Mätning

De filmar och mäter samtidigt, då syns de farliga topparna i tryckeriet

2011-12-16

När Jonny Månsson får på sig en andningsmask med kolfilter sjunker exponeringen för etanol drastiskt till ett minimum, från att ha dansat i taket. Samtidigt som forskarna mäter filmar de arbetsmomentet. Då går det lättare att hitta lösningar. Gunnar Rosén och Ing-Mari Andersson från Högskolan Dalarna är på Trioplast i Landskrona.

 

Trioplast tillverkar plast av små kulor i olika färger, som kommer från oljebolag. Plasten ska bli förpackningar, till exempel för toalettpapper. Trioplast är också tryckeri och trycker i färg på plasten. Man kan trycka så mycket som 500 000 meter plast i ett svep som omslag till toalettrullar.

Fabriken går dygnet runt. Det går inte att stänga av plasttillverkningen för kortare stopp, därtill är processen för komplicerad. De små kulorna smälts och plasten blåses upp i tunna, höga plasttorn eller bubblor, delas och rullas på rullar. Sedan går rullarna in i tryckeriet. Här arbetar man i femskift dygnet runt.

Resultatet syns direkt

Färgen är baserad på etanol. Gunnar Rosén och Ing-Mari Andersson, professorer från Högskolan Dalarna har kommit hit tillsammans med Karl Gummesson, som är doktorand i projektet. De ska nu mäta exponeringen för lösningsmedel samtidigt som de filmar arbetsmomenten.

Korta toppar har stor betydelse för exponeringen. Forskningen visar att så mycket som 90 procent av exponeringen för ett ämne på en arbetsplats kan ske på bara 6 procent av tiden.

Det går lättare att hitta lösningar om man filmar arbetet samtidigt som man fångar topparna i mätinstrumenten. Det hela blir åskådligt och tydligt och arbetstagaren, chefen och skyddsombudet kan direkt på skärmen se resultatet.

Fara i färgverket

På Trioplast finns de farliga momenten runt färgverket och särskilt när själva verket, valsar och klichéer, ska tvättas rena från färg vid omställningar, tror Jonny Månsson. Han är regionalt skyddsombud och skyddsombud i tryckeriet.

Färgen pumpas in i färgverket med slangar till valsarna, som är klädda med klichéer. En vals för varje färg, åtta stycken. Varje gång tryckpressen ska ställas om för en ny beställning måste klichéerna tas bort och färgverket tvättas. Med etanol eller etylacetat. Klichéerna kan tvättas i en speciell tvätt, så att man undviker direktkontakt. Jonny MånssonJonny Månsson

Det kan också hända att färgverket kärvar av någon anledning och då måste processoperatören stå med näsan tätt intill färgen och valsarna. Det kan handla om för mycket färg, det kan vara fel inställning på färgerna eller andra problem.

– Vi har undertryck i lokalen och det finns utsug inne i maskinerna, men ändå har vi mycket ångor härinne, säger Jonny Månsson.

– Valsarna sveper luften runt tryckpressarna och i luften kan det finnas små, små färgdroppar, förklarar Gunnar Rosén.

Det både luktar starkt och bullrar kraftigt i tryckhallen.

Rätt upp i skallen

Men nu ska mätningen börja. Det finns flera maskiner, men forskarna har bestämt sig för att börja vid en av de äldre som har sämre ventilation och utsug. Den är cirka tio år gammal. Processoperatören Nabel Akiki får på sig en ryggsäck med mätinstrument. Han har en sond nära munnen som tar in samma luft som han själv andas. Sonden går in i mätinstrumentet. Samtidigt filmar Gunnar Rosén eller Ing-Mari Andersson arbetsmomentet. Karl Gummesson för loggbok över arbetet.

Allt syns direkt på bildskärmen. Diagrammet över exponeringen rusar upp och ner i spetsiga staplar och vi ser på filmen, som visas bredvid, precis vad operatören gör. AndningsmaskAndningsmask

Processoperatören går runt tryckpressen, läser av kontrollpaneler, gör anteckningar, står nära valsarna, går bakom maskinen och mellan de två delarna. Diagrammet rusar med, upp och ner, upp och ner.

Jonny Månssons misstankar visar sig stämma. Runt färgverket är halterna höga, och särskilt när operatören står nära valsarna.

– Det finns en tydlig bakgrundsnivå större delen av tiden, men ju närmare han kommer färgverket desto mer utslag får vi i diagrammet, säger Gunnar Rosén.

– Det är tydligt vad som händer. När man står och kör går det rätt upp i skallen på en.

Lösning inom räckhåll

Frågan är vad man kan göra åt det? Det är ett fåtal som använder mask och de andra måste jag påminna om att använda den, förklarar Jonny Månsson.

Ing-Marie AnderssonIng-Marie AnderssonMen Ing-Mari Andersson har en lösning på lut.

– Luftduschar på kritiska ställen skulle fixa det här strålande, säger hon.

Det finns ett företag som tillverkar ”luftduschar”. Det är skumgummiklädda bubblor, som sitter i taket eller över en arbetsplats på en ställning. Från dem strömmar kyld luft, som rasar ner genom den rumstempererade, förorenade luften och tränga undan den. Resultatet blir kall, ren luft som en luftbubbla runt själva arbetsplatsen.

– Det kan vara en lösning för speciellt utsatta arbetsplatser. Det kan räcka med en bakom färgverket och vid rengörningspunkterna, tror Ing-Mari Andersson.

Föroreningar måste i första hand tas om hand vid källan naturligtvis och ordentliga utsug är en förutsättning, påminner hon.

– Men det skulle kunna bli bra.

Det verkar hoppingivande. Nu ska vi ta en tur runt hela fabriken för att undersöka fler farliga moment.

Luktar bränt

De trasor som används för att torka bort färg och spill kastas i en soptunne med lock när de är kladdiga med färg och förbrukade. När soptunnan öppnas slår ett moln av etanolstank upp i ansiktet.

Det problemet skulle också kunna gå att lösa, tror Ing-Mari Andersson. Om man sätter en slang med utsug i locket försvinner de instängda ångorna upp i ventilationen.

– Det är en enkel åtgärd och jag har sett sådana lösningar.

Rök från plasttillverkningen och när plasten svetsas kan vara ett annat möjligt problem i fabriken. Här finns en annan bränd lukt, som är annorlunda mot den i tryckeriet. Det kan finnas andra partiklar i luften, tror Gunnar Rosén.

På eftermiddagen är tryckningen av plasten till en leverans toalettrullar klar och tryckpressen ska göras i ordning för en ny beställning. Det är ett smutsigt arbete. Resterande färg tappas ur slangarna och valsarna ska göras rena med trasor, som är doppade i etanol. Tjocka skyddshandskar och andningsmask behövs här.

Kurvorna dansar

Jonny Månsson vill testa hur hög exponeringen blir, först utan någon mask, sedan med andningsmask med kolfilter och slutligen med friskluftsmask, för att mäta hur väl masken skyddar. Det kan bli ett pedagogiskt hjälpmedel när han ska övertyga sina arbetskamrater om vikten av personlig skyddsutrustning. FärgverkFärgverk

Först börjar han utan mask. Han tappar ut överflödsfärg och blöter sedan en trasa i etanol för att tvätta bort färg inuti färgverket. Då och då måste han skrapa med kniv. Här går diagrammet i taket och Gunnar Rosén måste öka skalorna fyra gånger för att de höga diagrammen ska få plats i sin ruta.

Sådana mätresultat har inte synts tidigare och det ser direkt skadligt ut.

– En människa tål etanol betydligt bättre än andra lösningsmedel, till exempel styrén, lugnar Gunnar Rosén.

Vid sidan om står en arbetskamrat och tvättar en kliché med en trasa, som han doppar i etanol. Han har inte ens handskar på sig.

Tydligt resultat

Så byter Jonny Månsson till andningsmask med kolfilter. Sonden petas in under masken så att den tar in samma luft som Jonny andas. Han tar också på sig ett par skyddsglasögon. Färgen stänker nämligen.

– Hallå, är det mannen från mars, ropar en glad arbetskamrat som passerar förbi.

– Ja sådan är attityden här till andningsmask, suckar Jonny Månsson.

Men det måste bli ändring nu när arbetstagarna får se dessa övertydliga, pedagogiska bilder. För med andningsmasken kryper diagrammet längs med bottenlinjen. Det syns knappt, bara en tunn vit linje.

– Detta kan verkligen motivera till att använda andningsmask. Men duscharna med kalluft kan också förbättra arbetsmiljön, tror Gunnar Rosén.

Resultatet är anslående. Och lösningar finns alltså på de problem som upptäcktes denna den första dagen av tre som forskarna besöker Trioplast i Landskrona.

Dagliga risker

Arbetsgivarens representant ser positivt på att investera i arbetsmiljön. Camilla Ekström, platschef på tryckeriet, har hand om den dagliga produktionen och även ansvaret för arbetsmiljön. Hon tycker det är intressant att se resultatet av forskarnas arbete.

Camilla EkströmCamilla Ekström – Framför allt att se de dagliga risker vi utsätter oss för och hur man kan komma tillrätta med dem, säger hon.

Finns det investeringar att göra för att förbättra arbetsmiljön anser hon, personligen, att det är nödvändigt att genomföra dem för att få en bättre arbetsmiljö.

Tack vare Spets-projektet har Jonny Månsson och Camilla Ekström nu fått konkreta förslag på hur arbetsmiljön skulle kunna bli bättre. Med åskådliga exempel i svart på vitt.

 

 

 

Faktaruta

Mäta i många industrier

De båda forskarna har arbetat fram mätinstrumentet, kallat Pimex (Picture Mix Exposure) och förfinat det i takt med att datatekniken blivit kraftfullare. I nära samarbete med arbetsgivare och fack i framför allt trä-, sten-, plast- och metallindustrin ska mätningarna göras och det kan handla om kvarts- och trädamm, eller som här lösningsmedel. Projektet, som kallas Spetsprojektet, är finansierat av AFA Försäkring. Läs om en annan Pimex-mätning på Trappfabriken i Rättvik, i Användbart! nummer 2/2011.

 

 

Lämna en kommentar!

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.

Vill du annonsera?

Kalendarium

2014-04-25

Arbetsmiljörisker vid graviditet

Under våren ordnar Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm två seminarier som handlar om graviditet och arbetsmiljörisker.

Det första riktar sig till personal vid företaghälsovården, det andra till personal vid mödravårdscentraler.

Det första är tisdagen den 25 april kl 13-16.

Plats: Karolinska universitetssjukshuset i Solna.

Pris: 500 kr.

Anmälan och mer information här.

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger