Digitalisering och AI förändrar arbetslivet i grunden. Nya verktyg effektiviserar arbetet, men gör det också möjligt att följa prestation, beteenden och närvaro i detalj. Samtidigt växer frågor om integritet, kontroll och stress.
I årets första Användbart har vi pratat med forskare som undersöker hur digital uppföljning används i arbetslivet och vad den får för konsekvenser för ledarskap, arbetsmiljö och tillit.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
Varje tangenttryckning kan registreras. Allt från närvaro, aktivitet och koncentration framför skärmen. Ny forskning från Linköpings universitet visar sex av tio chefer övervakar sina medarbetare.
IT kan vara till hjälp men också skapa problem inom vården. (FOTO:Pixabay)
Det krävs digital teknik för att möta framtidens utmaningar inom vården. Men om den införs på fel sätt kan resultaten bli minskad effektivitet och sämre patientsäkerhet. Det är några av slutsatserna i en kunskapssammanställning från FOI.
Mobiltelefonen har blivit omsorgspersonalens viktigaste arbetsredskap. Här ryms journaler, larm, mediciner och scheman i samma system. Samtidigt visar ny forskning från Linköpings universitet att digitaliseringen innebär mer administration, högre tempo och en känsla av ständig kontro
AI är en integrerad del av handelsbranschen. Forskare har utvecklat en modell stöder systematiskt arbetsmiljöarbete i AI-frågor. Bild: iStock/gorodenkoff.
En ny modell ska hjälpa handelsföretag att följa upp och förbättra arbetsmiljön där artificiell intelligens används. Den kompletterar föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete.
Digitala instruktioner och VR-träning ska göra industrijobben effektivare och säkrare. Men AI har sina brister som lärare. Ny forskning vid Högskolan i Skövde visar att omfattande digital vägledning faktiskt kan försämra min
Snart finns en checklista för att bedöma risker när algoritmer leder arbete. Bild: iStock/Thank you for your assistant.
Det har blivit allt vanligare att vi arbetar delvis hemifrån – på så kallade hybrida arbetsplatser. Då krävs tydliga strukturer och gränser mellan arbete och privatliv. Det poängterar Karin Högberg på Högskolan i Väst, som forskar om hur digital stress kan förebyggas.
Digitaliseringen av HR-avdelningar går i rasande fart. Målet är att kapa administrationen och frigöra tid för medarbetarna. Men i stället för mer luft i systemet tenderar den vunna tiden snabbt att fyllas med ännu mer arbete.
Kunskapsarbetare samspelar allt mer med digital teknik. Hur arbetet organiseras och fördelas blir en central fråga. Bild: iStock/Dragos Condrea.
Ny forskning ska resultera i en konkret vägledning för digital automation i den privata tjänstesektorn. Förhoppningen är att automatisering inte behöver leda till sämre arbetsmiljö.
Antalet sjukskrivningar för stressrelaterad psykisk ohälsa ökar i Sverige och utgör idag närmare hälften av alla sjukskrivningar. Bara mellan 2019 och 2024 ökade dessa med 25 procent, och de drabbade är oftast kvinnor.
I Användbart nr 4 möter vi forskare som länge studerat utmattningssyndrom, andra som prövar olika nya KBT-metoder och vi tar del av en studie om etnicitet och arbetsrelaterad psykisk ohälsa.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
Yrkesgrupper som är särskilt utsatta i byggbranschen är bland andra gjutare, svetsare, plåtslagare snickare och murare. Foto: Pixabay
I Sverige är det varje år ungefär 1 500 personer som begår självmord och 15 000 personer som gör självmordsförsök. Bland yrkesarbetare i Sverige är risken för självmord hög bland byggnadsarbetare. Risken för denna yrkesgrupp är hög även i andra länder, till exempel USA, Storbritannien och Australien.
Arbetsfokuserad kognitiv beteendeterapi hjälper sjukskrivna. Foto: Jacob Wackerhausen
Forskare i Nederländerna, bland andra Susanne Lagerveld och Roland Blonk, har sedan 2006 framgångsrikt utvecklat arbetsfokuserad kognitiv beteendeterapi af-KBT, för att hjälpa personer som blivit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa och stress.
Marie Åsberg och Alexander Wilczek har följt utmattade patienter under många år. Foto: Birgitta Ländin.
För snart 30 år sedan steg sjukskrivningstalen för depression tydligt i Sverige. Det skedde några år efter 90-talskrisen. Professorn i psykiatri, Marie Åsberg, som i många år forskat om depression fick i uppdrag att titta närmare på orsakerna genom tillgång till de stora avtalsförsäkringarnas databaser.
