Plastkranium

Hjärnvänliga arbetsplatser gynnar alla

2017-05-22

 

Svårigheter att koncentrera sig, minnas, kommunicera, lära nytt och planera. Över hälften av befolkningen har en kronisk eller tillfällig sjukdom eller åkomma som kan leda till kognitiva problem. Därför behöver vi hjärnvänliga arbetsplatser.

– Det som är bra för alla är nödvändigt för vissa och det som är nödvändigt för vissa är bra för alla, säger Mirja Johansson, specialist i neuropsykologi på Arbetsmiljöverket.

 

Våra jobb blir allt mer komplexa. Vi hanterar stora mängder information, planerar, organiserar och fattar svåra beslut under tidspress. Det gör att vi blir allt mer beroende av våra kognitiva funktioner, det vill säga de processer som sker i hjärnan när vi tar emot, bearbetar och förmedlar information – förmågan att tänka, känna och lära, som skapar ordning och begriplighet i tillvaron.

– Därför är det så viktigt att förstå hur kognitiva funktionsnedsättningar påverkar arbetsmiljön, säger Mirja Johansson.

 

De flesta drabbas någon gång

Ungefär 70 procent av befolkningen har ett synfel, runt en miljon har en hörselnedsättning, drygt en miljon har någon typ av allergi, astma eller överkänslighet. Runt 25 procent lider av smärta och lika många har svårt att förstå svenska som motsvarar nivån i årskurs nio. Drygt 40 procent av Mirja JohanssonMirja Johanssonsjukskrivningarna beror på psykisk ohälsa. Ungefär 800 000 har kognitiva svårigheter på grund av en sjukdom eller skada. Räknar man dessutom in alla som har tillfälliga nedsättningar handlar det om 55 procent av alla i arbetsför ålder.

– Det blir inte så många kvar som aldrig är sjuka, skadade, överbelastade eller påverkade av livet, säger Mirja Johansson.

 

Kroppsliga sjukdomar ger kognitiva problem

De kognitiva problemen som hänger ihop med kroppsliga sjukdomar uppmärksammas sällan i arbetsmiljöarbetet. Stroke, MS förvärvad hjärnskada, adhd, depressioner och kroppsliga sjukdomar som kronisk njursvikt eller kronisk obstruktiv lungsjukdom ökar risken för kognitiva problem. Också diabetes, bröstcancer och reumatism kan påverka de kognitiva funktionerna liksom hörselnedsättning och infektionssjukdomar som HIV. Även utmattning, sömnbrist, sorg, kris, konflikter, buller, ständiga avbrott och tekniska problem gör oss tröttare vilket minskar vår koncentrationsförmåga.

 

Arbetsmiljön och arbetsuppgifterna avgörande

2014 gjorde Arbetsmiljöverket en kunskapssammanställning om hjärnvänliga arbetsplatser som beskriver olika neuropsykologiska funktioner i olika typer av arbetsuppgifter. Syftet var dels att ta reda på hur vanliga de kognitiva nedsättningarna är, vilka diagnoser det handlar om och vilka kognitiva funktioner som är påverkade.

– Bland annat kom vi fram till att den kognitiva funktionen inte enbart beror på individens begränsningar till följd av sjukdom. Arbetsmiljön och hur arbetsuppgifterna utformas spelar också en avgörande roll för den med kognitiva funktionsnedsättningar, säger Thomas Karlsson, biträdande professor på Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet och en av rapportens författare.

De flesta kan arbeta med rätt åtgärder

Thomas Karlsson menar att risken är att människor inte klarar av sina arbetsuppgifter och inte jobbar så mycket som de faktiskt skulle kunna eller kanske inte alls. Följden kan också bli att man drabbas av utmattning och psykiatriska besvär, ångest och nedstämdhet beroende på vem man är och vad man har för bakgrund.

– Många hamnar utanför arbetsmarknaden, men det är väldigt få som inte kan bidra alls med rätt åtgärder, säger Thomas Karlsson.

 

Vi behöver lata oss

Idag är många jobb utformade för att vi ständigt ska prestera på toppen av förmåga. Samtidigt är det få som orkar göra det, ens under en hel arbetsdag. Thomas KarlssonThomas Karlsson

– Någon minut kan vi vara skärpta och pigga, men hjärnan är gjord för att dagdrömma ibland. Vi behöver konsolidera det vi har varit med om på samma sätt som vi behöver smälta maten när vi har ätit, säger Thomas Karlsson. Han förklarar att det inte är bra att anstränga sig för lite, men inte heller för mycket och hela tiden.

– Vi behöver både topparna och återhämtningen, inte bara i form av sömn. Vi behöver lata oss lite ibland också.

 

Lika trött av att tänka som att arbeta fysiskt

Mirja Johansson menar att vi är dåliga på att uppmärksamma de kognitiva aspekterna i arbetsmiljöarbetet eftersom vi inte är medvetna om att man blir lika trött att tänka intensivt som av att lyfta tunga lådor.

