Före pandemin låg småföretagens chefer och ägare i framkant i hela EU när det gällde hälsa och välbefinnande. Men under pandemin mörknade tillvaron för småföretagen.
Före covid hade småföretagens ägare och chefer bättre hälsoutfall än genomsnittet i EU. De hade högre livstillfredsställelse och bättre hälsomått än anställda i allmänhet.
– Det brukar man förklara med att dessa ledare ofta har mer inflytande och kontroll över sitt jobb, att de har mer flexibilitet i arbetet och bättre psykosocial arbetsmiljö.
– Hälsoutfallet kan också bero på att flera som väljer att driva företag har starka egna resurser, säger Stig Vinberg, professor i hälsovetenskap med inriktning arbetsliv vid Mittuniversitetet. Han har studerat småföretagarnas erfarenheter av covid och lärdomar inför framtida kriser.
Redan 2020 började det gå utför för småföretagens ledare. De visade då en tydligt sämre hälsa än andra anställda.
– Vi har sett i flera studier att det svängde. Pandemin har påverkat ledarnas hälsa mer negativt, säger Stig Vinberg.
Forskarna tog fram data om småföretagens ledare ur statistik som Eurofound* samlat in från hela EU. Statistiken visade vad som orsakade försämringen av hälsan.
Oro kring företaget
– Det var ledarnas oro för att förlora jobbet, oro kring företaget och att de fick sämre privatekonomi, säger Stig Vinberg.
Det fanns stora skillnader mellan olika länder i EU. De nordiska länderna klarade sig lite bättre än genomsnittet, och helt klart bättre än länder i Östeuropa. Sammantaget visar europeiska data att pandemin försämrade hälsan inom småföretagen mer än för anställda.
– Men det är en polariserad bild. Småföretagen finns i helt olika branscher. Vissa är särskilt utsatta, men inte alla, säger Stig Vinberg.
Forskarna gjorde också en större enkät inom Sverige till småföretag inom olika branscher. Cheferna på mikroföretag med upp till tio anställda rapporterade sämre värden för mental hälsa, arbets- och livstillfredsställelse än man hade på övriga företag.
– Pandemin medförde en förändrad ledarroll i mikroföretagen. Det handlar om ökad arbetsbelastning på ledarna som fick jobba hårt för företagets överlevnad, säger Stig Vinberg.
Balansen mellan arbete och fritid påverkades negativt av den ökade arbetsbördan.
– Många ledare upplevde att de fick mycket mer jobb med företaget och mindre tid för hemmet och det privata, säger han.
Friskfaktorer
Det finns företagare som klarat krisen relativt bra. Forskarna har undersökt vad som gjorde att vissa företag klarade sig bättre under pandemin. Det här är några faktorer som var bra både för företagets överlevnad och för hälsan hos chefer och anställa under pandemin.
- Chefernas förmåga att finna överlevnadsstrategier för företaget
- Stöd från staten – att cheferna klarat av att få statligt stöd och upplevt reglerna för stödet som tydliga
- Stöd från nätverk med andra ledare och medarbetare
- Stöd från företagets styrelse
- Stöd från familj och vänner
Forskarnas slutsats är att samma faktorer som var bra under pandemin kan stärka småföretagen att skapa en bättre hälsa och arbetsmiljö också i framtiden.
– Med starkare resurser, bra socialt stöd, meningsfullt arbete och tydlighet i stödåtgärderna, då har man också bättre hälsoutfall och välmående på företaget, säger Stig Vinberg.
Han är kritisk till statens hantering av stödet till småföretagen. Under pandemin budgeterade staten stora pengar till stöd för småföretagen, men det var många småföretag som inte sökte dessa stöd.
– De statliga stöden handlar inte bara om pengar. Det gäller att rikta stöden mer effektivt och träffsäkert. Det behövs tydligare information från myndigheterna till småföretagen hur de ska få tillgång till stöd, säger han.
Småföretagen skulle också ha nytta av rådgivning och tips från näringslivets organisationer. Nätverk med andra företag där man stöder varandra har visat sig vara viktigt för hälsan och arbetstillfredsställelsen.
– Det ger ett positivt lärande utbyte där man riggar nätverk mellan mindre företag och samarbetar om hälsofrågor och systematiskt arbetsmiljöarbete., säger han.
Nyckel till bättre arbetsmiljö
Företagshälsovården är en nyckel till bättre arbetsmiljö även i kristider.
– Den skulle kunna stödja nätverk med småföretag och utbilda dem i hur det går till att driva ett bra systematiskt arbetsmiljöarbete, säger Stig Vinberg
Idag är det mer än 60 procent av småföretagen i Sverige som inte har något samarbete med en företagshälsa.
– Jag skulle önska ett initiativ från staten så fler småföretag i Sverige fick tillgång till företagshälsovård, säger han.
Forskarna har jämfört Sveriges företagshälsovård med Norges. Där är det fler småföretag som har tillgång till företagshälsa. Och den har mer inriktning på psykosocialt arbete och förebyggande insatser än i Sverige.
– Den svenska företagshälsan jobbar mer medicinskt numera med främst läkare och sjuksköterskor. Men inom det förebyggande arbetsmiljöarbetet behövs det en annan kompetens, säger Stig Vinberg.
Anna Holmgren
Läs mer om småföretagen under covid:
En studie med intervjuer av norska och svenska ledare på småföretag: