Anna Bryngelson vid Karolinska Institutet har lagt fram en doktorsavhandling om psykiatrisk långtidssjukskrivning. – Våra data visade på ett samband mellan personalneddragningar och sjukskrivningar för psykiatriska diagnoser. Ju större neddragningar, desto mer ökade sjukskrivningarna, säger hon.
Anna Bryngelson är epidemiolog och sociolog. Hon forskar om sjukskrivningar och lade fram sin avhandling i augusti 2013 på institutionen för kliniska vetenskaper på Danderyds sjukhus, som hör till Karolinska Institutet. Hon har bland annat studerat neddragningar av personal inom 17 landsting. Det visade sig ha samband med senare ökning av psykiatriska långtidssjukskrivningar.
• Personer med psykiatrisk långtidssjukskrivning som hade fått arbetslivsinriktad rehabilitering på arbetsplatsen hade mindre sannolikhet för senare sjukskrivning.
• Det fanns samband mellan långtidssjukskrivning på grund av psykisk ohälsa och ökad risk för senare slutenvård på grund av självmordsförsök och för självmord.
• Det visade sig också något överraskande att risken ökade för framtida slutenvård och dödlighet även i fysiska sjukdomar, nämligen hjärtkärlsjukdomar och cancer.
Intresse för psykiatrisk sjukfrånvaro
Anna Bryngelsons intresse för psykiatriska sjukskrivningar väcktes av det stora problem som psykiatrisk sjukfrånvaro var från slutet av 1990-talet fram till början av 2000-talet, då också långtidssjukskrivningarna ökade kraftigt i Sverige. Psykiatriska sjukskrivningar rapporterades öka i Sverige såväl som i andra västeuropeiska länder. Samtidigt var det ekonomisk kris under början av 1990-talet, med mycket personalminskningar bland annat inom sjukvården.
Minskad personal ökar sjukskrivning
AFA Försäkring har finansierat de fyra studier som ingår i avhandlingen. Till den första studien samlade Anna Bryngelson data om sjukskrivningar från AFA Försäkring och från Sveriges Kommuner och landsting, SKL. Data visade på ett samband. Ju mer man minskade på personalen, desto mer ökade sjukskrivningarna. Detta samband visade sig hos både män och kvinnor, samt i alla studerade åldersgrupper. Sambandet var statistiskt säkerställt endast bland kvinnor och personer i medelåldern.
Den andra studien handlar om rehabilitering på arbetsplatsen och vilken betydelse den kan ha för anställda som är sjukskrivna med psykiatrisk diagnos. Det visade sig att för dem som fick arbetslivsinriktad rehabilitering på jobbet, eller bytte yrke efter psykiatrisk långtidssjukskrivning minskade risken att sjukskrivas senare. Behandling och sjukgymnastik ökade oddsen för senare sjukfrånvaro och sjukpension.
Ökad dödlighet
Den tredje och fjärde studien gällde sambandet mellan dessa sjukskrivningar och slutenvård samt dödlighet i framtiden. Här jämfördes de som varit psykiatriskt långtidssjukskrivna med dem som inte varit sjukskrivna på grund av någon diagnos. Slutenvård och dödligheten på grund av självmordsförsök och självmord, men också i hjärtkärlsjukdomar och cancer var större i den studerade gruppen.
– Vi har funderat på vilka mekanismer som ligger bakom dessa samband. Kan det vara stress före och efter sjukskrivningen? Kanske kan det vara arbetsrelaterad stress. Denna har i tidigare studier visats ha samband med hjärtkärlsjukdomar.
Andra mekanismer kan vara att läkare kanske inte är lika uppmärksamma på fysiska sjukdomar hos patienter med psykiatriska diagnoser. Och kanske söker deprimerade sjukskrivna personer mindre vård än andra för sina fysiska sjukdomar. Sambandet kan också hänga ihop med skillnader i livsstil som påverkar hälsan.
Vad kan man dra för slutsatser av din forskning?
– Man kan tänka på att genomföra nedskärningar så att de anställda inte blir lika drabbade. Kanske kan man arbeta förebyggande till exempel med kollegiala samtalsgrupper där de anställda kan tala om sin arbetssituation.
– Inom sjukvården kan man bli mer uppmärksam på att patienter med psykiska besvär också kan ha fysiska besvär.
En annan viktig slutsats i Anna Bryngelsons avhandling är att arbetslivsinriktad rehabilitering förefaller löna sig.
– Insatser vid arbetsplatsen kan ge nödvändig anpassning av arbetet för personer med nedsatt arbetsförmåga.
Har dina resultat någon betydelse för företagshälsovårdens arbetssätt?
– Ja de jobbar ju med arbetslivsinriktad rehabilitering och vi har funnit att sådan rehabilitering kan minska sannolikheten för sjukskrivning senare.
Anna Holmgren
Länk till engelsk sammanfattning av avhandlingen.