Elsa Pariainen Det gäller att ha koll på kroppen efter 43 år i yrket, säger Elsa Pariainen. Foto: Eva Ekelöf

Skräddarsydda jobb kan vara en lösning för äldre arbetskraft

En städerska som går och står nästan hela sin arbetstid. En sophämtare som går 17 000 steg på sitt pass. Varenda dag. Kan de arbeta till 65 och längre? Det undersöker forskare vid Danmarks forskningscenter för arbetsmiljö. Individuell anpassning av arbetet är kanske en del av svaret.

Elsa Parviainen, 59, har jobbat som städerska sen hon var 16, både som trappstäderska, på sjukhus och kontor utan att bli utsliten. Hon har nämligen koll på sin kropp och är medveten om att hålla sig i form.

– Tack vare utbildning i ergonomi, berättar hon.

På Global fastighetsservices kontor i Stockholm luktar det rent. Här förvaras alla städernas redskap, vagnar, moppar och rengöringsmedel, här finns tvättmaskiner och reparationsverkstad.

När Elsa Parviainen får en städorder kan den bestå av 30 trappuppgångar och en tvättstuga i Kärrtorp på två dagar. Städområdena har blivit större, men arbetsredskapen har samtidigt blivit bättre. Man slipper vattenblask och våta trasor och använder i stället en fuktig garnmopp som slängs i tvättpåsen efter en användning. Det går fort och blir rent.

– Man kan behålla samma standard som förr, men bara om personalen är proffsig och har utbildning, inte annars. Vi kallar det att städa smart.

Under sitt arbetspass sitter Elsa Parviainen under lunchen, om hon hinner. Resten av tiden går eller står hon. Böjer sig och sitter på huk.

På vintern tröttar arbetet ut helt men på sommaren går det bättre. Numera finns inte några barn eller familj att ta hand om, och det gör det kanske möjligt att jobba fram till 65 år. Då ska hon bli en aktiv pensionär. Det gäller att hålla kroppen igång. Det vet Elsa Parviainen av erfarenhet.

 

Mäter varje rörelse

Andreas Holtermann

Andreas Holtermann

En som vet allt om hur en städerska arbetar är Andreas Holtermann. Han är professor i muskelsmärta och ergonomi vid Det nationale forskningscenter for arbejdsmiljø i Köpenhamn, Danmark.

I ett projekt har han bland annat undersökt arbetets fysiska krav för städare och renhållningsarbetare med hjälp av Aktiegraf, en mätare som fästs direkt på kroppen och som oavbrutet mäter rörelser och fysisk aktivitet, samtidigt med pulsen, i totalt fyra till sju dygn. Alltså både arbete och fritid.

Mätningarna av en städerska, 62 år, visade till exempel att hon sitter nio procent av sin arbetstid. Resten av tiden går och står hon, och böjer ryggen ofta. Pulsen ligger högt hela arbetstiden. När hon kommer hem sitter och ligger hon hela tiden för att vila ut.

En sophämtare gick 17 000 steg på fyra timmar och pulsen låg i genomsnitt på 112, långt över rekommendationer för belastning i arbetet.

Med sådana belastningar kan det vara svårt att jobba till 65 eller längre. Om personerna dessutom är överviktiga och har dålig hälsa, blir möjligheterna att stanna kvar i jobbet ännu lägre.

– Sådant måste man ta hänsyn till för att alla ska ha möjlighet att arbeta vidare. Det är en problemställning för samhället, säger Andreas Holtermann.

Själva dokumentationen är därför viktig. Mätningarna visar hur fysiskt krävande arbetet verkligen är.

 

Anpassning till var och en

Nu arbetar forskarna vid centret med att undersöka 25 olika verksamheter och jämföra belastningar mellan olika arbeten. Man studerar också hur lösningarna för att anpassa arbetet ska se ut.

I tre större industriverksamheter ställer forskarna frågor till medarbetarna själva hur de vill att arbetet ska anpassas så att de kan jobba vidare.

– Vi ser att lösningarna är otroligt individuella och specifika för varje medarbetare, arbetsuppgift, team och arbetsplats. Det är inte alls vad vi förväntade oss. Det finns verkligen stora möjligheter till förbättringar av arbetet, säger Andreas Holtermann.

Det kan till exempel betyda att någon med onda knän slipper klättra på stegar.

Därför är det viktigt med ett gott samarbete och dialog mellan ledningen och medarbetarna i anpassningen av arbetet, poängterar han.

Eva Ekelöf