Kontrollrum

Forskning och att prova på leder till bättre skifttider

2017-05-22

– Visst kan det vara hälsosamt att få långa ledigheter och den återhämtning som det ger, men risken är att skiftarbetet blir för komprimerat, säger Percy Schiöld, HR-specialist på Mönsterås massabruk med bakgrund som ordförande i Pappersklubben. Han har arbetat med skiftarbetsfrågor under lång tid.


 Percy Schiöld deltog i den centrala arbetsgruppen i Sirius och tog fram en lista med goda exempel. Han och företagssjuksköterskan Anneli Renér talade om sitt mångåriga arbete med skiftarbete och hälsa på en branschkonferens som avslutade projektet.

Som skiftarbetare började han på bruket för 35 år sen. Då jobbade de motsols: från nattskift till kvällsskift till dagskift till morgonskift. Men forskningen visade att motsols är bättre för kroppen och så gör man nu.

 

Skiftschema alltid kompromisser

 Det har alltid funnits starka åsikter om vad som är bästa skiftschemat. Och ett första försök att pröva ett nytt, forskningsbaserat schema röstades ner 2002, med en rösts övervikt. Sju år senare bestämde fack och arbetsgivare att först genomföra ett ettårigt försök, innan de anställda röstade.

– En viktig förändring blev att minska antalet arbetspass i rad, vi hade tidigare så många som tio i rad, och nu gick vi ner till sju som mest. Vi minskade också antalet nätter i rad från fyra till max tre. Och vi såg till att ha minst 12 timmar mellan två arbetspass.

Efter försöket fick det nya schemat en klar majoritet i en omröstning.Percy SchiöldPercy Schiöld

– Skiftschema blir alltid kompromisser. Det finns delar i det vi har nu som man kan diskutera. Jag skulle tycka det vore bra om man provade nya scheman, eller mindre förändringar, lite oftare än vad det görs i branschen. Jag tycker till exempel att man kunde prova senare skiftbytestider och varför inte börja med en halvtimmes förskjutning, för forskningen säger ju att det inte är bra för sömnen med för tidig skiftstart på morgonen.

–Det är viktigt att det ständigt finns forskning om de här frågorna, understryker han. Jag vill t ex veta mer om eftermiddagspassen, kl 14–22. Kommer människor i säng lika tidigt som förr, eller medför det förändrade informationsflödet att återhämtningen blir sämre?

 

Kaffe och sång

Komma i säng är exempel på vad man själv kan göra, och det finns mycket individen kan göra för bättre sömn, och för att bli piggare under de tunga skiften. I Skiftnyckeln pekar forskarna på sådant som att varva ner före sömn, inte dricka för mycket, och absolut inte alkohol, som i likhet med nikotin försämrar sömnkvaliteten. Och för att bli piggare gäller allt från kaffe till att sjunga en sång! Andra råd är att prata med arbetskamrater, gå en runda, släppa in frisk luft, byta arbetsuppgifter…

– Vi arbetade mycket med detta, med utställningar och pärmar, och besök av dietister och stressforskare. Ett råd var att äta så likt den vanliga dagsrytmen som möjligt.

Här använde de Skiftarbetskörkortet, från Prevent, som även det bygger på forskningsresultat.

 

 

Dagsljus och tupplurar

Anpassad belysning på arbetsplatsen, utifrån studier och forskning, har de inte prövat, men Percy Schiöld tycker att det skulle vara intressant att prova nya grepp kring detta. Och så finns en sak som nog de flesta av oss prövat när vi kämpat med att inte somna: tuppluren. Percy Schiöld konstaterar att en sådan kan göra underverk när huvudet hänger som tungast mellan tre och fyra. Han tycker att man borde pröva organiserade tupplurar, bland annat för att undvika olycksrisker när tröttheten övermannar en.

Mats Utbult

 

Lämna en kommentar!

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas publikt.
CAPTCHA
This question is for testing whether you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Vill du annonsera?

Kalendarium

2017-10-11

Evidensbaserade metoder för att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Social och organisatorisk arbetsmiljö och psykisk ohälsa står alltmer i fokus vad gäller svenskt arbetsliv. Det ökande antalet som drabbas av arbetsrelaterad psykisk ohälsa ställer stora krav på effektiva och evidensbaserade insatser. Sådana insatser har utvecklats och utvärderats av forskare vid de arbets- och miljömedicinska klinikerna runtom i Sverige i samarbete med företagshälsovården och av Irene Jensens forskargrupp vid Karolinska Institutet.

Centrum för arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting ordnar en utbildning:

 

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger