Transporter ska utveckla inte skada

Risker i arbetsmiljön inom TransportGruppen har bredd. Arbetsskador handlar om att ramla, falla och halka, om maskinskador, rån, hot och våld. Arbetssjukdomar uppstår ur buller, vibrationer och belastning.

En som tar itu med frågorna även på Europanivå är Alf Berglund, företagsrådgivare inom arbetsmiljö.

 

TransportGruppen är en av de stora aktörerna i svenskt arbetsliv, med medlemmar som utför all sorts transport mellan himmel och jord, och som tillhandahåller fordon. Den inrymmer hela 170 000 anställda på runt 12 000 företag. Många är småföretag, sju av tio har färre än tio anställda och nio av tio under 50 anställda.

– Det ger ett stort behov av samordnade insatser, och skapar problem när vi önskar forskning för de små företagen som inte väcker lika stora intressen som de stora, säger Alf Berglund. Men arbetsmiljöfrågor sitter i högsätet hos oss.

Det handlar om arbetsmiljö på fartyg, i hamnar eller terminaler, i lastbilar, flygplan och bussar, vid bensinmackar och verkstäder. Det blir tydligt att det är ett mångfacetterat ämne inom Transportgruppen. Därför finns flera branschorgan som specialiserar sig på specifika frågor kring arbetsmiljön.

God arbetsmarknad

TransportGruppen har fyra yrkes- och arbetsmiljönämnder där man tillsammans med de fackliga organisationerna kanaliserar frågor som handlar om arbetsmiljö, yrkes- och fortbildning, rekrytering samt skolfrågor för att öka elevintresset för yrkena och ge lärarna kunskaper.

Nämnderna finansieras via kollektivavtal. De är Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA), Sjöfartens Arbetsmiljönämnd (SAN), Motorbranschens Yrkesnämnd (MYN) och Lackerarnas Yrkesnämnd (LYN).

– Min uppgift som företagsrådgivare är att bevaka frågor om arbetsmiljön inom branschen och informera, samt deltaga i referens- och arbetsgrupper på Arbetsmiljöverket, AFA, Prevent med flera, säger Alf Berglund.

En uppgift är att säkerställa rekryteringen av personal. Idag är efterfrågan stor på personal, samtidigt som många ungdomar väljer utbildningar till transportyrkena. Och företagen erbjuder ofta kompetenslyft för de anställda i form av vidareutbildning och produktkunskap kring nya material och teknik, främst inom motorbranschen.

– De har till exempel gästmekaniker som genomför en del av sin utbildning på ett racingstall under utbildningstiden, och vi lockar med racing och andra yrkestävlingar.Än så länge är det en mycket manlig bransch, endast 7-8 procent av eleverna på gymnasieutbildningarna är kvinnor. Den siffran tycks inte förändras speciellt mycket.

Svårt locka forskare

Risker i arbetsmiljön har bredd. Arbetsskador handlar om ramla, falla och halka, maskinskador, rån, hot och våld. Arbetsolyckor uppstår ur buller, vibrationer. Men ännu fler drabbas av belastningsproblem, hälften av alla anmälda arbetsskador beror på det.

Annat är kemikalier, såväl gasade containers som ämnen i färger och lim. Arbetstiderna är inte helt perfekta för många inom transportnäringen, inte heller matintag och matuppehåll där flera lider av övervikt och brist på motion .

Psykisk ohälsa har ökat med stressen, där även tjänstemännen inom branscherna lider av skador på samma sätt som i övriga arbetslivet.

– Vi vill veta mer om hur vi ska förbättra arbetsmiljön i dessa olika delar, vad som gäller i våra branscher, säger Alf Berglund. Men det är svårt att locka forskare och institutioner på grund av de små företagen, och företagen att satsa på grund av de långa ledtiderna för forskarna.

