Träning

Unga kvinnor stressas av kraven i arbetslivet och den traditionella rollen

− Hur vi introducerar unga i arbetslivet borde utvecklas mer. Då minskar man risken för sjukskrivningar på sikt, som är drabbande både personligt och ekonomiskt för samhället, säger Maria Strömbäck, fysioterapeut som forskat kring studiecirklar som ett stöd för stressade unga kvinnor.

 

− Flera tjejer i vår studie var sjukskrivna redan innan de kom ut i yrkeslivet. Man måste skapa bra arbetsmiljöer så att man minskar risken för långvariga problem, säger Maria Strömbäck.

Hon har forskat på stressade unga kvinnor, pressade mellan traditionellt kvinnliga roller och yrkeslivets växande krav på självständighet och kompetens. En kurs visade sig minska fysiska och psykiska besvär.

Om unga kvinnor

Hennes avhandling handlar om ett 60-tal unga kvinnor, både studerande, arbetslösa och ute i jobb, som gick en kurs i stresshantering för att lära sig bemästra sin oro kring vuxenblivande och inträde i yrkeslivet.

Kvinnorna var mellan 16 och 25 år och hade själva sökt vård och lockats av erbjudandet om en kurs i att klara av sin stress. De yngsta gick i skolan, de äldre fanns i högre utbildning eller var ute i arbetslivet. Gemensamt var att de var stressade, kunde ha ångest och depressioner, värk och magproblem. Kvinnorna kunde berätta om en ”kollapsande kropp”, en kombination av olika symtom. Symtomen skattades och mättes inför kursen och efter den.

− Några var rädda att bli psykiskt sjuka eller utveckla ätstörningar. De var oroliga för framtiden, för hur de skulle orka med arbetslivet, berättar Maria Strömbäck som efter avhandlingsarbetet återgått till jobb på en mottagning för unga vuxna vid psykiatriska kliniken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Plugg och jobb

Kvinnorna träffades i grupper med färre än tio deltagare, vid åtta tillfällen. Några av dem skulle bli pedagoger, andra sjuksköterskor, någon läste statsvetenskap, andra utbildades sig för jobb inom turism, personaladministration eller kultur. De som arbetade fanns i yrken som personlig assistent, kassabiträde, undersköterska, brevbärare, inom restaurang och omvårdnad.

− En tjej som skulle bli lärare kunde få panikångest inför att stå framför en klass och undrade hur det skulle gå. En blivande sjuksköterska var pressad av ta ansvar för andra människors hälsa. Många var upptagna av frågor om de dög, berättar hon.

Det har alltid varit prövande för en ung kvinna att gå ut i livet, men det finns också tidstypiska påfrestningar. Framförallt de som studerade på universitetet var oroliga för sin framtid i arbetslivet. De brottades också med en mängd andra och delvis motstridiga förväntningar och krav.

− Att ta hand om familjen, vara sociala med kompisar, ta hand om andra, sköta sin egen hälsa. De ville göra karriär, kände krav på sig att tjäna pengar, att komma ut och resa.

Manliga krav

De traditionellt kvinnliga förväntningarna finns delvis kvar. Samtidigt ska unga kvinnor leva upp till traditionellt manliga krav på att göra karriär och tjäna pengar, anser forskaren.

Flickorna kan berätta om uttalade förväntningar från föräldrar och omgivning, men främst handlar det om självupplevda krav.

− Men kraven har också med samhällstrender att göra. Individen ska vara stark och självständig, klara sig ensam, ha bra idéer, säger Maria Strömbäck.

Utseende och god fysik var också viktigt. Man ska träna, leva ett hälsosamt liv och vara medveten. Kravet på normalitet är också starkt, menar hon. Att vara lyckad och frisk.

När de unga kvinnorna kommer ut i jobb så möts de av krav på effektivitet och självständighet.

Krav i jobbet

− Jag kan se i sjukvården hur man ganska direkt åläggs arbetsuppgifter med eget ansvar, och det är inte enkelt att säga nej. Samtidigt finns en historia av att kvinnor har en mer underordnad position och mindre inflytande än män.

Höga krav i kombination med bristande inflytande är drabbande. I synnerhet om man tror att det bara handlar om ens egna tillkortakommanden. Därför var det en avlastning för kvinnorna att gå stresshanteringskursen. De fick lära sig mer om vad som kan utlösa stress, hur kroppen reagerar.

− Vi pratade också om hur det är att vara ung tjej idag, om kroppsideal, att sätta gränser, sömn, ensamhet och återhämtning.

− De kunde inse att de delade sin upplevelse med andra. Det avlastade den personliga skulden.

Mindre värk

Även träning i ”medveten närvaro”, enklare kroppsövningar och massage ingick. Efter projekttiden uppmättes minskade symtom som ångest, depression och smärta.

− Spänning i axlar och nacke minskade minst. Jag kan tänka mig att man behöver mer tid för att påverka det, säger Maria Strömbäck.

Hon ser flera möjliga slutsatser för insatser i arbetslivet från bland annat arbetsgivare, fack och företagshälsovård.

− Att skapa en arbetsmiljö med delaktighet, där man kan påverka sin arbetssituation, är jätteviktigt. Arbetsledare bör vara mer uppmärksamma på ansvarsbördan som läggs på människor, att en person inte känner sig ensam med kraven, säger Maria Strömbäck.

Företagshälsovården bör vara närvarande och arbeta förebyggande. Arbetsledare bör ta tecken på stress på allvar.

− Idag kan det vara närmast en norm att ”vi har så mycket att göra”, så att arbetsledningen inte tar tidiga tecken på allvar. Stress kan ses som något normalt.

− Chefer måste också vara vaksamma på personer som jobbar mer än de är ålagda.

Mentorskap

Introduktionsprogram och mentorskap kan vara bra verktyg, menar Maria Strömbäck. Själv började hon inom psykiatrin direkt efter sin egen utbildning. Där är det rutin att ha handledning, alltså gruppsamtal ledda av utbildade personer.

− Arbetsgivarna bör försöka skapa miljöer där det går att dela med sig av sina erfarenheter och upplevelser.

Maria Strömbäck ser på sitt eget område och tycker att villkoren har blivit tuffare sedan hon kom ut i jobb på 90-talet.

− Resurserna i vården har minskat, det är mer stress idag, mycket mer krav på att den enskilde ska ha fler patienter, ha en viss stock patienter. Ledningen räknar mer vad var och en gör. Det gör att man känner sig mer styrd, kontrollerad och begränsad, kan jag tänka mig.

 

                                                                                                                                                     Roland Cox

 

Avhandlingen heter ”Skapa rum/Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa – genusmedveten och hälsofrämjande intervention”, och lades fram vid Umeå universitet, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.

 

Artikeln publiceras också i nr 3/2014 av pdf-tidningen ”Användbart!”