Det 55:e Nordiska arbetsmiljömötet synade klimatförändringar med tekniska, sociala och medicinska ögon för att finna gemensamma yrkeshygieniska, medicinska och psykosociala synfält. Även migrationsanställdas usla arbetsvillkor och EU:s arbetsmiljömål kom upp.
– Att samla flera discipliner för att se på riskerna utifrån en helhet ger en bättre förståelse av arbetsmiljön, säger Mats Bohgard, professor vid Ergonomi och aerosolteknik, Lunds tekniska högskola.
Arbetsmiljömötets tema var hur dagens förändringar av klimat, teknik och sociala frågor påverkar arbetsmiljön i vid mening. Detta tolkades i ett helhetsprespektiv av nordiska forskare inom medicin, teknologi, ergonomi, arbetshälsa, beteendevetenskap och humaniora, under tre dagar i mitten av oktober på Ingvar Kamprad Design Center i Lund.Men även nyheter inom området kom upp, som information om ”Ett nationellt centrum för arbetsmiljöforskning”, enligt det nationella kunskapsrådets förslag som presenterades av rådets ordförande Eva Vingård.
Docent Håkan Tinnerberg på Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitetssjukhus hade studerat effekten av EU:s standardiseringsorgan för kemikalier och säkerhet, REACH, kontra nationella hygieniska gränsvärden. Hur de kompletterar varandra, men även hur hänsynen till REACH riskerar att vattna ur de ofta högre nationella kraven.
Utmaningar för EU
Hett eller kallt på jobbet, effekter av extrema väderförhållanden, berättade Ingvar Holmér om, han är professor vid Ergonomi och aerosolteknologi.
– En effekt av klimatförändringarna är ökad värme som tydligt drabbar Afrika, Indien med flera länder vid ekvatorn, säger Ingvar Holmér. Men även i Norden känner vi allt oftare av extremt varmt väder i arbetslivet. Men det är ett dåligt beforskat område, motsats till exponering för kyla.I en hearing tog man upp framtidens utmaningar de kommande 20 åren, vilka de är och hur man kan förbereda sig för dem. Som nanoteknikens möjligheter och risker.En föreläsare hade EU-perspektivet tydligt i sin hand.
Det var Palle Ørbæck från danska National Research Center for the working environment, NRCWE, som håller i EU:s forskningssamarbete kring säkerhet och hälsa i arbetslivet, Perosh. Han drog en analys av forskningsutmaningar för europeisk arbetssäkerhet och hälsa kring några ämnen som Perosh vill satsa på.
– Hållbarhet: Mer vetenskaplig evidens som stöd för ett uthålligt, hälsosamt arbetsliv.
– Sårbarhet: Identifiera sjukfrånvaron som exkluderande från arbetslivet. Ge förbättrad arbetsåterkomst via kommunikation, samarbete, koordinering av insatser med mera.
– Psykiskt välmående: Där finns en strategi EU 2020 som bygger på att globaliseringen producerar psykosociala arbetsmiljöproblem om EU enbart konkurrerar mot tredje världen på deras villkor.
Färre olyckor
– Vi tänker inte jobba som i Indien och Kina, men vi tvingas ibland till det, säger Palle Ørbæck. Mot det står attraktiva arbetsplatser med god arbetsmiljö, de engagerar personalen, vilket kan ge lönsamma företag.Han menar att välmående relationer ger en hållbar och lönsam arbetsorganisation.
– Men det behövs mer forskning om problemen, liksom för rekommendationer, riktlinjer och verktyg till ett hållbart arbetsliv, säger Palle Ørbæck.Han talade om tanken med EU:s arbetsmiljöinsatser. Att man ska använda ny teknik på rätt sätt och lyssna på kompetent personal. Man ska skapa verktyg för arbetarskydd, söka arbetslivsbalans och satsa på ökad hälsa.
– EU har en plan som går ut på att minska olyckorna med 25 procent de närmaste åren. Då krävs en tydlig säkerhetskultur, påpekar han.Arrangör av NAM detta år var Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet och Metalund, som är ett forskningssamarbete mellan arbets- och miljömedicin vid universitetet, ergonomi och aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola, Centret för tillämpad arbetsvetenskap vid Malmö högskola och avdelningen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid Alnarps jordbruksuniversitet.Samverkan mellan teknik, medicin och humaniora syns på Institutionen för designvetenskaper och i dess tre labbmiljöer: aerosol, nanoteknik, virtual reality (simulerar miljöer i datorvärlden). De integrerar flera exponeringar och miljöaspekter.– När teknik och medicin kommit in i nordiska arbetsmiljömötet har aspekterna ökat. Se nanopartiklar som förr enbart studerades för teknisk utveckling. Nu är man proaktiva även med hälsotänket: Vad är riskerna kontra nyttan, säger Mats Bohgard.
Migranters usla villkor
Alnarps jordbruksuniversitet studerar arbetsmiljöproblem inom jordbruk, damm, belastning, olyckor, djurhållning. Aktuella vardagsberättelser har lett till en kunskapsöversikt om arbetsmiljön för migrantarbetare, som bärplockande och växtskördande öststatsfolk. Där finns stor risk att man dumpar arbetsmiljön för dem. Det är en jättelik grå marknad utan kontroll, och det finns en oro för att deras dåliga miljö kryper över i försämring även på svenska arbetsplatser hos både fackliga organisationer och arbetsgivare.
– Sveriges Byggindustrier har uppmärksammat detta, säger Mats Bohgard. De påpekar att det blir konkurrensnackdel att sköta sig medan konkurrenter utnyttjar gråzoner för att anlita billigare arbetskraft och erbjuda sämre arbetslivsvillkor. Där finns ett behov av samverkan mellan forskning och praktik, men även en skyddande lagstiftning, för att behålla ett gott arbetsmiljöarbete.
Torbjörn Uhlin