Brist på dialog leder till att många säger upp sig. Foto: Stock.Xchng

Stressade socialarbetare lämnar yrket

2014-02-14

 De nya metoderna för att effektivisera socialtjänsten fungerar inte alltid som avsett. Det visar en ny forskningsstudie av socialsekreterarnas vardag. När resurserna inte räcker till för att göra ett bra jobb, och när det saknas en dialog om hur arbetet ska förbättras, växer det fram en kultur av tystnad, stress, sjukskrivningar och hög personalomsättning.


Marika MelinMarika MelinI stället för att utveckla verksamheten i en dialog med personalen, tystas kritik och verksamheten presenteras i tillrättalagda ”reklambroschyrer”. Detta är de första slutsatserna av Vinnovaprojektet ”Strategier för kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling i offentlig sektor”.

- Vi blev ganska häpna över resultaten, att tystnaden och rädslan genomsyrade hela verksamheten i socialförvaltningen, säger projektledaren Marika Melin.

Hon är forskare vid Psykologiska institutionens avdelning för arbets- och organisations-psykologi vid Stockholms Universitet. Idén till projektet fick hon i ett samarbete med sin kollega, forskaren Wanja Astvik, i ett projekt om stress och strategier i välfärdstjänstesektorn.

 

Bristande dialog

Forskarna fann ett glapp mellan krav och resurser, mellan vad man hade möjlighet att göra och vad man själv kände att man borde göra som professionell. Framför allt var det den bristande dialogen uppåt i organisationen man mådde dåligt av.

- Hälsan försämrades och personalomsättningen ökade när de anställda kände att de inte kunde utföra sitt arbete på ett kvalificerat sätt, och inte gavs möjlighet att föra fram sina synpunkter, säger Marika Melin.

Forskarna fick medel från Vinnova för att gå vidare och att undersöka hindren för dialog kring effektivisering av verksamheten. Resultatet av projektet ska kunna användas i utbildningar och i metodutveckling inom den offentliga sektorn. Hittills har de intervjuat cirka åttio personer, anställda och beslutsfattare på alla nivåer inom socialtjänsten i en storstad

 

Marknadstänkande

I fokus för intervjuerna står effekten av det nya styrsystemet, som kallas New public management, NPM. Det är ett system för rationalisering av välfärdstjänster som utvecklats i Storbritannien. Sedan 1980-talet tillämpas NPM inom den offentliga sektorn i Sverige. Många av idéerna har hämtats från den privata sektorn och från varuproduktionen. Det handlar om effektivisering genom bland annat decentralisering av beslut och budgetansvar ner till utförarna av verksamheten. Brukare och patienter ses som kunder som konsumerar tjänster.

- Grunden är ett marknadstänkande. Man talar om vinstmarginaler, effektivisering och rationalisering, beställare och utförare, säger Marika Melin.

- Om man säljer Toyotabilar kan man rationalisera och effektivisera med sådana metoder. Men välfärdstjänster som äldreomsorg bygger inte på att öka försäljningen. Man vill ju inte ha fler gamla som behöver mer vårdtid.

När forskarna skulle starta projektet stötte de på patrull och fick revidera hela uppläggningen.

- Vissa lokala politiker var förmodligen rädda att släppa in forskare som skulle kunna visa på brister i förvaltningen, säger hon.

I stället för att arbeta med enkäter, dagböcker och dialogträffar fick forskarna använda ett ”snöbollsurval” av intervjupersoner. Det kallar hon metoden att en kontakt tipsar forskarna om fler personer som vill berätta.

 

Kritik tystas

Intervjuerna visade något överraskande att det inte var själva styrsystemet som var problemet. Kritiken handlar om hur det fungerade. Det ingår i NPM-systemet att det ska finnas en dialog. Alla ska veta vilka mål de jobbar mot, och uppåt ska man lägga fram vad som fungerar. Men i stället för att förbättra verksamheten i en dialog med personalen, tystades kritik och verksamheten presenterades i tillrättalagda ”reklambroschyrer”.

Det ledde till att det inte fanns någon återkoppling av utfallet till beslutsfattarna. Politikerna hade en naiv inställning till återrapporteringen, anser Marika Melin.

- De håller fast vid reklambroschyrerna. De vill inte ta in att systemet inte fungerar i verkligheten.

Forskarna har talat med stadens revisorer, som menar att de inte har så stort inflytande över styrsystemen. Stadens controllers, de som tar fram indikatorerna i budgetsystemet, säger att de förlitar sig på de redovisade resultaten och tror att de stämmer. De chefer som intervjuats är väldigt medvetna om bristerna men har svårt att göra något åt problemet.

- De är rädda för repressalier. Håller du inte din budget har du inte skött ditt jobb.

 

Moralisk konflikt

Socialsekreterarna berättar om en vardag med allt fler och tyngre ärenden, medan lättare ärenden avskrivs, ”slaskas”. Den som påtalar problem blir skuldbelagd och får veta att den inte gör ett bra jobb.

