Stress

Stress hänger ihop med hur arbetet är organiserat

2013-04-15

Stress har blivit ett gissel i vår tid. Allt ska gå snabbare och vi har svårt att hänga med. På jobbet är det nya styrsystem, nedskärningar och omorganisationer, gränslöst arbete och ont om tid. Hemma väntar andra och viktiga plikter. Inflytande och stöd i jobbet motverkar stressen.

 Kraven ökar från alla håll, men vi får inte alltid det stöd vi behöver för att klara av kraven. Vi blir trötta. Stress hänger nämligen ihop med trötthet. Dels för att man sover sämre när man är stressad, dels för att immunsystemet blir aktiverat av stress och det kan i sin tur skapa trötthet.

Det finns redan flera studier som visar att trötthet är den allra viktigaste faktorn för subjektiv hälsa – alltså hur friska eller sjuka vi känner oss en viss dag. Stress tycks leda till störd sömn som i sin tur leder till trötthet som leder till sjukdomskänsla, som leder till att man söker vård, enligt ett faktablad från Stressforskningsinstitutet i Stockholm. Slutsats: stress gör att vi känner oss sjuka.

Stress och sömnproblem hänger också ihop med smärta i en ond cirkel. Mer än 60 procent av människor som säger att de är stressade lider också av smärta och sömnstörningar. Det visar forskning vid Örebro universitet. Långvarig smärta, som rygg- eller axelsmärta, rubbar mobiliseringen av energinivån, balansen, och gör att kroppen går på högvarv. Patienter har större chans att bli friska om behandlingen ser till hela människan, inte bara till enstaka problem. Det visar Shane MacDonald i sin forskning.

 

Unga kvinnor

Stress är ett arbetsmiljöproblem och en riskfaktor för sämre hälsa. De stressrelaterade symtomen har ökat. Det visar folkhälsoenkäter. Det är framför allt bland unga och bland unga kvinnor som det ökar.

– Tittar vi på den arbetande befolkningen är det nästan uteslutande i den offentliga sektorn som stressen har ökat. Det finns problem i vård- och läraryrken, säger Hugo Westerlund, professor vid Stressforskningsinstitutet. Hugo WesterlundHugo Westerlund

Förr hade dessa yrken en hög grad av egenkontroll och frihet. Nu har kontrollen ökat, liksom kraven på dokumentation av arbetet.

– Styrningen har övergått från regelstyrning till målstyrning. Då är det viktigt att mäta om man uppnår målen. Det ökar stressen.

I stället för att få en summa pengar och en budgetram är nu ersättningen baserad på prestation och då måste arbetet dokumenteras i detalj. Det blir många blanketter att fylla i.

Administrationen inom vården är en växande koloss som stjäl orimligt mycket tid från patienterna. Studier visar att läkare och sjuksköterskor ägnar halva arbetstiden åt papperna.

– Det är viktigt för människor att känna att arbetet har en mening för att undvika stress, påpekar Hugo Westerlund.

 

Arbetets organisation

Han tycker att det finns en trend att individualisera stressproblem, som egentligen hänger ihop med hur arbetsorganisationen ser ut.

– Man skickar arbetstagare på KBT-träning och kurs i mindfulness när den mest effektiva åtgärden skulle vara att förbättra arbetsorganisationen.

Nedskärningar, osäkerheten i jobbet och på arbetsmarknaden ökar på stressen, liksom IT-system som styr verksamheten och som inte går att påverka. Mycket tid och energi kan gå åt till att försöka få datasystem att kommunicera med varandra och att ständigt logga in och ut i olika system.

– Alltför frekventa omorganisationer, där den ena inte hunnit sätta sig förrän nästa är på gång, medför ingen arbetsro för de anställda. Så var det till exempel på 90-talet i den offentliga sektorn. Stora förändringar är inte nödvändigtvis bra, säger Hugo Westerlund.

Forskning vid Göteborgs universitet visar att var fjärde man upplevde att han fick socialt stöd och uppbackning vid omorganisationer, men för kvinnor var siffran bara 8 procent.

Ledarskapet har en väsentlig betydelse, det är känt sedan länge. Men vad gör en ledare som upplevs som rättvis? Det är inte självklart och enkelt att svara på, menar Hugo Westerlund.

 

Inflytande och stöd

Den klassiska krav – kontrollmodellen kan stämma till eftertanke. Det var forskarna Töres Theorell, professor vid Karolinska institutet, och Robert A. Karasek, professor vid University of Massachusetts som skrev en bok som hette ”Healthy work”, där de presenterade modellen år1990. Sedan dess har den byggts på och moderniserats.

Utan kontrollUtan kontrollModellen bygger på hur kraven i arbetet ser ut och om man har kontroll över kraven. Det är inte bra att ha höga krav och dålig kontroll. Aktiva arbeten är de där man både har höga krav och hög kontroll, medan passiva arbeten har låga krav och låg kontroll. Socialt stöd från chef och arbetskamrater är en ny variabel som har positiv inverkan på hälsan i alla grupper.

Modellen visar i all sin enkelhet hur arbetet ska organiseras för att fungera bra. Det handlar om inflytande och stöd. Produktiviteten ökar inte om man höjer kraven utan att ge de anställda inflytande över sitt arbete och att de känner att de kan påverka det.

Kartläggningar av arbetsmiljön i Sverige från 90-talets början till idag visar att utvecklingen gått mot ökade krav, samtidigt som möjligheten att påverka arbetet har minskat, enligt Töres Theorell.

 

Återhämtning

Stress är till för att mobilisera energi för att stå emot hot och utmaningar. Kroppens reaktioner är fysiska och ett arv från vårt liv på savannen. Problem uppstår när man mobiliserar energi under lång tid, månader och år, utan återhämtningsperioder. Det kan leda till rubbningar i regleringen av energinivån, balansen. Man kan tänka sig att energin är hög redan i vila och att det då blir svårt att mobilisera ännu mer energi när det behövs.

Det finns forskning som visar att stress ökar risken för hjärtinfarkt. Genom att stressa mindre i arbetet kan risken för hjärtinfarkt minska med upp till 30 procent, enligt Stressforskningsinstitutet. Det finns ett tydligt samband mellan stress på arbetet och ökad risk för hjärtinfarkt och plötslig hjärtdöd.

– Blodfetterna ökar och blodet klumpar ihop sig. Det leder till åderförkalkning som är en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar, förklarar Hugo Westerlund.

Stress går att mäta objektivt genom blodprov. Vissa hormoner i blodet ökar när vi är stressade.

 

Rimlig övertid

Varningsklockorna ringer alltså för fullt. Se upp med stressen! Och ändå upplever många att den ökar. Det visar Unionens och TCOs barometrar.

Den som har tagit av sina resurser för att klara av en utmaning behöver återhämta sig och bygga upp sina reserver. Vi behöver vår dygnsvila och vi behöver våra semesterdagar. Men det finns litet forskning om detta, enligt Hugo Westerlund.

Arbetspass på tio till 12 timmar klarar den av som har bra arbetsförhållanden. Då ska arbetet vara lätt, man ska styra det själv, ha möjlighet till spontana vilopauser och det får inte vara fler än tre eller fyra pass i följd.

Övertidsarbete motsvarande maximalt 10 timmar per vecka har knappast någraDrunkna i arbete.Drunkna i arbete.

negativa hälsoeffekter, såvida det inte sker så gott som varje vecka. Men kombinationen

av måttlig övertid, mycket ansvar och arbete i hemmet (obetalt arbete) ser ut att kunna vara dåligt för hälsa och förmodligen också för säkerheten. Särskilt om detta inkräktar på sömn och återhämtning, enligt Stressforskningsinstitutet.

Den som själv kan bestämma sina arbetstider, både i skift och dagtid, har lägre sjukfrånvaro, minskad risk för förtidspensionering och bättre hälsa. Flextid och att själv få bestämma när man ska ta rast och pauser är också bra. Nattarbete klarar somliga av bättre andra, men det är viktigt att få dagsljus för att må bra.

 

Krav hemma

Familjen är en fristad för återhämtning, men den ställer också krav. Hur ska man klara balansen mellan jobb och familj? Ungefär tre procent fler heltidsarbetande kvinnor än män upplever en konflikt mellan hem och arbete enligt en studie som Constanze Leineweber vid Stressforskningsinstitutet gjort. Det fanns ett samband mellan konflikten och känslomässig utmattning både hos män och kvinnor, men kvinnor skattade sin hälsa sämre än män. Bland män var det vanligare med alkoholproblem. På väg hemPå väg hem

– Cirka tio procent av kvinnorna uppgav att de ofta eller hela tiden upplevde en konflikt mellan hem och arbete. Ju fler och yngre barn desto högre risk för obalans, berättar Constanze Leineweber.

Chefen är den som sätter normer och det är viktigt att chefen förmedlar att det är okej att ha familj och själv gärna föregår med gott exempel.

 

Artikeln har tidigare varit publicerad i TCO-tidningen.

 

Rori Ölander 29 april, 2013 - 15:52

Hej,

Jag arbetar som HR ansvarig på ett av Philips två bolag i Solna och är på jakt efter en person - gärna psykolog eller stressforskare som kan prata om stress under ett seminarium, utifrån en arbetsplatskartläggning som vi gjort.

Arbetar ni så att ni även kommer ut på företag och föreläser om stress?

Rori Ölander
0708-322184

eva 2 maj, 2013 - 10:33

Hej, Tack för din fråga. Nej vi är journalister, men företagshälsovården som ni anlitar har säkert en lämplig person som du kan bjuda in. Eller kan kanske rekommendera någon.

Hälsningar

Eva

 

Vill du annonsera?

Kalendarium

2016-08-26

Hälsokonvent 2016

Sveriges företagshälsor ordnar hälsokonvent för branschen, där bransch, näringsliv och forskning träffas, för fjörde gången. Inspiration, kompetensutveckling, och intressanta seminarier och workshops.

Plats: Näringslivets hus, Stockholm.

Tid: 25 till 26 augusti 2016.

 

Mer information finns här.

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger