Läraryrket har förändrats på senare år. Lärarna toppar
numera Arbetsmiljöverkets statistik när det gäller psykiskt påfrestande arbete.
61 procent av lärarna upplever arbetet som psykiskt påfrestande. Samtidigt är det 80 procent som upplever arbetet som meningsfullt.
– Vårt största arbetsmiljöproblem är att vi har fler
arbetsuppgifter än vi har tid till, säger Lars Santelius, som är lärare på en av Kungsholmens grundskolor i Stockholm.
Han berättar om chocken som många nyutexaminerade lärare får när de börjar jobba.
– I praktiken går allt i ett mycket högre tempo än i teorin på
lärarhögskolan. Den som stannar kvar efter nybörjarchocken måste lära sig att hantera alla skiftande krav och förväntningar inom ramen för en tid som är alldeles för kort. Lär man sig inte det lämnar man läraryrket ganska fort, säger han. Lars Santelius har jobbat i skolan som SO-lärare i sjutton år och har följt förändringarna av yrket. De senaste åren har personal omsättningen ökat, i takt med nedskärningar och förändrat elevunderlag. Numera är det många elever från förorterna runt Järvafältet som går i skolan i Stadshagen på Kungsholmen.
– Det som upplevs som pressande är att eleverna har större
behov av stöd än vad läraren kan ge. Lärarna har varken utbildning eller tillräckligt med tid för många av sina uppgifter, säger Lars Santelius.
Stöd och handledning
Det är inte minst elevhälsoteamen med läkare, kuratorer,
sjuksköterskor och psykologer, som har fått stryka på foten vid nedskärningarna inom skolan.
– Läraryrket har blivit ett potpurriuppdrag. Vi ska bidra till att lösa konflikter och ibland även hjälpa elever hantera en själssmärta. Det får en att fundera på om dessa uppgifter inte hör hemma i andra professioner, exempelvis kuratorernas.
På skolan i Stadshagen med 290 elever finns en
specialpedagog på heltid. På halvtid finns en kurator och en skolsköterska, en lärare med svenska som andra språk, samt en halv tjänst för språkutvecklande arbetssätt. Vid behov kan man hyra in en skolpsykolog. Det är lärarna som förväntas klara merparten av elevernas behov med stöd av handledning av
specialpedagog och med individuell anpassning.
På pappret har lärarna rätt till handledning, i praktiken har de en
timme i veckan till handledning och möten om elevernas behov.
– Läraren måste kunna gå till sin närmaste chef och säga:
Min arbetstid räcker inte till, hur ska jag lösa det? I stället får man
problemet tillbaka i knät med uppmaningar att ”lös det i arbetslaget, med kollegorna, arbeta på annat sätt” eller ”har du gjort rätt individuella anpassningar” eller ”det kan du göra på förtroendearbetstiden”.
Absurd arbetsbörda
Lars Santelius är fackligt ombud för Lärarnas riksförbund.
Han vill att lärarna ska lista sina kärnuppgifter och tillsammans med
skolledningen bestämma hur mycket tid varje uppgift ska ta.
– Det innebär att komma överens om en rimlig tidsbudget för den tid som arbetsgivaren styr. En tidigare rek tor här var intresserad av tidsbudget, tills han insåg det skulle synliggöra det absurda i lärarnas arbetsbörda. Då var det inte intressant längre, säger han.
Stockholms kommun är ett pilotfall. Kommunen dömdes i
november 2014 till 700 000 kronor i böter för att den inte följt
Arbetsmiljöverkets åläggande. Kommunen hade inte skriftligt klargjort vilka arbetsupp gifter lärarna ska utföra och hur de ska proritera bland uppgifterna om tiden inte räcker till. Numera, efter 31 mars, ingår detta krav också i Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Chefen måste säga hur den anställde ska prioritera mellan sina uppgifter.
– Det har bevisligen inte fungerat tidigare. Hur kommer
Stockholms stad nu att instruera sina skolledare om hur de ska hantera detta? Jag väntar med spänning på det beskedet, säger Lars Santelius.
I den nya föreskriften står också att den anställde ska ges
möjligheter att kommunicera om sitt arbete och att arbetsgivaren ska ge mer resurser om det behövs.
– Jag ser verkligen fram emot att detta ska slå igenom i
svensk skola, säger han.
– Hittills har vi som regel fått höra att lösningen inte är
mer resurser, utan att vi ska klara samma uppgifter, bara med mer handledning och individuell anpassning.
(Rektorn för Kungsholmens grundskolor, Elisabeth
Ollas-Paulsson, har av tidsskäl avböjt att bli intervjuad.)
Anna Holmgren