Varken barn eller vuxna ska behöva använda hörselskydd i förskolan. Foto: Ben Earwicker

Det går att komma tillrätta med bullret i förskolan

Ljudnivåerna inom förskolan överskrider inte de hygieniska gränsvärdena. Ändå har personalen mer tinnitus och mer hörselskador jämfört med dem som inte arbetar i bullriga miljöer. Fredrik Sjödins doktorsavhandling vid Umeå universitet visar också hur man kan komma tillrätta med bullret.

 

– Vi har mätt väldigt noggrant och upptäckt att personalen hade mätbart större försämringar än de som jobbar i miljöer utan buller. Det är oroväckande, säger han.

En tredjedel av de 101 undersökta anställda vid förskolorna i Umeå kommun hade problem med tinnitus.

Fredrik Sjödin

Fredrik Sjödin

– Ljudmiljöer i förskolan stämmer inte överens med traditionellt bullriga arbetsmiljöer som ligger till grund för riktlinjer och gränsvärden, säger Fredrik Sjödin.

I förskolan förekommer inga monotona ljud, däremot många höga impulsljud. Ett högt skrik från ett barn är en alarmsignal för en förskollärare. Sådana ljud kan man aldrig ignorera.

– Det finns andra inslag än en genomsnittlig bullernivå som är skadliga, som till exempel skrik i höga frekvenser. Det är ett viktigt fynd men här behövs mer forskning, säger Fredrik Sjödin.

 

Alla barn

Det har också visat sig att de anställda i förskolan hade exceptionellt höga stressnivåer, men Fredrik Sjödin och hans kollegor trodde inte att ljudmiljön var den direkta orsaken. Forskningen visade att stressnivåerna handlade om att personalen tyckte att

förutsättningarna för att göra ett bra jobb var dåliga.

– De hade svårt att ge barnen all den tid de behövde eftersom nya administrativa uppgifter pockade på. Särskilt svårt upplevde de att de inte hann med barn med särskilda behov.

Fredrik Sjödin menar att organisationen inom förskolan kan förbättras och att rektors roll ofta är otydlig.

– Den nya läroplanen är tydligare med rektors roll, säger han.

En annan aspekt är vila och återhämtning. De anställda var dåliga på att ta raster och stannade kvar på avdelningen hela arbetstiden.

– I liten skala tvingade vi personal att vila en kvart i ett tyst rum på för- och eftermiddagen. Det var uppskattat och de anställda tålde ljudnivåerna mycket bättre efter vilan.

 

Vila och hälsa

Det gäller att organisera vila och återhämtning så att det fungerar att ta pauser utan att någon har dåligt samvete för det.

Den dåliga ljudmiljön bidrog till sämre hälsa hos personalen. När ljudmiljön förbättrades mådde de flesta bättre, framför allt de som upplevde hög stress och utbrändhet.

– De akustiska åtgärderna, som ljudabsorberande möbler och ljuddämpade leksaker hade direkt effekt. Organisatoriska och pedagogiska åtgärderna tar längre tid, påpekar Fredrik Sjödin.

Mindre barngrupper hade också effekt, inte direkt på ljudet, men de anställda upplevde att de fick mer tid för barnen och det påverkade arbetsmiljön positivt.

– Det krävs fler förändringar än mindre barngrupper för att påverka ljudmiljön, förklarar han.

Det viktigaste är att förbättra ljudkvaliteten. Det kan betyda färre grupper i rummet och jämnare nivå på ljudet med hjälp av till exempel leksaker med beteckningen ”bra ljudval”.

Forskarna undersökte inte hur barnen påverkades av ljudmiljön. De har sannolikt en högre exponering än de anställda, men de tillbringar bara tre eller fyra år i förskolan, medan en förskollärare kan arbeta där i 20 år.

– Men en bra arbetsmiljö gäller också barnen. Målet är en förskola där inga ska behöva använda hörselskydd, säger Fredrik Sjödin.

Eva Ekelöf

 

Länkar till avhandling och rapport 1, rapport 2, rapport 3.