Gruvarbetarna i Kiruna tycks inte lida mer av vintermörkret än de som jobbar ovan jord.
Det tyder preliminära resultat på från Stressforskningsinstitutet. De presenterades vid ett seminarium om skiftarbete och hälsa, som handlade mycket om ljus och mörker.
Anställda från Gimoverken och Ovako berättade hur de omsätter rönen i praktiken. Ett råd: Använd solglasögon när du går av skiftet i gryningen.
Över 60 procent av de anställda på gruvföretaget LKAB i Kiruna uppger att de ibland drabbas av vinterdeppighet. Var fjärde skattar sina besvär som allvarliga.
– Det här är något att ta på allvar, tyckte stressforskaren Johanna Garefelt som inledde seminariet i Stockholm i början av maj.
Något som förvånade henne och de andra forskarna som genomför en flerårig studie i Kiruna var att det inte var någon skillnad mellan dem som jobbade under jord och över jord, skift eller dagtid.
Det har kommit fram vid en enkät som närmare 2 000 anställda fick, och som nästan 70 procent svarade på. Preliminära siffror och slutsatser presenterades för första gången vid seminariet som arrangerades av Prevent i samarbete med Industriarbetsgivarna och IF Metall.
Skiftjobb ger jetlag
Stressforskningsinstitutet ägnar sig åt vad som händer i kroppen när man blir stressad. Hjärnan får kunskap om dag och natt via ljuset, det är den viktigaste faktorn som styr om vi ska sova eller vara vakna.
– Skiftarbete kan rubba ordningen och ge ”social jetlag”, man kan drabbas av dygnsrytmisk stress som leder till dålig sömn och trötthet på dagarna, berättade Johanna Garefelt.
Att jobba skift innebär oregelbundna mat- och sömnvanor som kan resultera i bland annat övervikt, hjärtproblem och diabetes.
Ljus och mörker
Stressforskarna som gästar Kiruna vill undersöka hur hälsa och välbefinnande påverkas av hur mycket ljus de arbetande möter under arbetsdagar och på fritiden. Bland annat vill man veta mer om vilken betydelse dag- och nattarbete har, och jobb under eller över jord. Man vill också jämföra under olika årstider, som ju ljusmässigt är extremt olika norr om polcirkeln.
Forskarna vill utröna hur sömn, sjukfrånvaro, prestationer och olycksrisker påverkas av ljus och mörker.
Under dagen delade Johanna Garefelt och forskarkollegan Arne Lowden också ut en hel del råd och rön om hur man kan agera för att minska negativa sidor av skiftjobb.
Långa pass ”inget problem”
Några resultat av enkäten i Kiruna:
De allra flesta tycker att de har ett gott hälsotillstånd.
75 procent av skiftarbetarna har ett tiotimmarspass minst en gång i månaden, men upplever inte det som något problem.
Flertalet kan ha sex arbetspass i rad under en månad, men enligt 95 procent av de svarande så är det inget problem.
– Det här borde ju enligt teorin vara jobbigt, konstaterade Johanna Garefelt, forskarassistent.
Fritiden kompenserar
Men fritiden verkar kompensera så att man trivs trots stundom långa och många pass, ibland i mörker.
– Man anser att det är värt det för att man vet att man har långa ledigheter att se fram emot. Och Kiruna har mycket vacker natur att erbjuda.
Gruvarbetarna fick frågan om vad de skulle prioritera om de fick organisera arbetet fritt. Nummer ett på listan blev just lång och sammanhållen ledighet. På andra plats kom ”tid att vila ut”. Högre lön som kompensation rankades inte som lika viktigt.
Under en halvtimme ute
Forskarna frågade också hur länge man vistas utomhus i dagsljus varje dag under vintermånaderna. Det visade sig att nära hälften låg under en halvtimme per dag. Men något som var oväntat var att det inte verkar vara någon skillnad om man arbetar under eller över jord, skift eller dagtid.
– Det kanske är så att den som jobbar på kontor inte är utomhus alls under de få ljusa timmarna, medan den som arbetar skift är ute före eller efter skiftet, eller medvetet är ute mer på lediga dagar, för att kompensera, resonerade Johanna Garefelt.