– Vi behöver förstå vilka funktioner olika arbetsuppgifter kräver, till exempel att avlasta minnet genom självinstruerande dataprogram som gör att du inte behöver komma ihåg kommandon, säger Mirja Johansson.

 

Kontorslandskap och otydliga arbetsuppgifter förvärrar

För den som redan har problem med uppmärksamheten, svårt att planera och inte är så socialt kompetent förvärras problemen när kraven ökar till exempel när man flyttar till ett kontorslandskap där det kan vara svårare att koncentrera sig. Eller när vi har arbetsuppgifter utan tydliga ramar där du som arbetstagare själv måste planera, organisera och utföra arbetsuppgifterna.

– När vi förväntas jobba mer på ett sätt som liknar hur det är att vara egen företagare, utesluter det alla som behöver struktur och veta vad de behöver göra, när och hur, säger Mirja Johansson.

 

Flexibla arbetstider och återhämtning behövs

På en hjärnvänlig arbetsplats kan arbetstagarna använda sin kognitiva, emotionella och sociala kompetens på ett optimalt sätt och har en god hälsa. Arbetstiderna kan vara flexibla, det finns lathundar och tydliga skriftliga instruktioner, en god mötesstruktur med protokoll, möjlighet att arbeta ostört och ta återhämtningspauser och att få stöd.

Det finns inga störande ljud, lukter eller rörelser på en arbetsplats som tar hänsyn till hur vår hjärna fungerar. Dataprogrammen är lättanvända och anpassade till arbetsuppgifterna och det finns god tillgång till teknisk support. Arbetsgivaren ser till att kraven och resurserna i arbetet är i balans.

Det är tydligt vilka arbetsuppgifter arbetstagarna ska utföra, och om de ska utföras på något speciellt sätt och hur man ska prioritera om tiden inte räcker till. Arbetsklimatet är vänligt och stödjande. Det finns en känsla av att alla vill varandra väl och att olikheter är okej och till och med uppskattas.

 

Träning lugnar

Hjärnvänliga arbetsplatser behöver utformas olika utifrån arbetsuppgifterna. Om kreativitet är en väsentlig del av jobbet, behöver medarbetarna till exempel kunna styra när och hur de vill arbeta. Hjärnvänlighet kan också handla om att arbetet på förhand struktureras så att det innehåller variation och pauser.

– Det är alltid viktigt, men extra viktigt när det handlar om koncentrationskrävande uppgifter under lång tid, till exempel vid övervakning och upprepade likartade samtal som telefonförsäljning.

Motion på betald arbetstid kan också bidra till bättre hälsa bättre hälsa eftersom fysisk träning lugnar stressystemet.

 

Chefens inställning avgörande

När Mirja Johansson jobbade med neurologisk rehabilitering av människor med olika neurologiska sjukdomar såg hon hur svårt det kunde vara för dem att komma tillbaka i arbetslivet.

– Om du ska kunna börja jobba igen beror väldigt mycket på chefens inställning och kunskapen och om det finns genomtänkta rutiner i organisationen. Det gäller att ta reda på vad som krävs för att man ska kunna genomföra arbetet på bästa sätt. Finns viljan hos arbetsgivaren så ökar förutsättningarna rejält. Ofta handlar det om att minska den onödiga kognitiva belastningen och att öka tryggheten genom ett gott samarbetsklimat. Förbättrar vi arbetsmiljön för alla så förbättrar vi den också för de som har en sårbarhet.

Ragnhild Larsson

 

FAKTA: Kognition är ett psykologiskt begrepp och en process för de funktioner i hjärnan som hjälper oss att förstå, lagra, och använda information. Hit hör minne, inlärning, uppmärksamhet, impulsreglering, planeringsförmåga, tidsuppfattning, omdöme, problemlösningsförmåga, kommunikationsförmåga och föreställningsförmåga.

 

FAKTA: Enligt den senaste arbetsmiljöundersökningen kräver jobbet all vår koncentration minst två tredjedelar av arbetstiden och minst halva arbetstiden går åt till att lösa krävande problem.

Av de som arbetar upplever drygt 60 % av kvinnorna och 50 % av männen med eftergymnasial utbildning att de har alldeles för mycket att göra. En majoritet har också svårt att koppla bort tankarna på jobbet när de är lediga. Det gäller framför allt de med eftergymnasial utbildning.

 

Länk till arbetsmiljöverkets rapport

 

Film från seminarium on hjärnvänliga arbetsplatser:

 

 

Lämna en kommentar!

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
This question is for testing whether you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Vill du annonsera?

Kalendarium

2017-10-11

Evidensbaserade metoder för att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Social och organisatorisk arbetsmiljö och psykisk ohälsa står alltmer i fokus vad gäller svenskt arbetsliv. Det ökande antalet som drabbas av arbetsrelaterad psykisk ohälsa ställer stora krav på effektiva och evidensbaserade insatser. Sådana insatser har utvecklats och utvärderats av forskare vid de arbets- och miljömedicinska klinikerna runtom i Sverige i samarbete med företagshälsovården och av Irene Jensens forskargrupp vid Karolinska Institutet.

Centrum för arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting ordnar en utbildning:

 

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger