Klimatforskningen vid Centrum för Ergonomi- och Aerosolteknik, Lunds tekniska högskola, är ytterst praktisk. Den provar ut hur väl skyddskläder, ansiktsmasker och andra skydd fungerar. Det är yrkesmän, elever eller dockor som testar.
Kopplingen till användare och producenter är tydlig.
Flera termodockor, kläder, skor och masker ligger på golv och bänkar. Laboratoriet är fyllt med testprylar. Docent Kalev Kuklane och professor Ingvar Holmér klär på en av dockorna inför en test i kalla rummet.
Den ser rätt naturlig ut där i sin mänskliga storlek, och kan faktiskt röra på
sig.
Det är en väldigt praktisk miljö på laboratoriet. Man blir snabbt indragen i spännande funderingar. Blickarna går till de två slutna rummen.
Vad händer med mina fingrar om jag står där inne i kylan i kalla labbrummet. Hur mycket svettas jag i värmen i andra rummet. Klarar jag 50 grader varmt, eller kallt, tänk om jag inte märker att jag blir kall/varm. I en hög värmenivå tycks ju kroppens varningssignaler inte funka riktigt som man
väntar sig.
Yrkesmänniskan med
Nyss var här idrottsmän, och studenter på idrottslinjen. De går en kortkurs i värme/kyla, och det blir mycket praktisk inlärning här nere på labbet.
Nu är det inte bara känslan av värme och kyla som avgör utveckling av skydd. I grunden finns hårdfakta med olika ISO-modeller eller EU-standarder. Där finns också de tuffaste utmaningarna: Den iskalla arbetsmiljön vid gruvan i Sibirien. Rökdykarna vid brandförsvaret. Värmedykare vid reparationer i kärnkraftsreaktorer på Ringhals.
Laboratoriet används till 30 procent för grundforskning, 50 procent tillämpad forskning och 20 procent undervisning. Forskningen vilar på tre ben, förklarar Ingvar.
Personer
1. Mätning på personer, där råder stora variationer och slutsatserna blir personliga. Eller så kräver de många deltagare.
2. Dockorna fungerar dygnet runt, oberoende av hur de mår, där kan man enkelt mäta värmebalans. På gång är att skapa en svettande docka. Men, de är anatomiskt och termoreglerande identiska med varandra.
Dockorna kan som sagt röra på sig, både armar och ben kan man sätta fart på.
3. Slutligen finns matematiska simulationer av värmebalans som bygger på basdata utifrån kroppens funktion, och som stäms av mot mätningar på verkliga personer.
I alla slutliga val finns dock yrkesmänniskan med, den som fryser, svettas, dricker vatten, behöver värme. Som ska välja rätt kläder, för sitt personliga bruk i sin vardagliga arbetsmiljö, eller rätt andningsskydd.
Val av kläder
En studie visar skillnader mellan val av skyddskläder utifrån egna synpunkter eller klara regler, i en jämförelse mellan tre arbetsplatser. Anställda på Tullverket fick reglementsenlig klädsel, där menade verket att man vet vad som personalen behöver.
Den andra arbetsplatsen var Göteborgs hamn, där man fick välja själv från företagets inköpslager.
Slutligen den tredje, mastarbete på Teracom, där de anställda fick välja precis vad de ville i en rekommenderad butik för speciella skyddskläder. Den gruppen var allra mest nöjd över sin situation.
– Det finns ju såväl personliga avvikelser som tycke och smak, säger Ingvar. Det är viktigt vid arbete i värme och kyla att man får vara med och bestämma sin utrustning.
Skånska fötter
Å andra sidan, berättar Ingvar, när studenterna uppmanas att ta med sig kläder för att testa mot kyla, väljer skåningen i princip hela garderoben av varma kläder för kroppen. Men en sak missar man ofta, skorna.
Just fötterna är ju väldigt känsliga för kyla och viktiga att skydda. Så vi vet inte alltid bäst själva.
Kyla är lättare att hantera med varma, skyddande kläder. Värme är svårare att skydda sig mot. Vi klarar +40 grader genom svettning, avdunstning och att dricka rejält. Men, vi kan inte dricka för mycket heller, då belastar vi njuren för hårt.
Två liter vatten omsätter vi varje dygn, efter tre timmar i stekheta 40 grader tappar vi kontrollen. Kroppstemperaturen ökar hela tiden tills vi tappar medvetandet. Det handlar inte bara om heta jobb i
bränder, utan även arbete i varma länder.
Gräns vid 38
– För arbete finns en gräns på 38-38,5 grader, däröver kan vi inte jobba, säger Ingvar. Räddningsarbete i hetta kan försiggå under en halvtimme med skyddande kläder. Sedan måste arbetet avbrytas, även om det kan kännas bra för brandmannen. Det är inte alltid så att vi bedömer vårt tillstånd korrekt. Vi har inte alltid varningssignaler inom oss, även om erfarenhet hjälper.
Skyddsutrustning ska hålla vissa mätt och värden enligt ISO- eller Europastandarder, och Arbetsmiljöverket ställer skyddskrav vid vissa arbeten. Det är grunden för produkterna. Vissa krav gäller på alla produkter.
Kyleffekt och ångmotstånd ska finnas på anpassade och skyddande textilier.
Men det är viktigt att få testa varorna själva. Det har flera producenter av skyddskläder och utrustning inom arbetsmiljön tagit fasta på. Taiga i Varberg har egen anläggning för kyla och värme, plus en regnkammare.
Kunderna vill veta hur kläderna fungerar, och svaren blir praktiska. De får känna efter hur kläderna känns i olika väderlägen.
Kanske kan man också känna viss omtanke om de svettande och frysande mannekängerna i laboratorierummen. Det verkar så äkta, för känslan av värme och kyla är verklighet, i minnet finns något som kan skapa rysning eller orsaka lite varma hudkänslor.
Så visst rycker det lite i handen att vinka ”hej då” till stackars provdockorna där inne i heta eller kalla rummen när jag lämnar laboratoriets spännande testvärld.
Torbjörn Uhlin