Hälsofrämjande byggarbetsplats?

Byggarbetsgivarnas arbetsmiljöexpert forskar om hälsofrämjande arbete

2010-10-13

Björn Samuelson, Sveriges ByggindustrierBjörn Samuelson, Sveriges ByggindustrierBjörn Samuelsson, arbetsmiljöexpert vid Sveriges Byggindustrier,  är sedan sommaren 2010 adjungerad professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet på en femtedel av sin tid. Han ska arbeta med en forskningssatsning som både fack och arbetsgivare står bakom och som han tycker ska bli ”riktigt kul”:

– Det är ett otraditionellt projekt som vi kallar ”Bortom noll – en hälsofrämjande byggbransch” – med ett projektmål som sträcker sig bortom en nollvision. Vi vill skapa en hälsofrämjande byggindustri, så att man får bättre hälsa av att arbeta inom bygg och anläggning än vad man får i annan verksamhet.

Han instämmer i att det är att lägga ribban högt, med tanke på sektorns arbetsmiljöhistoria, men hävdar bestämt att det inte är någon omöjlighet.

– De som arbetar i den här branschen har ett fritt jobb, de är inte detaljstyrda och arbetet är välbetalt. När man frågar människor som arbetar med bygg och anläggning trivs de också bättre än de flesta andra. De får vara ute i frisk luft och röra sig. Sjukfrånvaron är väsentligt lägre än genomsnittet, särskilt om man jämför med andra mansdominerande jobb. Så det finns en bra grund. Nu gäller det att få bukt med ensidiga rörelser, tunga lyft, buller och damm. Visst finns det också olycksrisker, men de går att minska betydligt.

Det inte är någon liten sak att tampas med allt detta, men han framhåller att det som bygg- och anläggningsarbetare i gengäld slipper är faran med stillasittande arbete, som forskarna talar alltmer om nu, och de psykosociala problem som ofta uppstår i arbeten där man är detaljstyrd uppifrån.

Förtillverkade byggnadsdelar minskar risker

De senaste 100 åren har de som byggt vägar och hus sett stora förbättringar i sin arbetsmiljö komma via ny och bättre teknik. Björn Samuelson är optimistisk: det finns mycket att göra både för att få bra befintlig teknik i användning, och för att utveckla nya och ännu bättre tekniklösningar för att tackla de arbetsmiljöproblem som finns.

– Genom att låta prefabricera byggdelar i fabriker minskar farliga jobb ute på byggena. Monteringen kan alltmer ske i ett slags fältverkstäder i tält som gör att man inte behöver arbeta i regn och snö. Det finns massor av förbättringsmöjligheter, säger Björn Samuelson entusiastiskt.

I projektet ”Bortom noll” ska de studera tre huvudfaktorer som parterna är överens om är viktiga för hur arbetet med arbetsmiljön går. Den första faktorn handlar om ledarskapsfrågor, som arbetsorganisation och planering. Den andra är den ökade tidspressen, som framförallt de fackliga företrädarna i projektet menar har stor betydelse.

Den tredje faktorn är ackorden, som man har avskaffat i många andra branscher efter fackliga krav, bland annat med arbetsmiljöargument. Men här är det faktiskt facken som vill ha kvar ackorden. Björn Samuelson är övertygad om att det går att få dramatiska förbättringar om ackorden försvinner.

De har ansökt om forskningsmedel hos Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond och AFA Försäkring och väntar besked under slutet av 2010. De vill genomföra omfattande intervjuundersökningar med anställda, chefer, tillverkare och leverantörer. Meningen är att en doktorand ska arbeta i projektet i fyra år. Men man ska inte vänta till projektets slut utan intressanta resultat ska arbetsgivare och fack under resans gång föra ut så att de kommer till användning.