Men när hon mötte patienterna kände hon inte igen symptomen.
– Jag kunde ju ganska snart se att de här patienterna egentligen inte var deprimerade. De såg inte allt i svart, de tyckte inte att världen skulle vara bättre utan dem.
Med fokus på mening och vad som är roligt i livet kan de gå snabbare att komma tillbaka till jobbet, enligt Jakob Clason van de Leur. Foto: Filip Jovicic.
Lång sjukskrivning och fokus på vila var länge modellen för behandling av personer med arbetsrelaterad utmattning. Idag provas helt andra metoder, och psykologen Jakob Clason van de Leur fann i sin doktorsavhandling 2024 att en KBT-metod med fokus på meningsfullhet kan vara till stor hjälp. Nu går han vidare med ett större forskningsprojekt.
- Det finns ett tankemönster som måste brytas, säger Monica Bertilsson som forskat om chefernas betydelse för medarbetare med psykisk ohälsa.
Foto: Majk Zangrelle
Ta kontakt tidigt. Låt det ta tid. Lyssna, ibland kan det räcka.
Det är de råd som Monica Bertilsson, universitetslektor och docent vid Göteborgs universitet, fått av chefer som haft lyckade samtal med medarbetare med psykisk ohälsa.
I sin forskning har hon fokuserat på chefernas ansvar och har två avslutade projekt bakom sig och två pågående.
I 25 år arbetade hon som arbetsterapeut inom öppenvårdspsykiatrin. Arbetet gick främst ut på att stötta personer med besvär att komma tillbaka till arbetet.
Kvinnor som utsätts för dubbel stress blir oftare långtidssjukskrivna. (Bild: Pixabay)
Kvinnor som har vårdnadsansvar för barn med svårigheter löper en ökad risk för att bli sjukskrivna länge för utmattningssyndrom. Den slutsatsen drar en forskargrupp vid Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen.
Många måste samarbeta för en lyckad rehabilitering. (Bild: Pixabay)
Om rehabilitering ska fungera bör alla inblandade lite på att den sjukskrivne kan komma tillbaka till arbetet. Och insatser på arbetsplatsen behövs. Det säger Gunnar Aronsson som granskat aktuell forskning.
Vad vet vi om hur utsatta grupper drabbas i arbetet? Det har Martin Wolgast undersökt. (Bild:Privat)
Personer från utsatta grupper är överrepresenterade i branscher med dålig arbetsmiljö och osäkra arbetsvillkor. När de dessutom ofta drabbas av rasism och diskriminering blir pressen inte sällan för stor. Det har forskare i Lund kommit fram till i en rapport som gjorts på uppdrag av Mynak.
. Tillsammans med patienten försöker vi förstå vad som är rimliga krav att ställa på sig själv, säger Anna Finnes. Foto: Privat
Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till att personer står utanför arbetsmarknaden. Kognitiv beteendeterapi, KBT, har gett många lindring och minskade symptom, men inte lett till bättre arbetsförmåga eller minskad sjukskrivning. Nu prövas en ny metod, arbetsfokuserad KBT. Den går ut att patienten inte bara ska må bättre, utan också klara av att återgå till arbete.
Skadligt bruk av alkohol, droger och spel är temat för detta nummer av tidningen. Det finns anledning att titta närmare på arbetslivet. 80 procent av alla missbrukare har ett jobb och befinner sig i arbetslivet, enligt Fredrik Sparring företagsläkare vid företagshälsan Avonova. Bruket skiljer sig mellan män och kvinnor, mellan olika yrken och branscher, mellan unga och äldre. För höga krav och för liten kontroll på jobbet leder till stress som ofta leder till riskbruk, enligt forskarna. Frågan vi ställer till forskare och praktiker i detta nummer är hur man kan förebygga och avhjälpa skadligt bruk. Vi har också med ett par utblickar mot våra grannländer. I Finland har Arbetshälsohälsoinstitutet gett ut ett verktyg för företag som vill ta fram en egen policy mot alkohol, droger och spel. I Norge har man sedan länge ett separat vårdsystem för sjukvårdspersonal med skadligt bruk.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
- - Vi kan absolut inte ha påverkade personer på våra arbetsplatser. Vi har extremt mycket riskmoment på våra arbetsplatser
Byggbranschen ligger högt i mätningar av problematiskt bruk av alkohol och droger. På Ikano Bostad arbetar man systematiskt och ihärdigt för att förebygga och avhjälpa missbruk bland de anställda och hos sina underentreprenörer.
