskassan. Det rörde sig om en ryggskada och rapporten stödde uppfattningen att skadan mycket väl kunde ha uppstått i arbetet.

– Det är det bästa som har hänt. Och bättre kommer det att bli när hela rapporten är klar. Ingen försäkringsläkare kan längre hävda att det inte finns någon forskning på området, säger Dan Holmberg.

Han tycker det är underligt att det inte finns något regelverk för handlingsbolag. En ny aktör kan starta sin verksamhet helt utan hjälpmedel och kunskap om arbetsmiljöriskerna.

– Hur många timmar klarar man av i lastrummet, hur många timmar att köra ”high loader”? Vi måste få till någon form av checkverktyg här. Hela flygplansindustrin måste styras upp.

Dan Holmberg har varit på möte hos Internationella transportfederationen och där blev det vågen för flyglastareprojektet.

– Det är äntligen ett projekt som kommer att leda någonvart. Vi får ett internationellt genomslag, säger han.

Dyrare utan hjälpmedel

Lena Säfström är SAS representant i projektgruppen. Hon anser att de preliminära resultaten bekräftar allt som redan är känt, men att det naturligtvis är bra att det finns bekräftelser och riktiga underlag.

– Det blir fakta ingen kommer ifrån och det blir investeringar både för oss och Swedavia, före detta Luftfartsverket.

Till exempel i nya hjälpmedel som är mer användarvänliga, tror hon.

– Vi får ofta höra att det tar längre tid att använda hjälpmedlen, men vi säger att de måste använda dem i alla fall. Ofta är det bara en känsla av att det tar tid, men alla är så fokuserade på att jobbet ska gå fort.

SAS har fått låna en power stowe en månad och den tycks vara mer driftsäker än ramp snake.

– Power stowe ska inte gå sönder lika ofta. Men en sådan kostar 2 miljoner kronor så det blir kostsamt för små stationer.

Lena Säfström hoppas att projektet i framtiden skall bidra med resultat som tvingar fram ett annat sätt att ta betalt för marktjänster.

– Det är rimligt att det kostar mer att hantera ett flygplan som saknar slide. Då måste väskorna langas mellan den lastare som sitter i luckposition och den som sitter längre in i lastrummet, sade hon.

Det finns även flygplan där lastband inte kan användas på grund av att motorerna är placerade framför lastrummet. Då måste handlingsbolagen sätta in extrapersonal, och då borde det också kosta mer, tycker hon och påpekar:

– Extra personal minskar belastningen för individen men inte risken för arbetsskador. Idag finns inga sådana regler och handlingbolag kan välja bort att tillsätta extra personal av ekonomiska orsaker.

Det finns också andra moment som är belastande på grund av brist på ergonomiskt tänkande, till exempel olika uttag på flygplanets kropp som sitter för högt eller är felplacerade, som uttag för markström och tankning.

Hon tror att om kostnaderna ökar för flygbolagen kommer flygplanstillverkarna att påverkas och utveckla flygplan, som inte bara lever upp till köparnas krav på flygprestanda och säkerhet, utan också blir ergonomiskt riktigt för godshantering.