TYA har långsiktiga projekt för bättre arbetsmiljö, utifrån besprövad praktik

TYA har svårt att hitta transportforskning

2011-10-06

Transportbranschen har stort behov av kunskap i ett brett fält. Det handlar om allt från logistik, hot och våld, udda arbetstider, avgaser, buller till ergonomi, mat och hälsa. Men man har svårt att hitta forskning, och få forskare söker kontakt.
– Vi bygger mest utbildning och information på beprövad praktik, säger Håkan Hammarström, chef för projekt och utveckling på TYA. Mer forskning som ger bättre arbetsmiljö, kanske kan behålla den äldre arbetskraften längre, och dessutom få fler kvinnor som söker till yrkesförarjobb.



TYA, Transportbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd, arbetar med utveckling, information och utbildning. Via TYA-skolan lär sig årligen 4000-5000 personer vid 200 kurstillfällen om lastsäkring, första hjälpen, ergonomisk lyftteknik, systematiska arbetsmiljöarbete och trafiksäkerhet, bland annat.
– Vi vill premiera bra beteende hos de anställda, genom projekt och utbildningar som projektet ”Arbeta säkert – best practice” för säker lastning och lossning, säger Håkan Hammarström. Ett problem är att arbetsmiljö har liten plats i gymnasiernas fordonsprogram.
TYA bedriver även långsiktiga projekt för bättre utbildning och arbetsmiljö, som utredning om hot och våld mot taxiförare, system för mindre lyft- och förslitningsskador bland terminalarbetare, mer hälsosamma matvanor, säkerhet och hälsa inom de olika delbranscherna.
– Vi har så bred verksamhet och arbetar mot så många olika uppdragsgivare att det är svårt att formulera behovet av forskning, säger Håkan Hammarström. Så TYA är mellan forskning och praktik. Vi lär av  praktik och forskning från andra länder och branscher.

 

Arbete i andras miljöer

Transporter innebär att arbeta i andra branschers miljöer, vilket gör även att man blir beroende av deras synpunkter och lösningar. Likaså påverkas transportarbetarens arbetsvillkor av flera myndigheters beslut inom exempelvis miljö, arbetsmiljö, transport, energi, väg-, marin- och luftfartstrafik.
Arbetsmiljön har liten plats i gymnasiets fordonsprogram, säger Håkan HammarströmArbetsmiljön bör få starkare ställning i utbildningen.Kontakter med EU-organ är vanliga, som den obligatoriska fortbildningen för förare som utför godstransporter med tung lastbil, Yrkeskompetensbevis (YKB) med fem års uppföljning, liksom i sparsam körning, lastsäkring, ergonomi, hälsa, säkerhet med mera.
– Däremot har vi lite kontakt med forskning som skulle kunna vara aktuell för oss, säger Håkan Hammarström. Få forskare hör av sig till oss, och jag tycker det är svårt att hitta tillämpbar forskning.
– Mitt intryck är att vår bransch är litet beforskad.  Det kan behövas forskning om hur transportpolitiska beslut påverkar transportarbetarens hälsa och säkerhet, genusfrågor i branschen, hur man behåller och utvecklar möjligheterna för äldre arbetskraft att arbeta längre.
Ett klart undantag är den aktuella forskningen om flygplanslastares arbete ur ergonomisk synvinkel på Arlanda, som bedrivs av Centrum för belastningsskador, CBF, med stöd av AFA Försäkring. Där är man med på ett mycket aktivt sätt.
– Det är ett föredömligt forskningsprojekt med sin förankring även hos oss och i lastarnas vardag, säger Håkan Hammarström. Där är lastarna också väldigt positiva och ser meningen med forskningen.
Han nämner även Afa Försäkrings stöd åt forskning kring yrkesförare och fetma och hälsosam mat. Det är något som kan användas av TYA och parterna, och som ger något gott för förarna.

 

Enkla vägar till forskning

Ett aktuellt forskningsprojekt bedriver Institutet för transportforskning, TFK. Det är en studie i förbättring av samverkan och information vad gäller transportflödet vid leverans från sändare till mottagare.
– Risken är stor att informationen mellan dem inte når hela vägen, att sändaren och leverantören inte vet hur det ser ut hos mottagaren, säger Håkan Hammarström. Det kan innebära att ingen hjälper till där, utan föraren får slita själv. Att inte hjälpmedel eller hjälp som behövs finns vid ankomsten. Sedan skyller man varandra, och föraren hamnar i kläm.
Ett annat projekt är Hot och våld mot taxiförare, ett problem som har ökat. Det har utmynnat i utbildning i beteende hos förarna i krisläget, liksom i videoövervakning i bilarna de kritiska tiderna, hårdare straff för att man har klassat om förarna till trafiktjänstemän, med mera.
– Men där finns ingen vetenskap till stöd för oss, vi får bara gå på vår praktiska erfarenhet och egna undersökningar, säger Håkan Hammarström.
Transportarbete är ofta i andras arbetsmiljöerTYA har sådan bredd i miljöfrågor att det är svårt att finna rätt forskning, menar Håkan Hammarström.TYA har även medverkat till att en högskoleutbildning i Transport Management är igång på Malmö högskola.  En viktig orsak är möjligheten att göra karriär inom branschen.
– Ett önskemål är att starta forskning via högskolan, vilket vore stimulerande både för utbildningen och för oss på TYA. Men dit har vi inte kommit än, säger Håkan Hammarström.
Under arbetsmiljödagen som TYA håller i vill man visa upp såväl nya kunskaper via projekten, nya utbildningar och nya regler som gäller i landet och inom EU. Men även berätta om forskning som är inriktad på branschen, eller som kan tillämpas på transportnäringen.
– Men för oss vore det bra med enklare vägar till forskning som kan vara aktuell för oss, och till kontakt med forskare som har intressen för våra frågor, säger Håkan Hammarström. Det skulle underlätta om sådan information kan förmedlas till oss.

Fakta

Transportbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd, TYA, är ett samarbetsorgan mellan arbetsgivare- och arbetstagareorganisationer inom transportsektorn. Runt 17 000 företag med cirka 100 000 anställda är anslutna. De är flygplanslastare, yrkesförare, hamnarbetare, anställda på bensinstationer och däckföretag, taxiförare och lagerarbetare.

Lämna en kommentar!

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.

Vill du annonsera?

Kalendarium

2014-11-28

Laser i trafiken - risker för yrkesförare

Laserangrepp mot yrkesförare har under de senaste åren blivit vanligare. Laserangreppen kan orsaka både akut bländning, med påföljande risk för olyckor, samt bestående synskada hos den drabbade.Under seminariet berättar överläkare Helena Sandén och miljöfysiker Peter Molnár från Arbets- och miljömedicinska kliniken i Göterborg om riskerna med att bli belyst med laser och de konsekvenser det kan få, samt om regler och föreskrifter.

Tid: Fredagen den 28 november kl. 13 till 16.

Plats: Arbets- och miljömedicin, Stockholm.

Pris: 500 kr + moms.

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger