Möte & utbyte

I Danmark satsas rejält med resurser för att föra ut resultaten av arbetsmiljöforskningen till användarna. Det finns dels ett forskningsinstitut, som också har ett informationsuppdrag, dels ett kunskapscentrum, som populariserar forskningsresultaten och för ut dem på en rad olika sätt.

Det 55:e Nordiska arbetsmiljömötet synade klimatförändringar med tekniska, sociala och medicinska ögon för att finna gemensamma yrkeshygieniska, medicinska och psykosociala synfält. Även migrationsanställdas usla arbetsvillkor och EU:s  arbetsmiljömål kom upp.
– Att samla flera discipliner för att se på riskerna utifrån en helhet ger en bättre förståelse av arbetsmiljön, säger Mats Bohgard, professor vid Ergonomi och aerosolteknik, Lunds tekniska högskola.

- Vi satsar 150 miljoner om året på forskning som kan göra att skadorna i arbetslivet blir mindre omfattande och att människor får ett bättre arbetsliv, sade Maj-Charlotte Wallin, vd för AFA Försäkring, när hon öppnade dagen om forskning och utveckling i Stockholm den 25 november.

I sin sista rapport har Arbetsmiljöpolitiska kunskapsrådet undersökt behovet av ett nationellt kunskapscentrum för arbetsmiljön. Slutsatsen blir att arbetsmiljöforskningen är ineffektiv eftersom resultaten inte når ut. Behovet av ett sådant centrum är därför stort.

Tre tiondels sekunder - så mycket snabbare gick det att sortera brev när man satsade på brevbärarnas arbetsmiljö med bland annat bättre  brevfack och belysning. Den tidsvinsten betalade med råge en flerårig mångmiljonsatsning där fack och arbetsgivare samarbetade med forskare.  Interaktiv forskning gör det lättare att uppnå praktiskt användbara resultat som får spridning. Det berättar Jörgen Eklund, professor vid Kungliga tekniska högskolans Skola för hälsa och teknik.  Ett samarbete med styckningsindustrin resulterar i mindre stress och olyckor, när en kombination av vassare knivar och lägre arbetstempo ger mer oxfilé och mindre köttfärs. 

 Thomas Tydén forskar om forskningskommunikation och samspel mellan forskare och praktiker. Han menar att det gäller att skapa goda möten dem emellan, där alla kan ge av sina kunskaper och ta emot andras.

 – Experter har mer kunskaper än andra. Men de har det inom ett smalt område. De ska ha respekt för det som de kan. Men de måste också inse att de inte kan en massa annat och visa ödmjukhet.

– Bra arbetsmiljö leder till bra produktion, kvalitet och ekonomi. Arbetsmiljöarbetet måste vara en självklar del av produktionen, inte något vid sidan av. Det säger Björn Samuelson, som är partsgemensam expert vid byggbranschens centrala arbetsmiljöråd, samtidigt som han är partsföreträdare i arbetsmiljöfrågor för Svensk Byggindustri. Han har utbildning både som bergsingenjör och skyddsingenjör och har doktorerat på medicinsk fakultet, med en avhandling i ergonomi om metoder för att mäta belastning. Som nybliven adjungerad professor i arbetsvetenskap planerar han nu ett projekt om ett bygg- och anläggningsarbete som inte är bara ofarligt, utan också tvärtom främjar hälsan.

Hela sitt liv har Ilan Chabay arbetat med att föra ut vetenskap så att den blir förstådd och använd. Han tycker forskare överlag är ointresserade av att föra ut sina resultat till allmänheten och att de borde engagera sig mer åt att fundera över hur det ska gå till.

­ – Det är intressant att forskningen kan visa varför människor blir utbrända och varför känslan av sammanhang och samhörighet är så viktig för hälsan, tycker Roger Arnesson, ordförande för Fastighets avdelning i Örebro. Han är ett av de regionala skyddsombud, som har studerat och själva forskat vid Mälardalens högskola.