– Det verkar alltså som om det inte per automatik är jättehemskt och mörkt att arbeta under jord och att arbeta på natten.
En av tio sover dåligt
Inte heller när det gäller sömnen fick man några extrema svar från Kirunaborna. Ungefär tio procent har sömnstörningar, vilket är genomsnittligt även i andra delar av landet.
Men den tredjedel som uppgav att de fick mindre än en timmes dagsljus per dygn är dock mer sömnstörda än de andra anställda. I den gruppen uppger över 20 procent att de har problem.
Att hälsan och sömnen ändå upplevs som förhållandevis god kan ha flera förklaringar. Bland annat resonerade forskaren om att de som inte trivs med natt- eller underjordsarbete kanske väljer bort det. Eller som en röst i publiken sa: Jobbar man skift så kanske man har mer tolerans, man räknar med att vara lite ”mosig”.
Kvinnor lider mer
Enkäten hos LKAB bekräftar bilden att kvinnor lider mer än män av mörkret. Bland annat så sover de generellt sett sämre.
Stressforskningsinstitutet fortsätter att samla in data i år och nästa år. Man räknar med radikalt annorlunda resultat av enkäter på sommaren, i midnattssolens land.
– När det är sol hela dygnet så är det svårt att undvika att exponeras för ljus, sa Johanna Garefelt.
Bär mätare
Försökspersoner kommer att få bära mätare som registrerar kroppsrörelser och ljus. Och forskarna kommer också att ta DNA-prover.
I kroppen finns det särskilda ”klockgener” som påverkar hur olika organ ska fungera på dagen och natten. Olika människor är olika funtade. Forskarna vill se hur genetiska morgon- respektive kvällsmänniskor påverkas av ljus och mörker, skift och dagtid.
– Generna kanske påverkar om man väljer dag- eller nattarbete, spekulerade Johanna Garefelt.
Ljus är färskvara
Det finns alltså mycket att utforska, men mycket om ljus och hälsa är också känt. Garefelts kollega Arne Lowden, sömnexpert på Stressforskningsinstitutet, underströk att norrbottningarna på inget sätt kompenseras av de långa ljusa somrarna.
– Ljus som återhämtning är snabba förlopp, man har ett dygn på sig ungefär för att det ska ha effekt, berättade han.
Man vet att mindre ljus kan resultera i sömnbesvär, mental och fysisk trötthet och upplevd ohälsa. Lowden refererade en återkommande enkätundersökning, Slosh, som pejlar arbetsliv och arbetsmiljö. Den går ut till närmare 20 000 svenskar och gjordes senast 2012. Där uppgav 43 procent att de hade problem med nedstämdhet, trötthet och energibrist under höst och vinter.
Varierade färgen
Arne Lowden berättade att man för en tid sedan gjorde försök med att variera ljusets färg hos dem som sitter i kärnkraftverket Forsmarks fönsterlösa kontrollrum. Uppiggande dagsljus är mer blåaktigt, glödlampssken gulare.
Forskarna gjorde ett ljusschema där de kunde styra ljuset i takt med skiften, och till exempel välja ett mer stimulerande ljus vissa tider och ett mer dämpande när det var dags att sluta jobba och gå hem och sova.
– Tanken var att höja säkerheten i kärnkraftverket genom att snabbt ställa om rytmen för operatörerna till dagarbetare och tvärt om, och det verkar man kunna göra med ljuspåverkan. Med ett dynamiskt ljus blev de piggare, och nattsömnen blev åtminstone inte sämre, sa Arne Lowden.
Ljuscafé
Han gav några allmänna råd om hur man skaffar sig en hälsosam ljustillvaro:
• Se till att få minst 30 minuters utomhusljus varje dag.
• Vistas nära dagsljuslika lampor på vintern. Gärna ett ljuscafé på arbetsplatsen.
• Att vistas utomhus på morgonen gör oss kvällströtta och morgonpigga.
• Att vistas utomhus under ljusa kvällar gör oss kvällspigga och morgontrötta.
När det gäller skiftarbete har forskarna kommit fram till bland annat de här riktlinjerna:
De första nattpassen:
• Ta extraljus före klockan fyra på morgonen enbart de första två nattpassen.
• Använd starka solglasögon vid hemfärd efter natt. (Men se upp vid bilkörning, solglasögon hejdar det blå ljuset och gör dig sömnigare!)
• Se till att ha ett mörkt sovrum.
De sista nattpassen:
• Avstå från ljus på natten.
• Använd inte solglasögon vid hemfärd efter natt, så hjälper man kroppen att ställa om.
Gimoverken
Seminariet om skiftarbete och hälsa gästades slutligen av anställda vid två stora industriföretag där man har kört fortbildningssatsningar om skiftarbete och hälsa.
På Sandvik Coromant i Gimo i norra Uppland utbildades 2006-2009 samtliga över 1 000 skiftarbetare i det så kallade Skiftarbetarkörkortet, ett utbildningsprojekt som startades av AFA Försäkring och senare drivits av Prevent. Handledare från företaget fick gå en extern kurs och fortsatte sedan med att utbilda alla anställda som arbetar skift. Projektet leddes av personal från företagshälsan och IF Metall.
Kurs om sömn
I utbildningen, som sedermera döpts om till Skiftarbete och hälsa, ingår kunskaper om sömn och vakenhet, om mat och alkohol och annat. I satsningen ingick också provtagning hos den inbyggda företagshälsovården och en hälso- och livsstilsenkät.
– Sömndelen var det som gav mest för deltagarna, berättade Lars Mandahl, chef för företagshälsan.
Kring 2005, innan projektet startades, var sjukfrånvaron cirka 8,5 procent. I dag är den nere på 4,4 procent.
– Men vi vet förstås inte exakt varför det har gått ner, vi har gjort andra åtgärder samtidigt, berättade Lars Mandahl.
Numera erbjuds alla nyanställda en fyratimmars utbildning i skiftarbete och hälsa.
Ovako i Hofors
Även på Ovako i Hofors i Gästrikland, med 1 100 anställda, körde man Skiftarbetarkörkortet.
– Det var ett bra koncept, men vi gör om det nu till Livsstilskörkortet, berättade Mats Carlsson, ansvarig för miljö, hälsa och säkerhet på företaget.
Syftet var från början att öka medvetenheten hos skiftarbetare om riskerna vid skiftgång, och att förebygga ohälsa och sjukpensionering på grund av skiftarbetet. Det skulle ske genom bättre vanor för sömn, kost, motion och alkohol.
Tupplur och olycksrisk
Utbildningen innehåller inslag som sömncykeln, olycksfallsrisk, tupplur, sovrummet, skiftscheman, nattätning och regelbundenhet.
Bland aha-upplevelserna i kursen nämner Mats Carlsson insikten om att skiftarbetare för att styra dygnsrytmen kan använda solglasögon när man på sommaren åker hem efter nattskiftet, att man inte ska dricka kaffe i slutet av ett skift och undvika att få blodsockret att rusa med bakelser och sötsaker.
För företaget handlade det här om att få behålla friska skiftarbetare upp till 65 år, att minska arbetsolyckorna och att få ner sjukfrånvaron. År 2006 låg frånvaron på 8-9 procent, förra året var den knappt 4 procent, enligt Mats Carlsson.
Ljusrum
Livsstilskörkortet ingår numera i ett system av olika hälsoåtgärder på Ovako, med hälsokontroller, ljusrum, rökförbud inomhus, gym, hälsoinspiratörer, stöd för rökstopp, konditionstest, viktminskningsgrupper, fritidsklubb, motionskort och friskvårdspengar.
Mats Carlsson ser frågorna om hälsa och livsstil som centrala för företaget, som helt dominerar sin ort.
– Hofors är ett litet samhälle långt inne i skogen. Hur ska vi kunna locka dit folk, få nyutbildade att komma? Vi måste bygga upp det här.
Prevent erbjuder fortfarande kurser och material kring skiftarbete och hälsa.
Roland Cox
Fotnot: Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.