– Parterna måste samarbeta om detta, annars går det inte. Och inom arbetsmiljön finns ju stora gemensamma mål, här är inte partsmotsättningarna så stora som inom andra områden. De flesta arbetsgivare inser att det inte går att strunta i arbetsmiljön om man vill ha bästa möjliga produktion. Men det är klart att det också finns de som av okunskap inte inser nyttan av exempelvis god belysning och av att skaffa rätt maskiner, liksom det finns arbetstagare som slarvar med säkerheten

På senare år har branschen drabbats av flera dödsolyckor som väckt stor uppmärksamhet. En tredjedel av dödsolyckorna är fordonsolyckor, både på arbetsplatser och ute på landväg, en tredjedel är fallolyckor och en tredjedel är alla andra olyckor, från klämningsolyckor till drunkning. Varje dödsolycka är en för mycket, men samtidigt vill Björn Samuelson gärna framhålla att antalet arbetsolyckor totalt har sjunkit ganska kraftigt de senaste 4-5 åren, och anmälda arbetssjukdomar har minskar mer än i övriga arbetslivet.

Guldåldern på Bygghälsan

Björn Samuelson utbildade sig till bergsingenjör på Kungliga Tekniska högskolan (KTH).

– Då var arbetsmiljön ett obligatoriskt ämne och vi på Sveriges Byggindustrier vill att arbetsmiljö åter ska bli det på linjer som blivande chefer går.

Hans intresse för arbetsmiljöfrågorna väcktes på allvar när han efter examen började arbeta på företagsutbildningsföretaget SIFU. Han skaffade sig själv en skyddsingenjörsutbildning hos dåvarande Arbetarskyddsverket och när SIFU flyttade till Borås fick han 1981 jobb på den tekniska avdelningen på partsgemensamma företagshälsovården Bygghälsan. Redan från början kom han att syssla mycket med forskning.

– Alla som arbetade inom Bygghälsan uppmuntrades att komma ut på arbetsplatserna och genomföra forsknings- och utvecklingsprojekt. Hade man en bra idé så kunde man också genomföra den. Vi slapp den ständiga kamp om anslag som forskare idag får tampas med.

– Här hade vi också en forskning som utgick direkt från problem i verkligheten och när man fick fram resultat så var det raka rör tillbaka till arbetsplatserna och till företagshälsovården, säger han. Mycket använde vi i undervisning och kurser.

Ja, man vågar nog tala om en guldålder för användarnära och användbar forskning om arbetsmiljön inom byggbranschen, från 1970-talet till början av 1990-talet. Det mesta finansierade Bygghälsan själv, men man fick också en del anslag från bl a Byggforskningsrådet och Arbetsmiljöfonden. De som deltog i forskningsverksamheten var läkare, sjuksköterskor, och tekniker och beteendevetare av olika slag. Bygghälsan gav också sina forskande medarbetare möjlighet att ta ett stort steg till: de fick möjlighet att delvis på arbetstid skriva en doktorsavhandling. Björn Samuelson hörde till dem och hans avhandling, som kom 1988, handlade om metoder inom ergonomi för att mäta och bedöma belastningar. Det blev en hel del studier inom fysiologi, läran om den mänskliga kroppen, och han kan titulera sig medicine doktor, eftersom avhandlingen formellt hamnade inom den medicinska fakultetens hank och stör, vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

– Men jag kan inte skriva ut recept, säger bergsingenjören Samuelson med ett leende.

När Bygghälsan 1994 såldes och i praktiken upphörde som en företagshälsovård specialiserad på bygg- och anläggningsarbete, såg Sveriges Byggindustrier och några andra branschorganisationer till att forskningsverksamheten för en tid kunde fortsätta, genom att tillsammans med ekonomiska resurser flytta över den till en stiftelse. En kärngrupp av 7-9 personer på Bygghälsan som hade arbetat mycket med forskningsprojekt, däribland Björn Samuelson, fortsatte att arbeta där. De saknade nu den direkta kontakten med en företagshälsovård knuten till branschen, även om de fortfarande kände många som arbetade vidare på olika håll och som de därför kunde ha informella kontakter med.

