Återgången till arbetsplatsen blir lättare när man skapar en dialog mellan närmaste chef och den sjuke anställde. Björn Karlsons forskning visar att nio av tio med utmattningssyndrom återvänder om ser över arbetets innehåll tillsammans.
Modellen ADA, ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång, har blivit framgångsrik och ska nu lotsas in i företagshälsovården.
Vid nittiotalets mitt började sjukskrivningarna stiga rejält i vårt land. En ny diagnos blev allt vanligare, utmattning drabbade en stor grupp av de som blev sjukskrivna, och ofta under lång tid. Samtidigt såg man stora brister i rehabiliteringsprocessen.
– Oftast var man passiv på arbetsplatsen, ingen visste vad man skulle göra åt den förr så duktiga och arbetsglade medarbetaren, säger Björn Karlson, professor i psykologi vid Lunds universitet och forskare på Arbets- och Miljömedicin, AMM.
Bröt ihop
– Få märkte att något höll på att hända personen, inte heller den själv. Men så kom tröttheten som inte försvann efter natten, humörbyte och minnesluckor. Till slut bröt personen samman, och blev sjukskriven.
Ofta blev personen kvar länge i sjukskrivningen, längre än väntat, inte sällan så länge att denne blev förtidspensionerad. För normalt hände inget alls. Inte från arbetsgivarens sida, inte heller från försäkringskassan. Efter ett tag fick ”utbrändheten”, denna amerikanska beskrivning på sjukan, en sjukterm: utmattningssyndrom.
En del fick terapi i grupp eller enskilt, några fick medicin mot depression, andra fick friskvård på recept.
– Men något saknades, stödet att återgå i arbetslivet, säger Björn Karlson.
Underlätta
– Vi startade projektet med idén att underlätta arbetsåtergången genom att få igång en dialog med arbetsplatsen. För att skapa en mental beredskap hos arbetsgivaren så att man förväntar sig att personen kommer åter i jobb, och planerar för det genom att söka de nödvändiga förändringarna.
För kunskapen om åtgärder vid utmattningssyndromet var högst bristfällig. Få försök hade gjorts och det fanns begränsat med forskning att söka stöd i.
Så forskarna på Arbets- och miljömedicin fick leta sig fram på nya vägar. De fick medel från FAS för sin banbrytande forskning.
Möten gav stöd
I ett samarbete med Försäkringskassan fick man kontakt med ett hundratal nya sjukskrivna, där sjukdomen var föranledd främst av arbetet. De skulle vara minst halvtidssjukskrivna.
De som var intresserade att medverka fick en kort beskrivning av projektet, och formuläret QPSNordic, som mäter psykosociala arbetsförhållanden, skulle fyllas i innan man mötte forskarna.
Första mötet var med kuratorn som höll i en screeningintervju om arbetsförhållanden och arbetsstress som orsakade sjukskrivningen. Nästa möte var läkaren som kollade de medicinska uttrycken, eventuella somatiska problem.
Slutligen tredje mötet, med psykologen, som utredde bakgrunden till besvären, hur de hade kunnat utvecklas.
Samtrimmat
– Detta team blev så samtrimmat att de utvecklade en samsyn som var positiv för den sjuke, säger Björn Karlson. Det blev ett starkare stöd inför mötet med arbetet.
Kuratorn återkom så inför nästa steg som ledde mot arbetsplatsen. Inför det mötet hade kuratorn ett samtal med den sjukskrivne.
Kuratorn tog även nästa steg, som var ett samtal med den arbetsledare som var närmaste chef för den sjukskriven. De pratade om arbetsinsats och chanser att skapa om jobbet för att underlätta återgång.
Själva kärnan i modellen inföll nu: Konvergenssamtalet. Dialogen. Kuratorn och psykologen mötte den sjuke och arbetsledaren tillsammans på arbetsplatsen för att söka vägen åter och in i arbetet. Man summerade patientens respektive arbetsledarens uppfattning om vad som lett fram till sjukskrivningen. Och så gick man igenom arbetet, vad som personen kunde återvända till.
Intresse från chefen
– Det handlade om att finna lösningar på den ”mismatch” som uppstått mellan personen och arbetsförhållandena, säger Björn Karlson. Idén var att ta fram en konstruktiv plan för att forma en väg åter.
Viktigt är att hitta konkreta åtgärder för en förändrad arbetssituation, samt rimlig arbetsmängd för personen, alltså hur stor del av arbetstiden som denne orkade med. Samtalet tog normalt 1,5 timmar och avslutades med sammanfattande slutsatser och överenskommelser.
– Vi mötte ett stort intresse från de flesta arbetsledarnas sida som fick hjälp att förstå vad som orsakat sjukdomen och frånvaron, och fick medverka till att lösa problemen, säger Björn Karlson.Varje vecka höll klinikens team konferenser då patienternas problem och situation kom upp inför olika steg i återkomsten.
Resultatet blev lysande. Uppföljningen visade att efter ett halvår hade såväl gruppen med intervention som kontrollgruppen där man inte gjorde samma insats, samma läge: Cirka 70 procent var mer eller mindre igång på jobbet. Sedan förändrades bilden radikalt, för efter 1,5 år var nio av tio i interventionsgruppen igång i arbete, medan kontrollgruppen stod kvar på samma nivå vad gäller återvändandet.
– I både interventionsgruppen och kontrollgruppen var cirka 60 procent tillbaka i arbete på heltid. I interventionsgruppen var dessutom flera i arbete på deltid, något som knappt förekom alls i kontrollgruppen, säger Björn Karlson.
Företagshälsans verktyg
För ett år sedan tog projektet ännu ett steg, för att implementera arbetsmodellen i vardagen. Man riktade in sig på företagshälsovården som aktör, och fick pengar från AFA Försäkring för att införa den via programmet Från ord till handling, och projektet Verktygslådan som AMM Lund håller i.
– Företagshälsan har både kunskapen och resurser för att genomföra hela modellen, säger Björn Karlson. Å andra sidan jobbar de sällan med arbetsledarna som resurser, eller för den delen arbetskamraterna. Så vi har haft en del kurser och även format projektet så att det lättare kan hanteras av företagshälsans läkare, beteendevetare och psykologer.
Dessutom har grupper av patienter fått en halvdags utbildning om utmattningssyndromet för att lära sig tecken på risker för att återfalla i farligt beteende samt tecken som man kan läsa hos arbetskamrater för att förebygga deras risker.
Holländska studier visar att en god kommunikation mellan arbetsledare och medarbetare kan bidra till att förebygga utmattning. Det finns också en del indikationer på att det sociala klimatet på våra arbetsplatser skulle kunna ha betydelse för att motverka att vi kör in i väggen.
– Så detta med återgång med hjälp av arbetsledare och arbetskamrater går inte automatiskt, säger Björn Karlson. Men med ADA kan man ge det en bra chans.
Torbjörn Uhlin
Läs om modellen i praktiken: Företagsläkare Eva Sjöberg på Arbetsmiljöenheten, Kristianstad