Lärande nätverk för företagshälsor

Arbetsmiljöforskaren Annika Vänje vill lyfta det osynliga arbetet. Arbete som måste till för att en arbetsorganisation ska fungera men är svårt att mäta och som lätt faller utanför ramarna där effektiviseringsivern drar fram.

I ett treårigt forskningsprojekt studerar hon hur branschspecifik kunskap kan spridas inom företagshälsovården.

 

I början av 1990-talet avreglerades företagshälsovården och flera privata företagshälsor konkurrerar nu om uppdragen.  

Annika Vänje, forskare på KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, ska undersöka hur behovet av kunskapsutveckling och spridning ska kunna tillgodoses trots konkurrensen.

– Utgångspunkten är att den sortens samlade kunskap om arbetsmiljö och risker inom en viss bransch, som fanns hos till exempel Bygghälsan, har tunnats ut sedan avregleringen, förklarar Annika Vänje.

 

Från AFA Försäkringar har hon fått ett anslag på 3,5 miljoner kronor för det treåriga projektet som startade i september förra året. Det omfattar tre olika metoder för att utveckla och sprida branschkunskaperna.

Levande plattform

Den första är att bygga upp ett lärande nätverk av arbetsmiljöingenjörer, ergonomer och forskare. Nätverket ska utvecklas i växelverkan med en webbplattform, ett slags wikipedia för arbetsmiljöfrågor med aktuella rön och forskningsresultat.

– De som är anslutna ska också kunna lägga in exempel från sin egen verksamhet så att plattformen blir som ett levande, interaktivt, uppslagsverk, berättar Annika Vänje.

 

Den tredje delen i forskningsprojektet är att utveckla utbildningar, kortare kurser riktade mot specifika branscher, för ergonomer och arbetsmiljöingenjörer.

– Det är ett roligt projekt, ganska ”hands-on”, som bygger på tre olika sätt att förmedla kunskap helt enkelt, säger Annika Vänje.

 

Det är också ett projekt som ligger i linje med den utveckling hon vill se generellt inom arbetsmiljöforskningen.

– Arbetsmiljöforskningen har varit väldigt probleminriktad. För att komma vidare tror jag det är jätteviktigt att vi börjar arbeta mer förebyggande.

 

Verkstadsindustrin och hemtjänsten

Företagshälsovårdsprojektet, WIKIOSH, Wiki och Occupational Safety and Helth, inriktas på två branscher, verkstadsindustrin och hemtjänsten. I en gemensam referensgrupp för hela projektet finns representanter för arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, olika företagshälsor och branschorganisationen Sveriges företagshälsor.

 

För verkstadsindustrin har också ett kompetensnätverk med forskare samt ergonomer och arbetsmiljöingenjörer från olika folkhälsor hunnit bildas. Bland annat ingår Scanias interna företagshälsovård och en ergonom från Scanias företagshälsa har knutits till projektet som doktorand.

 

Hemtjänstdelen av projektet har inte kommit lika långt i nätverksbygget. Däremot är en mindre förstudie i form av en magisteruppsats klar. Den pekar bland annat på att samarbetet mellan företagshälsovården och hemtjänsten inte är särskilt utvecklat.

– Det finns ingen tradition av förebyggande arbete inom hemtjänsten. Hemtjänstföretagen och företagshälsorna har dessutom olika uppfattningar om behoven, förklarar Annika Vänje.

 

Företagshälsorna vill ha möjlighet att följa hemtjänstpersonalen ute på fältet medan hemtjänstföretagen snarare efterlyser utbildningsinsatser och samtalsstöd för sin personal.

 

Nätverk igång i höst

Till hösten räknar Annika Vänje ändå med att ett kompetensnätverk även för hemtjänsten ska komma igång.

– Det har varit svårt att få företagshälsorna att samarbeta med varandra. Men personalen har ju ett behov av kunskapsutbyte och utbildning. Så vi tror att satsningen på ett lärande nätverk är en framkomlig väg.

 

Startskottet för webbplatsen ligger något längre fram i tiden. Det är ju de kunskaper och erfarenheter som samlas och skapas i kompetensnätverken som ska fylla webbplatsen med innehåll, påpekar Anika Vänje.

 

Koppling till genusforskningen

Annika Vänje är fil dr och forskare vid Avdelningen för ergonomi på KTH-skolan Teknik och hälsa. Hon är också programansvarig för magisterprogrammet Teknik, hälsa och arbetsmiljöutveckling, som utbildar arbetsmiljöingenjörer.

 

Hennes doktorsavhandling behandlade genus och jämställdhet inom arbetslivet. Det är frågor som hon återkommit till i flera arbeten senast i en kunskapssammanställning som gjordes på uppdrag av Arbetsmiljöverket. För här finns en kunskapslucka att fylla påpekar hon.

– Det finns mycket genusforskning som tar upp organisation/ledarskap och mycket forskning om arbetsmiljö och hälsa – men väldigt lite forskning där man väver ihop de här två arbetsfälten, konstaterar Annika Vänje.

 

Själv ser hon en självklar koppling mellan genusforskningen och folkhälsovårdsprojektet. Föreställningar om manligt och kvinnligt påverkar till exempel arbetet inom hemtjänsten där tungt fysiskt arbete kombineras med emotionell belastning. En belastning som förvärras av effektiviseringar, påpekar Annika Vänje.

– Arbetsuppgifter som inte ryms i tidsschemat, emotionell omsorg som är svår att mäta, riskerar att bli till en sorts osynligt arbete. Ett arbete som inte uppmärksammas och betalas men som är nödvändigt för att få vården att fungera.

 

Ursula Stigzelius

 

Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning

 

Denna artikel
publiceras också i nummer 2-2014 av pdf-tidningen Användbart! med tema
företaghälsovård. Tidningen kommer ut den 17 juni och finns då att ladda
ner här på hemsidan.