Handfasta råd om åtgärder mot skador i vården

 

Stick- och skärskador är vanliga inom hälso- och sjukvården. Mellan 5 000 till 10 000 skador inträffar varje år i Sverige. I hela Europa ligger antalet skador runt en miljon om året. IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram en strategi hur det ska gå till att hantera och förebygga skär och stickskador i vården.

Marie Raumer är sjuksköterska på en medicinavdelning i Enköping och hon har medverkat i IVL-projektet. Vi träffas på sjuksköterskeexpeditionen på lasarettet i Enköping, där hon berättar om sitt arbete på sjukhuset med att förebygga stickskador.

Ett av de vanligaste arbetsmomenten på en medicinavdelning att ge injektioner och sätta in venkatetrar. Det momentet utförs många gånger om dagen bara på den här avdelningen.

Insulinnålar värst

– Den vanligaste skadan tidigare var att vi stack oss på insulinnålar. Det hände flera gånger i månaden, oftast när en sjuksköterska försökte sätta tillbaka plasthylsan på en nål, säger Marie Raumer. Smittrisken är det farliga med att sticka sig på en använd kanyl.

– Om patienten har hepatit B är smittrisken gigantisk, det är otroligt smittsamt, säger hon.

Därför blev hon glad för fem år sedan när hon på en mässa i Uppsala hittade en intravenös kateter som var stick- och spillsäker. Företagets som tillvekade den, Becton Dickinson and Company, BD, har även utvecklat en säker insulinnål.

– Den är idiotsäker, det går inte att göra fel, man kommer aldrig åt nålen, säger Marie.

Stöd från avdelningschefen

Det var detta företag som berättade för henne om det kommande EU-direktivet. Det går ut på att alla stickande och skärande produkter inom vården måste ha en säkerhetsmekanism som försvårar att man sticker sig.

De stick- och spillsäkra sprutorna var dyrare än de traditionella sprutorna och det stred mot landstingets rutiner för upphandling att bara bestämma sig för att byta produkt på avdelningsnivå. Det var dock omöjligt att göra en traditionell upphandling eftersom det bara fanns en enda leverantör i världen. Till sist fick Marie Raumer igenom förändringen med stöd från sin avdelningschef.

– Hon gjorde det möjligt, eftersom hon tillät att vi kunde köpa säkra nålar, trots att de var dyrare än de vanliga produkterna.

Skadorna försvann

Idag använder alla på avdelningen de säkra nålarna, och stickskadorna har i det närmaste upphört. Efter en hel del utbildning använder hela personalen de nya nålarna, med några undantag.

– En del läkare och personal från andra avdelningar vill gärna använda de produkter de är vana vid. Många läkare kan efter undersökningar bara lägga ifrån sig använda kanyler på en bänk och låta andra plocka undan efter sig. Där finns en stor risk för stickskador. Så gör läkare överallt, inte bara här, säger Marie Raumer.

Stick- och skärskador har ofta sammansatta orsaker, som har att göra med teknik, organisation och beteende. De kan vara brist på tid och rutin, och felaktig riskbedömning. Skador kan också orsakas av händelser som att en patient plötsligt rör sig på ett oväntat sätt.

Strängare regler från maj 2013

IVL – projektet för att minska stick – och skärskador inom hälso- och sjukvården blev klart under 2012, lagom i tid innan EU-direktivet träder i kraft i Sverige. I maj 2013 kommer nya regler i AFS föreskrift 2005:1 om mikrobiologiska arbetsmiljörisker. De nya reglerna innebär starkare krav på säkra produkter och arbetssätt inom vården.

-Lagar och regler behöver kompletteras med konkreta och handfasta råd om åtgärder, som är anpassade till vårdens förutsättningar och behov för att skadorna ska minska, säger projektledaren Ann-Beth Antonsson på IVL, som genomfört projektet om skär- och stickskador tillsammans med IVL-forskarna Lisa Schmidt och Gabriella Östlund.

För att ta reda på mer om orsakerna till skadorna i vården genomförde forskarna 81 telefonintervjuer med personal, som själva hade råkat ut för stick eller skärskador.

– Det som genomsyrade intervjuerna var att den vanligaste orsaken till skador var så kallad recapping, att man försöker sätta tillbaka plastskyddet på sprutspetsen, trots att det uttryckligen är otillåtet att göra så, berättar Lisa Schmidt.

Forskarna samlade in goda exempel på åtgärder mot skadorna bland annat från Marie Raumers avdelning på sjukhuset i Enköping. Erfarenheter och förslag diskuterades vid fyra workshops.

Strategi förebygger skador

Arbetet ledde fram till en strategi för att motverka stick och skärskador. Strategin omfattar både tekniska förutsättningar, arbetsmetoder och organisationsförändringar. Det gäller att sprida kunskapen om vilka regler och föreskrifter som gäller arbetet med vassa instrument, men också att lära ut ett sticksäkert arbetssätt och att använda säkra produkter.

För att genomföra dessa förändringar krävs stöd i organisationen från ledningen på högsta nivå inom kommun och landsting, men också på arbetsplatsen.

AFA Försäkring har beviljat medel för en fortsättning av projektet. Forskarna på IVL ska konkretisera strategin så att den blir användbar för till exempel ledningar för kommuner och landsting, hygiensjuksköterskor, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, arbetsledare och chefer inom vården med ansvar för det förebyggande arbetet.

Sticksäkert arbetssätt

– Vi ska bland annat ta fram underlag till en policy för upphandling för kommuner och landsting, säger Ann-Beth Antonsson.

Forskarna ska också utforma underlag till en utbildning om ett sticksäkert arbetssätt som ska läras ut på vårdutbildningar och för yrkesverksamma.

– I nästa etapp ska vi utveckla det sticksäkra arbetssättet, vilket bland annat innebäer att använda avfallsbehållare (den gula burken) för stickande avfall, att inte korsa armarna när man hanterar en nål, att planera sitt arbete, inte vara ensam med en besvärlig patient, säger Gabriella Östlund.

En stor del av de stickskadorna inom äldreomsorg och hemvård inträffar i samband med insulinhantering.

– Ett problem vid hemvård är att det ofta är patienternas egna nålar som används och att man inte alltid har en avfallsburk tillgänglig. Nu ska vi gå vidare och diskutera med ansvariga inom kommunerna hur man kan påverka och förändra dessa förutsättningar, säger Lisa Schmidt.

 

Anna Holmgren

 

Fotnot:

Till stöd för sitt arbete att förebygga skador har forskarna en referensgrupp med deltagare från Sveriges kommuner och landsting, SKL, Vårdförbundet, Kommunal, Vision, Läkarförbundet, Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen.