Morgondagens chefer saknar utbildning i arbetsmiljö

Läget är dystert när det gäller att få ett bra genomslag för arbetsmiljöforskning, det är alla överens om; forskare, forskningsråd, brukare och arbetsmarknadens parter. Regeringens arbetsmiljöpolitiska kunskapsråd instämmer.

-Situation är svår för olika aktörer och hindrar en positiv utveckling av dessa frågor, säger Jörgen Eklund, som är professor i ergonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

 

Jörgen Eklund har varit ledamot av kunskapsrådet, som nu avslutat sitt arbete. Det har bestått av åtta högt meriterade forskare och fyra representanter från forskningsfinansiärer och myndigheter. För att göra något åt de allvarliga bristerna i nyttiggörandet av arbetsmiljökunskap har rådet föreslagit ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljöforskning. Kunskapsrådet har undvikit frågan om hur detta kunskapscentrum ska organiseras och finansieras.

-Vi är eniga om att enbart lyfta fram det behov som finns av att nyttiggöra kunskapen från arbetsmiljöforskningen, säger Jörgen Eklund.

Detta nya kunskapscentrum föreslås ha fem olika uppgifter. Det handlar om att följa utvecklingen i omvärlden, att bevaka och förmedla arbetsmiljöforskning, att öka tillgängligheten av arbetsmiljökunskap, att göra sammanställningar och kunskapsöversikter av forskningen och att representera Sverige internationellt när det gäller forskning om arbetsmiljö.

-Vi fick positiv respons när vi redovisade vårt förslag för arbetsmarknadsministern Hillevi Engström och vi hoppas och håller tummarna för att det kommer fram pengar till ett kunskapscentrum, säger Jörgen Eklund.

Det mesta det nya kunskapscentret föreslås göra är uppgifter som tidigare utfördes av det nedlagda Arbetslivsinstitutet, ALI. Men arbetsmiljöforskningen kommer även i fortsättningen bedrivas vid universitet och högskolor.

– Ingen i kunskapsrådet har förespråkat en stor myndighet som ALI, men vi är eniga om att det behövs en sammanhållande enhet för att vårda och sprida kunskap om arbetsmiljön, säger Jörgen Eklund.

– Om man ser sig om i världen finns det många intressanta forskningsresultat, men då krävs det att det sitter forskare i Sverige och tar hem den kunskapen. Då behövs det kunskapsöversikter, som går att använda.

Ett exempel han ger på sådan forskning gäller nano-partiklar och vilka hälsorisker de innebär . Ett annat område är studier av hur man kommer från forskningsresultat till praktisk användning.

-Att känna till risker i arbetsmiljön är en sak, men man måste också hitta tekniska och organisatoriska lösningar som dessutom är ekonomiskt rimliga. Det finns stora områden där det behövs sådana lösningar, säger han.

Ett exempel är belastningsergonomi. Det är välkänt vilka problem som uppstår vid olika belastningar, men det är svårare att hitta organisatoriska lösningar som fungerar, och det är svårt att få dem implementerade.

 

Bra verktyg lönar sig

– Det finns massor av bra tekniska lösningar, men de får inte genomslag, ofta på grund av okunskap. Man köper billigt och förlorar mångdubbelt.

Ett exempel han ger är billiga skruvmejslar och andra handverktyg.

-De som köper verktygen förstår ofta inte att dessa är en del av ett system, trots att det finns analyser av ”Life Cycle Cost”, på många produkter, bland annat skruvmejslar, som visar att vinsterna med ett bättre verktyg totalt överskuggar den lilla extra kostnaden.

Skruvmejslar finns att köpa för allt från någon tia till någon hundralapp. Det visar sig alltid att om ett verktyg är ergonomiskt blir det bättre att jobba med, mer funktionellt och lite lättare att arbeta med. Detta gör att man blir lite mindre trött, resultatet blir mer exakt, och då ökar produktiviteten samt kvaliteten av arbetet.

– Analyser av Life Cycle Cost visar att det helt dominerande är lönekostnaden för hantverkaren, inte kostnaden för verktygen, säger Jörgen Eklund.

Ett yrke som Jörgen Eklund studerar är styckning, ett hantverk som är slitsamt och riskfyllt. En studie visar att det ofta är ekonomiskt lönsamt att använda bra redskap även om de är dyrare. En vass och bra kniv, och bra system för knivslipning gör att en styckare kan jobba med betydligt mindre kraftåtgång. När man kan stycka mer exakt ökar utbytet av högvärdiga köttprodukter. Det minskar också belastningen på styckarna, de blir mindre trötta och risken att slinta och skära sig minskar. Verktygen är viktiga för lönsamheten, men även arbetstempot har stor betydelse. Det är inte säkert att det lönar sig att jobba snabbare, risken är att kvaliteten sjunker. Det gäller att hitta rätt nivå.

Idén till denna styckningsstudie har Jörgen Eklund hämtat från en studie om styckning av gäss i Frankrike. Det visade sig att styckarna fick ut mer av varje gåslever om de fick ta mer tid på sig. Arbetstiden ökades med upp emot fyrtio procent. Utbytet ökade då med fem gram per gåslever, och det räckte för att betala den stora ökningen av arbetstiden.

 

Forskningsråden satsar inte på spridning

Det finns ingen enkel väg mellan forskningen och de som ska använda dess resultat. En orsak är brist på pengar. Forskningsråden som beviljar pengar till forskningen satsar inte pengar för spridning och tillämpning av resultaten utanför forskarvärlden.

– Forskningsråden ser enbart till den vetenskapliga kvaliteten och har inget intresse av den praktiska tillämpningen av resultaten när de bedömer forskningsansökningar, säger Eklund.

Men hur kommer det sig att det inte finns pengar för den tredje uppgiften: universitetens och högskolornas ansvar att sprida kunskap och tjäna samhälleliga mål som folkhälsa och god arbetsmiljö?

– Den tredje uppgiften ger inga meriter för bättre tjänster för forskarna. Staten vill inte styra över sina forskningsråd, utan de vetenskapliga kriterierna avgör vad pengarna ska gå till. Styrsystemen för statens finansiering av forskning blundar för det där med spridning och användbarhet, säger Jörgen Eklund.

Men svårigheten att sprida kunskap handlar också om den enskilda forskaren.

– Man ska inte lägga hela ansvaret på forskaren, anser Jörgen Eklund. En del forskare är egentligen inte särskilt duktiga på att sprida information. Jag tror att man också ska tänka i andra banor. Det behövs andra aktörer, som är effektivare.

– Det behövs en kunskapsförmedlande instans, kanske som ett bibliotek. Arbetslivsinstitutet hade ett bra bibliotek med tio jätteduktiga bibliotekarier. Vi skickade våra studenter dit, de fick söka information själva och fick tips och råd av bibliotekarierna. Det var ett fantastiskt väl fungerande bibliotek, som tog emot studenter, företag, produktutvecklare, skyddsombud och andra.

– Det är viktigt att ta tillvara den kunskap som redan finns. Det är viktigt för våra studenter, högskolor, för forskning och utveckling. Det behövs tillgång till ett bibliotek med databaser

 

Ny chefer okunniga om arbetsmiljö

Utbildning är en viktig väg till en bättre situation. Det behövs en upprustning av undervisningen av blivande chefer och andra som kan påverka arbetsmiljön, anser Eklund.

– Vårt förslag om ett nationellt kunskapscentrum riktar sig också till dem som utformar dagens och morgondagens arbetsmiljöer, till chefer och skyddsombud. De behöver utbildning i arbetsmiljö.

Fram till 1990 var arbetsmiljö ett obligatoriskt ämne för de allra flesta studenter på civilingenjörsutbildningarna. Det bar frukt. Sverige har länge varit framstående på arbetsmiljöprodukter från svensk industri. Det finns mängder med exempel, truckar från BT, lastbilar från Scania, svetsvisir från Hörnells, svetsutrustning från Nedermans, handmaskiner från Atlas Copco och handverktyg från Bahco.

– Massor av svenska produkter med en ypperligt god ergonomi har blivit succéer som exportprodukter, tack vare de stora satsningar som Sverige gjort på forskning, utveckling och utbildning i arbetsmiljö och ergonomi, säger Eklund.

På 90-talet tog man bort arbetsmiljö som obligatoriskt ämne från nästan samtliga universitet och högskolor. I dag är det få av studenterna som studerar ämnet.

Tidigare fick studenterna översiktskurser på några veckor med fysisk arbetsmiljö med buller, klimat och belysning, belastningsergonomi, säkerhetsområdet, kemiska hälsorisker, ergonomi, men också t ex arbetspsykologi.

– De kurserna var korta, men räckte ändå för att göra studenterna medvetna om problematiken och var de kunde söka kunskaper framöver. De blev uppmärksamma på problem som handlar om ergonomi och arbetsmiljö. De nya unga chefer som gått sin utbildning i slutet 90-talet och början av 2000-talet, har inte lärt sig dessa frågor, säger Eklund. Fram till idag har kunskapen på chefsnivå i företagen varit hyfsad, men nu börjar vi se effekter av den sämre kunskapen i arbetsmiljö.

På ekonomutbildningarna har det aldrig någonsin funnits obligatoriska kurser i arbetsmiljö, trots att många ekonomer blir chefer i näringslivet. Inom vården finns inte heller arbetsmiljö i utbildningarna av läkare och sjuksköterskor. Arbetsmiljö ses ibland ur ett patientperspektiv, men man tar inte upp arbetsmiljön för de anställda inom vården och hur arbetsmiljöproblem kan förebyggas där.

– Jag tror det är jätteviktigt att få in en orienterande arbetsmiljökurs i utbildningarna av ekonomer och tekniker och i fortbildningen av alla som ska bli chefer, säger Jörgen Eklund.