– Vi kan absolut inte ha påverkade personer på våra arbetsplatser. Vi har extremt mycket riskmoment på våra arbetsplatser, som till exempel stora lyft med kranar, arbeten med olika handmaskiner och ställningsbyggande säger Pirjo Unnerstad, på byggföretaget Ikano Bostad
Det fanns stora skillnader mellan män och kvinnor. Bland män låg gruvbranschen högst. Foto:: EyeEmMobile
De fyra branscherna med högst risk för problemdrickande i Sverige är gruvdrift, fastigheter, hotell – och restaurang samt finans- och försäkring. Det är ett resultat från ett projekt om skadligt alkoholbruk bland kvinnor och män i olika branscher.
Projektet leds av Susanna Toivanen, som är professor i sociologi vid Mälardalens universitet. De insamlade uppgifterna i projektet kommer från enkäter med stora och representativa urval av hela den arbetande befolkningen i Sverige.
Skyddande faktorer i arbetsmiljön var framför allt bra ledarskap, möjligheten att själv styra sitt arbete och att kunna sköta arbetet med patienterna.
Foto. iStock
Läkare och sjuksköterskor berättar att det inte går att utföra det arbete de vill. De rapporterar att det inte finns möjlighet att ge en god vård. För dåliga resurser, underbemanning och en trög organisation leder till stress som bidrar till att man använder alkohol och droger. Det är en övergripande slutsats forskaren Emma Brulin har dragit av sina studier av svensk sjukvård.
Det dök upp nya yrken och branscher med högt riskbruk, som chefsyrken, och arbete inom försäkring och finans.
Foto
Ronald Candonga
Spänt arbete, motstridiga krav eller små möjligheter att fatta beslut på jobbet. Sådana faktorer i arbetsmiljön kan påverka yrkesskillnader i bruket av alkohol. Det visar ett projekt vid Karolinska institutet där man studerat alkoholvanor bland arbetstagare.
Emelie Thern är folkhälsovetare och biträdande lektor på enheten för arbetsmedicin vid Karolinska Institutet. Hon leder projektet som heter ”Kartläggning, determinanter och konsekvenser av riskbruk i arbetslivet”.
PEth-testerna, som mäter överkonsumtion av alkohol, tas som ett blodprov. Bild: iStock/kasto80
Alkohol- och drogtesterna går upp på de svenska arbetsplatserna – liksom de positiva testsvaren. Det visar statistik från företagshälsovården.
– Bland yngre ser vi att alkohol minskar, medan droger ökar, säger företagsläkaren Fredrik Sparring.
Att chefen ordnar föreläsning om alkoholkonsumtion i förebyggande syfte är ovanligt.
Bild:iStock/JackF
Sju av tio chefer anser att arbetsplatsen är en bra arena för alkoholförebyggande arbete – men det resulterar inte alltid i åtgärder. Ny forskning har tagit reda på vad som leder till konkret handling.
En policy är ett resultat av ett samarbete med chefer och representanter för arbetstagare. Bild: Nadezhda Kurbatova/iStock
Finska Arbetshälsoinstitutet har tagit fram ett konkret och lättanvänt verktyg för att skapa en policy för alkohol, droger och hasardspel på arbetsplatsen.
Magnus Johansson arbetar inom beroendevård inom Region Stockholm och forskar samtidigt.
Hur kan man få fler med alkoholproblem att söka hjälp av företagshälsovården? I ett forskningsprojekt prövar ett drygt tiotal företagshälsor att använda digitala tjänster på internet. Anställda med problem kan börja med att anonym självtest och kunskapsinhämtning, och kan sen gå vidare till behandling – via videosamtal, telefonsamtal eller vanliga samtal. Forskarna tror att antalet hjälpsökande kan öka kraftigt, kanske rentav fördubblas.
Kristina Sundqvist är forskare vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet. (Foto: Mats Utbult)
Vad kan man lära av goda exempel när det gäller universell prevention – ett förebyggande arbete som riktar sig till alla? Det finns arbetsplatser där de har kunnat minska andelen anställda med riskabel alkoholkonsumtion. Vilka organisatoriska förutsättningar har varit viktiga där? Kristina Sundqvist forskar om detta. Och en del av svaret är tydligt: ett väl fungerande ledarskap där cheferna möter och ser sina anställda och vågar prata också om alkohol.
Hur gör man för att tidigt förebygga, identifiera och åtgärda alkholproblem bland medarbetare? Med metoder som bevisligen fungerar? Om detta kan man läsa i en 70-sidig skrift baserad på forskning: “Riktlinjer för att förebygga och hantera alkoholproblem i arbetslivet”, utgiven av Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak.
Hot och våld i arbetslivet har ökat de senaste fyrtio åren. I Användbart 2 möter vi forskare som studerat utvecklingen och orsakerna bakom ökningen.
Ambulanspersonal och poliser är utsatta grupper, liksom socialtjänstens personal och unga i restaurangbranschen.
Läs om metoder att hantera våld och om våldet som aldrig blir anmält – och följ med till Södersjukhuset där ett nytt arbetsmiljöprojekt kring riskpatienter just har startat.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
Sofia Wikman forskar om utvecklingen av hot och våld på jobbet. Bild: Högskolan i Gävle
Varför har det blivit vanligare med våld och hot på jobbet? I övriga samhället är trenderna de motsatta, åtminstone om vi ser bortom gängkonflikterna. Kriminologen Sofia Wikman pekar på att det framför allt är inom välfärdsyrkena som fler blivit utsatta. Bakgrunden: slimmade organisationer, stress och dåligt med tid för att lära sig av händelser där det gått fel.
Trakasserier och hot är vanliga inslag i hotell- och restaurangbranschen. Många av de anställda är unga – ofta utlandsfödda – och extra utsatta eftersom de har begränsad kunskap om sina rättigheter.
Ett bra ledarskap är grunden för en trygg och säker arbetsmiljö.
Socialsekreterare utsätts ofta för hot. Bild:iStock
Socialsekreterare har ett utsatt arbete. De råkar allt oftare ut för hot och våld på jobbet. Monica Kaltenbrunner på Mynak leder ett forskningsprojekt vars syfte är att stärka säkerhetskulturen på socialkontoren.
Sofia Persson och Ilse Hakvoort letade upp skolor som lyckats vända trenden. Foto: Birgitta Ländin.
Skolan är en av de arbetsplatser där personalen löper stor risk att utsättas för hot och våld. De senaste tio åren har antalet rapporterade allvarliga händelser till Arbetsmiljöverket mer än fördubblats. En majoritet av landets högstadielärare har varit med om att elever hotat eller varit våldsamma.
Men det går att vända den dystra utvecklingen.
Forskaren Fredric Sjöberg studerar våldet i intensivvården, ett våld som oftast inte blir anmält. Foto: Birgitta Ländin.
Hot och våld förekommer i intensivvården – men har ofta normaliserats så mycket att det sällan leder till någon anmälan. För sjuksköterskor och undersköterskor handlar det ofta om rent fysiskt våld – avsiktligt eller oavsiktligt. För läkare är verbala hot vanligare, ibland när patientens anhöriga är missnöjda med en vårdinsats.
Vårdchefen Fredrik Warberg och sektionschefen Emma Jerkegren Olsson ser en fördel i att använda ett konkret instrument för att klassa faran för hot och våld på Södersjukhusets intensivvårdsavdelning. Foto: Birgitta Ländin.
Med hjälp av Bröset Violence Checklist – BVC – hoppas Södersjukhuset bättre kunna förebygga hot och våld inom akutvården och intensivvården. Projektet startar våren 2025 och introducerades för medarbetarna av forskaren och intensivvårdssjuksköterskan Fredric Sjöberg vid en studiedag i maj.
Hälsningar. Utskrivningsträd på avdelning 80 på Sahlgrenska. Foto: Veikko Pelto-Piri
Personal inom psykiatrisk tvångsvård utsätts ofta för hot och våld. En ny studie från Örebro universitet visar att det brittiska programmet Safewards kan öka tryggheten på psykiatriska avdelningar. På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har en avdelning lyckats minska användningen av tvångsåtgärder med 80 procent.
Ambulanspersonalen kan sällan förutse när det blir hotfullt. Bild: iStock
Det finns många gånger alkohol och droger med i bilden när ambulanssjuksköterskor utsätts för hot och våld. Magnus Viking har själv råkat ut för alltifrån mordhot till blottning. Nu deltar han i ett projekt där syftet är att förebygga att hotfulla situationer spårar ur. Det gäller att behålla lugnet, säger han.
Sedan 2023 ska alla poliser i yttre tjänst vara utrustade med en kroppsburen kamera, som de själva väljer när den ska startas. Foto: Polisen.
”Nu slår jag på kameran!”
Alla poliser i yttre tjänst har sedan några år en kroppsburen kamera. När den aktiveras kan det bidra till en ökad trygghet för den som gör ingripandet – men det finns också våldssituationer som kamerorna i stället kan förvärra. Det visar en ny studie.
Kartläggningen om hot och våld på universiteten visar att problemet är större än man trott. Foto: Thelester, Pixabay
Forskare och undervisande personal på universiteten har en utsatt position. En ny rapport från Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet visar att fyra av tio forskare och universitetslärare utsatts för hot, hat eller trakasserier på grund av sitt arbete.
Att vänta med åtgärder tills något händer är ingen hållbar strategi. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete är avgörande för att förebygga olyckor och ohälsa.På Bostadsbolaget i Göteborg används IA-systemet som en – av flera metoder – för att upptäcka och hantera risker i tid.
Nyhetsbrev
Fyll i din mejladress och håll dig informerad om våra senaste nyheter!
Vi skickar regelbundet ut det här brevet till alla som önskar, ungefär en gång i kvartalet.
Din mejladress lämnas inte ut till någon utanför Arbetsmiljöforskning.se och du kan när som helst avbryta prenumerationen.
Yrkesgrupper som är särskilt utsatta i byggbranschen är bland andra gjutare, svetsare, plåtslagare snickare och murare. Foto: Pixabay
Byggbranschen är en av de mest olycksdrabbade branscherna i Sverige, med hög andel arbetsskador och dödsfall. Men trots ambitionerna att minska riskerna går det trögt att implementera nya lösningar.
Ett aktivt och strukturerat arbetsmiljöarbete kan bidra till en mer hållbar arbetsplats.
Hög arbetsbelastning och bristande resurser påverkar tusentals medarbetare varje dag.
Ett aktivt och strukturerat arbetsmiljöarbete – som tar sikte på de organisatoriska faktorerna – kan bidra till en mer hållbar arbetsplats.
Magnus Svartengren ska forska i varför till exempel sjuksköterskor lämnar sina arbeten. Bild: iStock/vm
Anställda sitter på ingående kunskap om utmaningar på arbetsplatsen. Genom att involvera och låta anställda påverka kan den här – ofta outnyttjade resursen – tas till vara, anser professor Magnus Svartengren. Han har tagit fram en modell som stöder det systematiska arbetsmiljöarbetet och ger friskare arbetsplatser.
Forskning pekar på att begreppet samverkan och skyddsombudens roll behöver bli tydligare. Bild: iStock/yongyuan
Samverkansbegreppet behöver bli tydligare i arbetsmiljöregelverket, liksom skyddsombudens roll. Det är några av slutsatserna i en ny forskning om hur arbetsmiljöregler omsätts på arbetsplatserna.
SAM-föreskriften har uppdaterats, och började gälla vid årsskiftet. Bild: AV.
En vanlig missuppfattning är att systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, endast handlar om riskbedömning, handlingsplan, åtgärder och uppföljning. Men nöjer man sig endast med de åtgärderna blir det inte bra, konstaterar sakkunnig Maria Baltzer på Arbetsmiljöverket.
Hanne Berthelsen vid Malmö universitet.
Bild: Malmö universitet.
Hanne Berthelsen vid Malmö universitet har i flera forskningsprojekt arbetat med Copsoq, tillsammans med forskarkollegor. Det är en svensk upplaga av ett internationellt, forskningsbaserat stöd för arbetsplatsundersökning. Enkäten används ibland annat i Chile, Canada, Nya Zeeland, Nigeria, Australien – och en lång rad europiska länder. Malmöforskarnas projekt har gått ut på att göra Copsoq mer användbar och åtkomlig för både forskare och praktiker.
Petra Lindfors, professor i organisationspsykologi. Bild: Anna Holmgren.
Kärnan i friskfaktorer är: Inte bara förebygga risker, utan också främja det friska. Inom kommuner och regioner är detta sedan flera år grunden för en storsatsning på att förnya och utveckla sättet att arbeta med arbetsmiljön. Och satsningen har sin grund i forskning, under lång tid. Om detta berättar Petra Lindfors, professor i organisationspsykologi.
I landets kommuner och regioner satsar de på att få in åtta friskfaktorer i det systematiska arbetsmiljöarbetet – här är hela listan, med förklaringar.
-Friskfaktorer skapar en konstruktivare dialog, säger :Emma Ivar, rektor på Stjärnbåtsgatans förskola (foto Mattias Högberg)
– Jag tycker att friskfaktorer synliggör de byggstenar som vi behöver ha, för att få en friskare arbetsplats. Det handlar inte om att glömma bort riskerna, men att prata om vad får oss friskare, säger Emma Ivar, rektor på förskolan Stjärnbåtsgatan i Göteborg.