Arbetsmiljöavtal grunden för jobbet

Efter fyra år avvecklade branschorganisationerna även denna sista rest av Bygghälsan, som så många arbetsmiljöaktiva talar om med stor saknad. Organisationerna delade upp stiftelsens ekonomiska resurser (som bestod av såväl fastigheter som pengar). Några av hans kolleger pensionerades i samband med avvecklingen, andra fortsatte med vårdjobb eller forskade på olika forskningsinstitutioner. Björn Samuelson blev anställd av Sveriges Byggindustrier för att i stor utsträckning fortsätta med det han gjort tidigare: utbilda och informera kring arbetsmiljöfrågor och arbeta med forskning om arbetsmiljö.

Faktum är att hans befattning finns inskrivet i ett arbetsmiljöavtal som parterna slöt på branschnivå samtidigt. Det var det första branschavtalet om arbetsmiljö som kom till, efter att dåvarande SAF 1993 hade sagt upp det centrala arbetsmiljöavtal som i olika former funnits i över 50 år. När Sveriges Byggindustrier 1995 tecknade två likalydande branschvisa arbetsmiljöavtal med Byggnads och SEKO var en viktig del ett partsgemensamt arbetsmiljöråd, Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd, BCA, med uppgift att utbilda och informera inom området. I ett tilläggsavtal 1998 tillkom att en forskningsresurs skulle knytas till rådet – och detta var grunden för Björn Samuelsons arbete. Sedan dess har hans uppgifter vidgats. För två år sen fick han den lite ovanliga ställningen att han på en del av sin tid arbetar på partsgemensamt uppdrag, samtidigt som han på en annan tid arbetar som partsföreträdare i arbetsmiljöfrågor för Sveriges Byggindustrier – ”en knepig balansgång”, enligt honom själv.

Arbetet med forskningsdelen i byggbranschens arbetsmiljöråd går i hög grad ut på samarbete med olika aktörer inom forskningen kring arbetsmiljön i bygg- och anläggningsbranschen, med allt från olycksfall till vibrationer och buller. Det brukar bli två-tre projekt per år. Fram till 2006 hade man en hel del med forskare vid Arbetslivsinstitutet att göra, på senare år har det bland annat varit forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, KTH, Karolinska institutet, Luleå tekniska universitet och universiteten i Umeå och Lund. Man har också samarbetat en del med mindre högskolor. Med AFA Försäkring har man genomfört ett särskilt branschprogram om byggarbetsmiljö.

En del forskningsprojekt genomför Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, där parterna också samarbetar om att stödja ”forskning och utveckling som leder till praktisk handling”. Det handlar mycket om teknikutveckling, men arbetsmiljöfrågor kommer ofta in som en del. (Läs mer om SBUFs arbete i en annan artikel.)

Han tycker att intresset bland företag för att delta i forsknings- och utvecklingsprojekt har ökat under de tolv år han arbetat med forskning vid BCA. BCA hjälper forskare att knyta kontakter och uttalar sig om forskningsansökningar inom området. Det är stor bredd på innehållet i de projekt som BCA är inblandade i: byggmaterial, asbestsanering, fallolyckor, mögelsanering, vägsäkerhet och innovationer av olika slag. Ett projekt handlade om långpendlare och arbetstider vid bygget av Södra Länken i Stockholm, som visade att det är möjligt med långa arbetspass på färre dagar utan att hälsan sätts i fara - om bara alla vill ha det.

Favoritprojekt kan ge snurr på förbättringar

Ett projekt som han själv är särskilt förtjust i, och som har fått en fortsättning i AFA Försäkrings program ”Från ord till handling”, handlar om att samarbeta med företagshälsovården för att genom frågeformulär på nätet få in ett bättre underlag om de anställdas hälsa kopplat till arbetsmiljön – samtidigt som de anställda kan få svar direkt på frågor om sin arbetsmiljö. Projektet leds av Bengt Järvholm vid Umeå universitet och finns beskrivet i en annan artikel här på arbetsmiljöforskning.se: ”Svar på nätet om vibrationer – stöd för både forskare och arbetare”. Björn Samuelsson tycker att det här projektet knyter an till det arbete som man bedrev vid Bygghälsan, med de raka rören mellan ny kunskap och de yrkesverksamma. Han hoppas att det här med tiden kan bli ett sätt att tidigt upptäcka signaler om problem, som man kan ta itu med innan de blir för stora – något som de gjorde då det fanns en branschspecialiserad företagshälsovård.

– Får vi snurr på det här kan vi åstadkomma snabbare förbättringar, säger han. Jag tror att vi kan få upp svarsfrekvensen när de som fyller i det själva kan få ut något av det, genom att de får svar på sina egna frågor. På sikt kan vi koppla ihop det med journalsystem för företagshälsovården. Och förutom företagshälsovården kan vi nog genomföra sådana här undersökningar i samarbete direkt med fack och företag. Det finns enorma möjligheter.

Omtugg och beskrivningar av kända problem

Ett problem med den forskning som högskolorna bedriver tycker han är att de ibland kan innehåller för mycket ”omtugg”, det vill säga kartläggningar och beskrivningar av problem som redan är väl kända i branschen – och för lite av förslag till lösningar.

– Alltför ofta när jag ska uttala mig om en forskningsansökan så tänker jag har att jag redan har en rapport liggande i hyllan som handlar om det som forskaren nu vill ta reda på. Forskarna utnyttjar inte den kunskap som redan finns i tillräckligt hög grad.

Han tycker också att det är bekymmersamt att belöningssystemet inom forskarvärlden i praktiken uppmuntrar forskarna att bara berätta om resultat i vetenskapliga tidskrifter, på ett sätt som är otillgängligt för praktiker.

– Arbetsmiljörådets projekt utgår ofta från mer praktiska problem och vi anstränger oss för att föra ut information om resultaten. Men det är svårt att berätta lättfattligt och överskådligt och vi har inga bra mått för att mäta hur mottagarna tillgodogör sig informationen, säger Björn Samuelson.

Ett viktigt sätt att få ut ny kunskap är utbildning och i ett nytt avtal har parterna enats om en gemensam uppryckning av skyddsombudsutbildningen, med en utökning från tre till tolv dagar, med återkommande årliga kurser för nya skyddsombud. Han tror att den satsningen kan vara viktig för att få ner på den bekymmersamt stora omsättningen av skyddsombud. Med mer kunskap kan skyddsombud kanske få mer respekt hos både arbetskamrater och chefer, hoppas han. Ledarskap och kommunikation är nya ämnen i den utvidgade skyddsombudsutbildningen, som kan betyda mycket när alltmer av skyddsombudsarbetet handlar om att påverka attityder på arbetsplatsen.

Ibland tycker Björn Samuelson att de råd som han och andra får ge är de samma som Bygghälsan gav för 30 år sedan. ”Det är inte så mycket som är helt nytt under solen.” Han saknar system för att ta tillvara och sprida erfarenheter inom byggföretagen. Skillnaderna i arbetsmiljöarbete skiljer sig mer mellan olika arbetsplatser inom samma företag, än vad det gör mellan företagen. Och i grund och botten är allt egentligen väldigt enkelt, menar han:

– Om alla verkligen genomförde det systematiska arbetsmiljöarbete som arbetsmiljölagen stadgar, med kartläggning av risker, åtgärder och uppföljning, skulle allting vara väldigt mycket bättre. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är grunden för allt. Många baxnar för regelverket men egentligen är det inte så mycket. Man tror ofta att det är besvärligare än det är. Och arbetsmiljön är helt enkelt en del av produktionen.

Lämna en kommentar!

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.

Vill du annonsera?

Kalendarium

2014-04-25

Arbetsmiljörisker vid graviditet

Under våren ordnar Centrum för arbets- och miljömedicin i Stockholm två seminarier som handlar om graviditet och arbetsmiljörisker.

Det första riktar sig till personal vid företaghälsovården, det andra till personal vid mödravårdscentraler.

Det första är tisdagen den 25 april kl 13-16.

Plats: Karolinska universitetssjukshuset i Solna.

Pris: 500 kr.

Anmälan och mer information här.

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger

Följejournalistik

Rygg