Mobbning kan leda till självmord

Mobbningsoffer och tortyroffer visar på samma reaktioner. Hjärnan påverkas och de utvecklar posttraumatiskt stressyndrom. Det berättar Reza Emdad, hjärnforskare och psykoterapeut.

Reza Emdad är docent i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet. Han har i flera år arbetat med hjärnforskning och med tortyroffer från krigszoner, som lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, och komplex PTSD. Mobbningsoffer visar samma reaktioner som tortyroffer, enligt Reza Emdad. Hjärnan påverkas.

– I magnetkameran har jag till exempel sett att en del av hjärnan, hippocampus, minskar i volym, och blir skrynklig hos tortyroffer. Miljön hade blivit toxisk på grund av obalans i neurokemiska nätverken och överskott av stresshormonet kortisol i denna del av hjärnan, som har med korttidsminnet att göra. Reza Emdad

Det är möjligt att liknande reaktioner kan uppstå hos mobbningsoffer. De får koncentrationssvårigheter, mardrömmar, flashbacks, alltså minnesblixtar, och många andra problem.

Studier visar att det räcker att vara utsatt för mobbning i sex månader och i genomsnitt minst en gång i veckan för att vissa individer utvecklar symtom på PTSD. Detta på grund av att mobbningsdrabbade individer upplever återkommande mikrotrauman, enligt Reza Emdad.

Hjärnan förändras

Det finns två internationella studier som visar att det uppstår andra förändringar i olika delar av hjärnan, både hos den som mobbar och den drabbade. Genom att använda magnetkamera visade forskarna i en studie att i förövarens hjärna aktiverades de delar som representerar smärta, när de tittade på bilder som handlade om att någon var avsiktligt utsatt för smärta. Samtidigt aktiverades belöningssystemet. Detta tyder på att mobbarna njöt av att se andra lida av smärta.

I en annan studie, visade forskarna att mobbade individer visade avvikelser i en annan del av hjärnan som kallas corpus callosum - en tjock bunt av fibrer som förbinder höger och vänster hjärnhalva, och som är viktigt i visuell bearbetning, minne och inlärning.

– Dessa resultat får man ta med en nypa salt. De måste bekräftas innan de kan tolkas som nya bevis. Det enda man kan säga säkert om dessa studier är att både förövare och de mobbade uppvisar ovanliga reaktionsmönster i hjärnan, säger Reza Emdad.

Infekterad organisation

Konflikt och mobbning är inte samma sak, enligt honom. En konflikt kan leda till utveckling, om den behandlas på rätt sätt, medan mobbning kräver helt andra åtgärder.

– En konflikt kan ibland behövas i en organisation för att dynamiken ska leva upp och produktiviteten öka. Mobbning däremot leder alltid till minskad produktivitet. Studier visar att arbetsplatser förlorar flera miljoner kronor varje år.

I en mobbningsspiral är det alltid mobbaren som är mäktigare än den drabbade.

Hjärnan påverkasDet är sällan som det går att bryta en mobbningsspiral på en arbetsplats utan hjälp från en individ som antingen är mäktigare än mobbaren på arbetsplatsen eller som kommer utifrån och bryter ner mobbningsspiralen, enligt Reza Emdad.

Han menar att mobbning ”infekterar” hela organisationen genom att den har psykiska hälsokonsekvenser även för vittnena.

– De kan antingen förbli passiva och titta på eller försöka gripa in och hjälpa till. Det leder ofta till att de själva också blir drabbade.

Att vara vittne till mobbning var också en riskfaktor som, oberoende av andra riskfaktorer, hade orsakat en depression vid en mätning 18 månader senare.

Brist på medkänsla

De som blir offer har ofta en speciell personlighet. De är kompetenta och tycker om utmaningar.

– Det finns flera studier som visar att kompetens är en riskfaktor. Det handlar om revirbeteende hos den som känner sig hotad och ser sig förlora mark och resurser. En maktobalans har uppstått.

Förövaren har inte förmåga att känna med i andras lidande eller se hälsokonsekvenserna av mobbningen. Han eller hon kan inte reflektera över sitt beteende.

– Det kan vara så att förövaren har brist på mentalisering, eller ”theory of mind”. Det betyder att man inte kan se sig själv utifrån eller andra människor inifrån. Han eller hon kan inte föreställa sig hur offret känner sig och förstår inte heller sina egna signaler.

En sådan människa har helt enkelt brist på inlevelseförmåga, som hjärnforskningen också har visat.

Det finns fyra mobbningstyper: horisontell, hierarkisk, dold och öppen mobbning på arbetsplatsen. Horisontell mobbning avser mobbning bland anställda på samma nivå, med formell eller informell och oskriven makt. Hierarkisk mobbning förekommer mellan olika nivåer av organisationen.

I alla fyra mobbningstyper råder en maktobalans mellan mobbaren och mobbningsoffret. Problemet är vanligare i hierarkiska miljöer. När mobbning utvecklas på en arbetsplats påverkas hela organisationen negativt. Med tiden accepteras mobbningen och integreras i arbetsplatskulturen.

Intervention

Reza Emdad har inlett ett forskningsprojekt, stött av AFA Försäkring, där han jämför akademiska arbetsplatser med industriella arbetsplatser när det gäller mobbning.

Studien går till så att 5 000 personer i akademisk miljö och 5 000 personer i industriell miljö har svarat på en enkät. Den innehåller frågor om den svarande själv har blivit utsatt för mobbning eller har varit vittne till mobbning. Krigszon

– Våra preliminära resultat när det gäller industriella arbetsmiljöer visar att det där finns både individuella och organisatoriska riskfaktorer till mobbning, säger Reza Emdad.

De organisatoriska faktorerna var brist på stöd från medarbetare och rollkonflikter, det vill säga otydliga förväntningar och krav.

Studien ska leda fram till ett interventionsprogram för företagshälsovården, som riktar sig mot hela arbetsplatsen, både mot offret, förövaren och vittnena.­

Intervention gentemot de drabbade kan ske på tre nivåer. Dels mot de mobbningsdrabbade, som klarar att kämpa emot eller flyr i ett tidigt skede, dels mot de drabbade som inte kan kämpa emot eller fly, utan lider av tillfällig eller långvarig psykisk och/eller fysisk ohälsa och har svårt att komma tillbaka till arbetslivet. Slutligen också mot dem som inte kan komma tillbaka till arbetslivet och som lider av allvarlig och långvarig psykisk och fysisk funktionsnedsättning. Detta kan i slutändan leda till självmord.

Projektet ska vara slutfört 2013.

Personligheten spelar in

Professor Ståle Einarsen vid Bergens universitet i Norge är en auktoritet inom forskningen om mobbning. Hans böcker om mobbning finns också på svenska. En studie från 1994 bland 4 700 arbetstagare och arbetsgivarrepresentanter i Norge visade att mobbning hade fyra viktiga orsaker:

dåligt ledarskap,

dåligt socialt klimat,

låg egen kontroll över arbetet

otydliga förväntningar och krav.

Han hänvisar till andra studier som har visat att hektiskt och monotont arbete orsakar konflikter. I botten finns en stressande arbetsmiljö och frustration bland arbetstagarna. Men han menar också att studien visar att mobbning inte enbart går att förklara med arbetsmiljöfaktorer utan att även anställdas personlighetsdrag spelar in.