- Budgetkraven ligger som en tung våt filt i knät på socialsekreterarna. De hamnar i en ständig moralisk konflikt där de måste förhandla med sin egen professionalitet.

När verkligheten inte stämmer med ens yrkesvärderingar uppstår en dissonans. Antingen får man ompröva sina egna värderingar eller också jobba så mycket att man på sikt riskerar att bli sjuk. Alternativet blir att säga upp sig, vilket många gör.

- Det blir en negativ rörlighet där de som slutar är unga nyutbildade, just dem man inte vill bli av med. Det leder till problem med kompetensförsörjningen.

 

Nationell studie av socialtjänsten

Forskarna tror att deras resultat går att generalisera till hela välfärdstjänstesektorn. Till en början planerar de att följa upp sitt projekt med en nationell studie av socialtjänsten i Sverige.

- Vi har varit i andra kommuner tidigare och vi tror att det är värre i storstäderna och lättare att föra en dialog i mindre orter, säger Marika Melin.

- Om våra resultat är giltiga för i hela landet vill vi gå vidare och titta på andra yrken inom skola, vård och omsorg.

 

 

Läs mer

om ledning i den offentliga sektorn i antologin ”Leda mot det nya, en forskningsantologi om chefsskap och innovation”. Vinnova, 2013.

Två av kapitlen i antologin handlar om chefsskap i den offentliga sektorn;

”Dags att ge offentliga sektorns chefer bättre villkor för att leda” av Annika Härenstam, Lisa Björk och Linda Corin vid Göteborgs universitet, sid 105,

”Arbete med människor kräver ett gränsöverskridande ledarskap” av Jan E. Persson och Ulrika Westrup vid Lunds universitet, sid 127.

 

Antologin går att ladda ner här från Vinnovas hemsida.

 

Gäst 19 februari, 2014 - 23:55

Jag tänker stt det behövs en något mer nyanserad bild av sovialsekreterarnas vardag. vad som glöms i debatten är att arbetet mef myndighetsutövning har mer gemensamt med juridik än behandling. Myndighetsutövning ska bygga på rättssäkerhet, objektivitet och saklighet. Det är inte så lätt att enkom säga att bara för att man är socionom har man tillräcklig kunskap om vilka insatser personer behöver på såväl frivillig väg som genom tvångsåtgärder. Socionom utbildningen är en generalist utbildning och ger inte på något sätt tillräckligt med kompetens att utreda, analysera och fatta beslut. Detta kommer med erfarenhet och ett intresse för rättssäkerhet och aktuell forskning. jag är själv socionom och verksam inom socialtjänsten. Som myndighetsutövande tjänsteman har man fått ett förtroende att hantera skattemedel och bara för att socialsekreteraren anser att det vore en fördel för den enskilde att bevilja visst bistånd är det inte samma sak som att det finns lagstöd för det i gällande rättspraxis och. lagstiftning. Det som aldrig nämns i debatten är socialsekreterarnas kunskapsnivå inom juridik, dokumentation och handläggning. Icke att förglömma är de personer som fått insatser via socialtjänsten som faktiskt farit illa ochsom inte har förtroende för vare sig enskilda tjänstemön som för organisationen som helhet. jag tror på en viss ödmjukhet från alla parter över att socialtjänsten inklusive socialsekreterarna har mycket att lära och framförallt att vara självkritiska och inte fokusera på sin egen förträfflighet. Ord som professionella och innebörden av det behöver konkretiseras. ansvarsfrågan behöver förtydligas. Socialtjänsten skulle behöva ha in kompletterande kompetens och inte enkom bygga sin organisation på generalister. Med detta sagt så vill jag också säga att det naturligtvis finns kompetenta socialsekreterare och inkompetenta chefer.

Gäst 20 februari, 2014 - 00:43

Håller med dig, socionomutbildningen borde förlängas ett år med case management praktik med juridisk tyngd för att vara bättre rustad att arbeta med myndighetsutövning. Det är skrämmande vad mycket godtycklighet det finns på alla nivåer och avseenden. Socialtjänsten har distanserat sig från intentionerna i socialtjäntlagen allt mer irrationellt och lutar sig mer åt en budgeterande filosofi, chefer hycklar när de säger att pengarna inte styr utan klientens behov. Det är evidensbaserat att det är skitprat. Chefer lägger hellre slantarna på hög och jämför sig med andra, den som sparar mest är bäst. Å andra sidan bör socialsekreterarna lägga ner sin överlägsna attityd och erkänna att den är en icke kompetent kår och skyll fan inte på någon annan än er själva! Jag utbildade mig till mäklare och ångrar inte en sekund att jag lämnade socialkontoret. Människor som jobbar med människor ska inte må dåligt! Det är fel på hela strukturen, utformningen och innehållet

anna 20 februari, 2014 - 11:55

Era frågor ovan om socialsekreterarna har tillräckligt kunnande inom bland annat juridik, och tillräckliga möjligheter att tillämpa sådana kunskaper i yrket, känns intressanta och relevanta.

Vi skickar vidare era tankar till forskarna för en kommentar.

 

Redaktionen

Gäst 20 februari, 2014 - 13:00

Hej,

Jag är samma person som skrev första inlägget. Jag tänker att det är så otroligt viktigt med att socialsekreterare har rätt förväntningar också om vad yrket faktiskt innebär. Myndighetsutövning är inte behandling och har man inte en relativt god uppfattning om vad ett arbete innebär kan jag förstå att det kan bli en överraskning och att det påverkar både stressnivå och övervägande om att lämna yrket. Roligt att ni tar med åsikterna kring juridiken. Det är viktigt

Görel Almqvist 20 februari, 2014 - 13:30

Samma dilemma som inom barnomsorg och skola. Kunskapen finns, men det tär på personligheten, när inte förutsättningarna inom yrket finns att ge de s.k. brukarna rätt behandling och tid. Mycket frustrerande. Många har krävt framför allt tid och adekvat ersättning för arbetet med människor både små och stora. Nu finns många äldre bland dem som tidigare kämpat för mer människokunskap och handledning. Sorgligt att allt nu handlar om helt andra saker i debatten.

soc tanten 29 maj, 2014 - 13:13

Att söka förklaringar till bristerna inom socialtjänsten på individnivå är ett återkommande tema i debatten. Ett förhållningssätt som går i linje med hur kritik hanteras inom verksamheterna. Fokus riktas mot indivers förmåga till
stresshantering, priorotering och planering.

Så länge tystnaden endast bryts av enstaka handläggare är det enklare för pressade chefer utan handlingsutrymme att omvandla kritiken till ett ifrågasättande av den enskildes kompetens och personliga lämplighet.

Socionomutbildning har sina brister visst är det så, men längre utbildning gör knappast någon skillnad när kompetenta socionomer dagligen beordras sänka sin ambitionanivå. De flesta handläggare är väl medvetna om att det arbete de utför är undermåligt och fler akademiska poäng kan aldrig kompensera för den kompetens som går förlorad när erfarna socialsekreterare flyr från socialtjänsten.

Socialtjänstens problem kan inte lösas genom åtgärder på individnivå.
.

soc tanten 29 maj, 2014 - 13:46

BTW.... skulle vilja skriva om rrubriken
"Stressade socialsekreterare lämnar yrket"
Till
" socialsekreterare flyr osunda arbetssförhållanden"

=]

Gäst 15 juli, 2014 - 20:27

Det är en orimlig arbetsbelastning som läggs på socialsekreterare idag, en ärendemängd som till slut driver socialsekreterare in i långtidssjukskrivning eller att byta arbete. Ärendemängden ökar samtidigt som även dokumentationskrav och annat för rättssäker handläggning ökar(vilket det sistnämnda är bra och behövs, det är kombinationen av båda som blir oerhört stressande). En ekvation som inte går ihop. Detta skapar känslor av otillräcklighet, sömnlöshet och frustration över att inte orka och inte kunna göra ett bra arbete. Fler socialsekreterare behövs samtidigt som det är svårt att rekrytera, mycket på grund av att det finns rädslor över att arbeta som socialsekreterare med anledning av att många blir utbrända. Kanske ska vi börja prata om vägledning över hur många ärenden en socialsekreterare bör ha på sitt skrivbord? Alla ärenden är olika och kan ta skiftande tid i anspråk men det kanske behövs någon form av riktmärken...?

Vi vill alla våras barn väl och att de ska få den hjälp de behöver. Det är hög tid att skapa fullgoda förutsättningar för att kunna hjälpa och stötta upp barnen och deras familjer.

Vill du annonsera?

För priser mm maila Anna Holmgren

email: ana.holmgren@gmail.com

 

Kalendarium

2018-04-25

Arbets- och miljömedicinsk konferens

Den arbets- och miljömedicinska konferensen äger rum i Linköping den 25 till 27 april 2018. 

Bland talarna finns: Ewa Ställdal, särskild utredare vid arbetsdepartementet. Hon ska prata om ”Rätt kunskap för bättre arbetsmiljö” och berätta om den nya myndigheten, ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö.

Professorerna och forskarna Irene Jensen, Annika Härenstam, Lotta Dellve, Magnus Svartengren, Mikael Forsman och Jörgen Eklund som belyser arbetslivts frågor och aktuell forskning utifrån olika perspektiv.

Professor Åke Bergman håller föredrag om hormonstörande ämnen

Jenny Selander, forskare på KI, berättar om buller i vår miljö.

Flera föredrag om effekter av fysisk aktivitet utifrån olika perspektiv. Bl.a. föreläser professor Maj-Lis Hellenius samt forskarna Erland Colliander, Matti Leijon och Agneta Lindegård Andersson.

 

Anmälan kan göras här.

Nyhetsbrev

Håll dig informerad om våra senaste nyheter!

Annons:

TYA maj 2013-2014

Annons:

Annons: Transport förebygger