– Ett annat problem är att resultat från viktig forskning inte redovisas så att våra företag tar till sig dem, att de inte presenteras på begriplig nivå. Där har vi god hjälp av exempelvis TYA, som kan tolka och presentera på ett lämpligt sätt för företag och anställda. Så att det blir mer praktiskt och möjligt att genomföra.

Ett gott exempel på sådan forskning är Högskolan i Gävle, Centrum för Belastningsskador, som studerar belastningsskador hos flygplanslastarna på Arlanda och fem andra flygplatser i Sverige. Där är parterna med under själva processen, och den känns användbart för Transportbranschen.

Ett annat exempel är AFA-stödd forskning om risker vid hudexponering av diisocyanater, ämnen som förekommer i lim, billacker, kitt med mera. Ämnet kan orsaka luftvägsallergier, astma och hudallergi. Praktiska tester på bilverkstäder ingår i forskningen som utförs av forskaren Roger Lindahl på Kemiska institutionen, Umeå universitet.

Exponering undersöker man via tejpprovtagning på huden.

Alf Berglund vill dock peka på den långa leveranstiden för forskning. Det var fem år sedan man tog kontakt, och institutionen sökte pengar. Om två år får man se resultatet.

Skadefri leverans

Rationella och skadefria godsleveranser är ett TYA-projekt, där man anlitat TFK Transportforsk med hjälp av AFA-medel för att undersöka riskerna kring leveranser av gods för distributionsförare. Leverans av varor innehåller många saker som måste problemlösas, allt från att godset kan se ut lite hur som helst till sak och form, till att det levereras under varierande mottagningsförhållanden.

Ofta handlar det om flera integrerade transportled mellan många underleverantörer som ska samordnas. Tanken är att det ska ge skadefria leveranser ur såväl arbetsskadesynpunkt som av hela varor.Inom Transportgruppen samarbetar man tätt med arbetsmiljöarbetet under ledning av Alf Berglund och hans kollega Jan Arvidsson.

I sin tur samarbetar de inom Svenskt Näringsliv i ett nätverk för arbetsmiljöfrågor, som samordnas av Bodil Mellblom, arbetsmiljöansvarig.

– Det gör att vi kan hålla uppe frågor kring arbetsmiljö på hög nivå, och även samordna oss för att finna gemensamma lösningar, säger Alf Berglund.

Ytterligare en nivå är Europakommissionens Rådgivande Kommitté för arbetsmiljö & hälsa, där Alf Berglund deltar sedan några månader. Han ingår i gruppen Working Party on Work Related Vehicle Risks.

– Det kommer att bli en guide till Good Practice med råd men inte krav, där man bland annat kommer att ta fram guidelines med fakta kring ”Vehicle risks”, risker med fordonstrafiken.

Inriktningen är risker med fordon inblandade i trafiken vid sidan av vägen, eller för fordon utanför vägar som i hamnar, på byggen, i industriområden, för bärgningsbilar, för reparatörer i fält, trafik på industriområden och i hamnar med mera.

– Det kommer att bli guide till ”good practice”, med råd men inte med krav vad gäller buller, vibration, ställningar och stegar, varningsskyltar med mera. Andra initiativ är guidelines om förebyggande insatser mot skador vid arbete på väg och kampanjen ”Tankar du rätt rätt?”, om hur man ska hantera mathälsan för yrkesförarna.En idé som Transportgruppen, via TYA, bygger på är att skapa egen högskoleutbildning och forskning via Malmö Högskola, i ett eget program. För att få riktad forskning, men framför allt för att ge de anställda en chans att höja sin kompetens, och gå vidare.

– Vi stimulerar dem till att klättra vidare inom branschen, kanske byta karriär, för att de ska stanna kvar, säger Alf Berglund. Det ser vi som en god utveckling för hela branschen om de anställda trivs och får mervärde som ger oss mervärde. Det är rätt vanliga främst inom Motorbranschen att man avancerar inom företagen.

 

Torbjörn Uhlin